- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Mekanik /
112

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112

TEKNISK TIDSKRIFT

19 SEPT. 1931

Fig. 1. Vid undersökningen använd borrmaskin.

Borrar av två svenska fabrikat, i det följande
benämnda A och B, ha ställts till institutionens
förfogande av resp. fabrikanter. Borrar av 22 mm
diameter ha använts för att undersökningen skulle
kunna anslutas till den av PATKAY utförda,
publicerad i "Werkstattstechnik" 1928-29.

Data för borrarna, se tabell 2.

Samtliga borrar ha varit s. k. "Oliver"-slipade med
undantag av A^ vilka varit slipade enligt äldre,

38 <j6 -

koniska metoden. Skillnaden mellan dessa slipningar
ligger däri, att vid "Oliver"-slipning släppningen är
proportionsvis större nära borrens centrum än vid
periferien. Detta illustreras bäst av fig. 2, där
släppningen uppmätts längs tvenne cirklar med radierna
2,5 resp. 8,75 mm.

Vid förslitningsförsöken ha endast bottenhål
borrats enligt fig. 3. Först har djupet a borrats med
liten matning och låg skärhastighet, varefter en för
provet ifråga önskad matning och skärhastighet
inställts och hålet färdigborrats
till ett djup - dubbla
borrdiametern eller 44 mm.

Som kylvätska har använts
"Borol", cirka 1,5 kg till 20
liter vatten.
Kylvätskemäng-den har varit cirka 3,5 l/min.

En borr har betraktats som
utsliten, då skär eller fas så
förslitits, att borren ej längre
kunnat användas. Resultatet
av varje enskilt
förslitningsprov har sammandragits och
införts i en blankett enligt
fig. 4, där även inritats huru
och var borren förslitits. En
bearbetning av dessa skisser
har visat att ett lagbundet
samband råder mellan utslit-

ningstid och den punkt där borren förslitits, så att vid
kort utslitningstid eggen förslites vid fasen, under det
att vid lång utslitningstid största förslitningen
inträder på eggen nära tvärskäret.

1) Utslitningsförsök med "Oliver"-slipade standardborrar
i tre olika material och vid två olika matningar.

Dessa prov1 utfördes med matningarna 0,4 och 0,2
mm/varv. Resultaten, erhållna vid den större
matningen, återfinnas i fig. 5, där längs abskissan av-

Fig. 3. Genomskärning av
vid försöken använda
provbitar; ett hål borrat.

i Dessa prov hava utförts som examensarbete av
varande teknologerna G. BERGLUND och P. KTLBERG.

Släppninq i mm
2c

JBorr märkh

l S

f

10

15"

vndninqsl<xnqd » mm

Fig. 2. Släppningen i mm hos de vid försöken använda borrarna, ritad såsom
funktion av vridningslängden i mm, a-b resp. c-d, längs cirklarna med 8,75 resp. 2,5

mm radie.

Anmärkr

Barre» omsllpad tv& f2)
gånger.––––––––-

Material s.....O, 3 .C.

A? o>- O/Oö -.0,4... mm/sär*
Borrdjup :.. ,7&4D ../w»

Fig. 4. Exempel på blanketter, i vilka
sammandragits resultatet av visst utslitningsprov.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931m/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free