Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
TEKNISK TIDSKRIFT
19 SEPT. 1931
Fig. 4 a.
stället, trots den oerhört starka genomspolningen.
(Se fig. 5 b.) Av allt att döma måste den
Igensättning, som förorsakade tubbrottet, hava täckt mer
än halva rörets tvärsnitt. Pannsystemet i sin helhet
uppvisade endast en ringa beläggning av skiffergrå
fjäll av någon eller några 1/i0 mm tjocklek. De
starka igensättningarna av vissa takkylningsrör
utgjordes av hopbrända komplex av dylika fjäll, vars
sammansättning framgår av tabell 2, pannstensanalys
nr II.
Av analysen framgår, att sodatillsättningen varit
otillräcklig, enär svavelsyran påträffades som gips.
Kiselsyremängderi antyder att pannvattnets
koncentration varit för hög.
Två månader senare fingo vi, trots daglig kraftig
direkt utblåsning från såväl undre domen som de
trenne undre vattenlådorna, ett tubbrott i pannan nr
l på motsvarande ställe som det föregående
tubbrottet. Vid undersökning av vattenlådan för
tak-kylrören befanns den vara delvis fylld med
loss-sprängda pannstensflagor av samma utseende som
de tidigare beskrivna. I motsats till de undre
vattenlådorna saknade denna anordning för direkt
utblåsning under drift.
Under denna sista driftperiod var alkaliteten på
omkring 6 cm3 med undantag för tre tillfällen då
pannan efter undersökning av rengöring startats med
nypåfyllt vatten. Vid dylikt tillfälle dröjer det en
eller ett par dagar innan alkaliteten har nått sitt
normala värde, och vid parallelldrift med båda pannorna
något längre. Avtappningen från reningscisternen
utvisade ungefär samma fällningsmängd som under
föregående driftperiod. Det andra tubbrottet
torde-till viss grad kunna tillskrivas den högre belastningen.
Det egendomliga förhållandet att tubbrotten
inträffade på samma ställe på båda pannorna gåvo oss
givetvis anledning att närmare forska efter orsaken
härtill, och vi fingo genom av Tekniska högskolans
ångtekniska laboratorium utförda modellförsök
fastställt, att tillföringen till den övre vattenlådan ej var
lämpligt utförd. Endast två fallrör från den undre
domen inmynnande vinkelrätt mot lådans längdaxel.
Modellförsöken visade, att de framför fallrören
liggande takkylriingsrören vid vissa
tillrinningshastig-heter ej erhöllo något vatten alls, men att de andra,
i den mån de lågo längre ifrån tillrinningsröret,
erhöllo så mycket mer. Förklaringen härtill ligger
givetvis i, att vattnets hastighetsenergi genom
virvelbildning dödades i zonen framför fallröret. En första
förbättring skulle således vara, att genom ett ökat
antal fallrör utjämna trycket i lådan, vilket också
bekräftades av nya laboratorieförsök. Även fall-
Fig. 4 b.
Fig. 5 a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
