Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 10
TEKNISK TIDSKRIFT
OKT. 1931
MEKANIK
Hf.NqPDSnÖM
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
INNEHÅLL: Hiss- och transporttekniken under år 1930, av civilingenjör Wilhelm Davidsson. -
Matarvatten-frågan vid ångpanneanläggningar, av ingenjör Ludv. Josefson. - Självstängande smörjkoppslock, system
Stålheim, av maskiningenjör Hjalmar Nordenhem. - Axialkraftupptagande universalkoppling. -
Föreningsmeddelanden. - Litteratur.
HISS- OCH TRANSPORTTEKNIKEN UNDER ÅR 1930.
Av civilingenjör WILHELM DAVIDSSON.
De svenska firmorna inom hiss- och
transporttekniken voro år 1930 i allmänhet väl sysselsatta.
Detta berodde till väsentlig del därpå, att sådana
företag, som hav,a stora mängder material att
förflytta, såsom t. e. inom kemiska industrien och
bergshanteringen, även under förra året verkställde
moderniseringar och utbyggnader av
transportanordningar i ganska stor utsträckning. Under senare
delen av året gav sig dock den frambrytande
depressionen tydligt till känna genom allmän
minskning av ordertillgången, samtidigt som
utlandskonkurrensen, särskilt från Tyskland, blev allt mera
kännbar. I kvalitetshänseende hava våra inhemska
specialfirmor ej haft svårighet att uthärda
jämförelse i denna konkurrens, men priserna ha tryckts
ned, ibland under självkostnadsgränsen.
De spår, som utvecklingen i tekniskt avseende
lämnat under det gångna året, ligga i allmänhet
inom de Verkstadstekniska och anläggningstekniska
områdena.
Allt flera detaljer, som tidigare utförts av
gjutgods, tillverkas numera av smidbart järn förmedelst
svetsning. Även maskinelement, som förut smitts ur
ett helt stycke, sammansvetsas ofta av enkla delar.
På sina håll, särskilt i Tyskland, utföras numera
även järnkonstruktioner för kranar o. d. medelst
elektrisk svetsning. Enligt samstämmiga uppgifter,
erhållna vid samtal, förf. haft med tyska fabriksledare,
har man ännu ej kommit så långt, att någon
kostnadsbesparing därigenom ernåtts för själva kranarna.
Emellertid medför den omständigheten, att svetsade
konstruktioner kunna göras lättare än nitade,
indirekta vinster, såsom lägre frakt- och tullkostnader
samt mindre belastning å kranbanorna, varigenom
dessa bliva billigare. Därjämte är uppfattningen
hos fabriksledarna i allmänhet den, att
svetsnings-förfarandet har stora utvecklingsmöjligheter,
varigenom kan antagas, att metodens inarbetande
medför ökning av företagens latenta värde.
Något genombrott för ett mera allmänt
användande av svetsning i stället för nitning av
järnkonstruktioner torde väl dock knappast kunna
förväntas, förrän dels svetsfogens beroende av den
manuella skickligheten minskats, dels tillräckligt
enkla metoder framkommit for kontroll av svets-
fogarnas bärighet, dels ock erfarenhet vunnits
beträffande de svetsade konstruktionernas
beständighet.
Genom svetsningsförfarandet hava möjligheterna
för modernisering och ökning av lyftkraften hos äldre
kranar ökats i betydande grad. Å en kran behöver
i första hand den del moderniseras, som arbetar med
de största hastigheterna, t. e. vid brokranar den
å bryggan åkbara löpvagnen eller svängkranen.
Genom att utföra ny sådan del i svetsad
konstruktion, kan vikten å densamma nedbringas och
lyftkraften i stället ökas, varvid förstärkning å
kranbryggan helt och hållet kan undvikas. Möjligheten
att i dylikt fall använda lättmetaller är ännu så länge
mycket begränsad.
l det följande skall, utan anspråk på fullständighet-,
i korthet redogöras för de under år 1930 i Sverige
utförda mera betydande anläggningarna inom
hithörande områden.
Hissar.
De för varje år väntade hissföreskrifterna för
hela riket hava ännu ej blivit utfärdade, vilket är en
mycket kännbar olägenhet för både hissägarna och
hissfabrikanterna.
Under året utförda stora varuhissar samt
sjukhissar och i vissa fall personhissar hava i allmänhet
försetts med anordning för fininställning. Detta
visar, att denna anordning numera kan räknas till
normalt utförande av åtminstone stora varuhissar och
sjukhissar.
Bland de utförda varuhissarna framträda -säiv
skilt några av Luth & II o s é n s elektriska
aktiebolag uppsatta automobilhissar.
Anledningen härtill är, att hisskorgens dimensioner äro
ovanligt stora. Den har nämligen en golvyta av ej
mindre än 2,8X10 m (fig. 1). Upphängning i ett
plan har därför måst frångås. I horisontal led styres
korgen av tvenne i schaktets mittplan uppställda
I-balkar, mot vilka gummiklädda hjul löpa. I
korgens båda upphängningsplan äro anordnade inalles
fyra rundstålsgejder, vilka utgöra bas för de båda
sammankopplade f ångåpparaterna.
Rundstålsgej-derna tjäna sålunda enbart till att upptaga
vertikalkrafterna, då fångapparaterna träda i funktion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
