Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 SEPT. 1931
MEKANIK
115
Tabell 1. Vattenanalyser.
Januari 1927
Januari 1929
Februari 1929
Februari 1930
Maj 1926
Juni 1928
September 1927
Färg .......................................................................
klar
färglös
gulaktig
Lukt . .......................................
33
svaff
klar ingen
ingen
ins^en
Smak .............. . ...................
i n er e n
pH-värde ................ . ................
72
Indunstningsrest vid 110° ..
81,0
78 o
90,0
82 0
75 0
92 o
" 180°
880
65 o
Grlödninsfsrest .. . ........
57 o
55,0
53 o
48o
51 o
35,0
60,o
Glödningsförlust ...... .........
31 o
26,o
32,o
Kalk CaO
206
19,0
14,o
20 o
I7o
18o
Kalciumjoner Ca .............. . .................................
11,0
10,o
Magnesia MsfO
B 7
’
2o
6,84
3o
2 o
4,0
Maffnesiumioner Ms1
2o
4,1
Järn Fe ............................. .........
spår
spår
0.25
0.2
0.09
0,20
__.
Kolsyra, bunden -4- halvbunden . ........
27 o
26,o
fri
8,0
__
4,o
7,o
total . ..... ....
79,5
33,o
Klorider Cl ..........................................................
9,0
5,0
8,0
12,4
6,0
6,0
12,o
Sulfater SOs ..........................................................
10,9
spår
16,5
9,o
8,0
10,0
Svavelsyra HgSCk
80
8,0
Gips CaSOé beräkn
15,5
__
Salpetersyrerest NOa ................................
spår
__
_
__
__
_
_
Animonium NEU ..... .............. ........
spår
__
__
__
__
__
__
Kiselsyra . ............... ........
__
0,5
_
__
10,o
Aluminium Al ....... ........
__
1,2
10,0
__
6,0
KMnOé-förbrukning ......
284
218,0
__
24,8
Syreförbrukning Oa ......... ......
7,2
__
__
6,0
__
Metyloran0>ealkalitet ................................
__
__
0,55
__
_^
Hårdhet total ...................................
___
1,8
__
2,24
2,4
__
2,4
" temporär ..................... ......
__
1,54
1^7
_
1,7
" permanent ................... ...........
__
__
_
0,81
0.7
0,7
Kalkhårdhet HcaO ....................................... .......
__
__
1,4
__
-
Magnesiahårdhet HMgO .................................
__
0,95
__
__
Beräknad hårdhet H ...........................................
2,4
2,35
’ __
__
__
av en typ som lätt kunde bemästras. Den pannsten
som emellertid avsatte sig i Jiges-pannans tubsystem
växte på 3 månader till en tjocklek av 8 mm och
var av hårdaste slag.
Det vatten som stod till buds för pannorna i Borås
var detsamma som i Kungsfors, om också med mindre
halt av suspenderade ämnen.
Tabell l visar analyser av Viskans vatten taget
vid Ålgårdens pumpstation, vid södra ändan av
Öresjö, varifrån wäfveribolaget genom en 18" ledning
försörjer sina Borås-fabriker med vatten. Av
sammanställningen framgår, att vattnet är mjukt och att,
under årets olika tider, endast relativt små
variationer förekomma i vattnets sammansättning, om
man undantager humusämnena, som äro högst
variabla.
Den nya Borås-anläggningen utgöres av tvenne
kolpulvereldade vertikalrörparmor, fig. l och 2, om
vardera 425 m2 eldyta, byggda för 30 åto, vilket
tryck dock senare höjts till 33,5 åto. Överhettarna,
som äro vertikalt upphängda, hava 215 m2 eldyta och
giva en ångtemperatur av 380-420°C.
Brännkamrarna, om 115 m3 volym, äro ungefär till hälften
utbyggda med kyltuber, vilkas övre ändar mynna i
främre övre domen och vars undre ändar äro
ur-valsade i en samlingslåda, genom vilka pannvatten
tillföres kylrören. Den i brännkammarens undre del
befintliga granulerrosten mynnar i den undre domen.
Med tanke på att en del nedslående resultat vid
användandet av kemisk rening rapporterats från
U. S. A., speciellt i form av ,alkaliskörhet hos
materialet vid ångpannor med nitade domar, men i vårt
fall av andra skäl dylik rening dock sannolikt skulle
komma till användning, så beslöto vi oss för att
domarna skulle utföras svetsade enligt
Thyssen-för-farandet. Riktigheten av denna åtgärd hava vi
sedermera fått fullt bekräftad även från anläggningar
i Europa, bl. a. Dtisseldorfs elektricitetsverk.
Pannorna äro normalt avsedda för en avdunstning
av 35 kg/m2 eldyta och timme, och deras max.
kapacitet är 55 kg/m2 eldyta och timme. De äro i övrigt
utrustade med Ljungströms luftförvärmare med
horisontell axel, vilka giva en lufttemperatur av 300-
350°C.
Beträffande själva driften räknade man från
början med S±/2 tim./dag, vilken utnyttjningstid dock
snart fördubblades. Pannbelastningen varierar
mellan 14-50 kg/m2 eldyta, och den återvunna
kon-clensatmängden är enligt utförda stickprov 40-60 %
av den levererade ångmängden.
Då vår vattenreningsanläggiiing projekterades i
början av år 1927 saknade man tillräckliga
erfarenheter beträffande den kemiska vattenreningen för
högtryckspannor, och alldeles särskilt i de fall där
humus uppträdde.
Vid det slutliga valet mellan destillations- och
kemisk rening beslöto vi oss trots allt för den senare,
närmast på grund av att den ur såväl utrymmes- som
kostnadssynpunkt ställde sig avsevärt mycket
fördelaktigare.
Den kemiska Vattenrenare som kom till användning
bestod av en cylindrisk behållare om 19,4 m3 volym,
och så utformad, att slam kunde avtappas från dess
bottenventil. Man installerade även en vattenför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
