Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 OKT. 1931
MEKANIK
127
aktiebolag ett nytt
valsverk för tillverkning
av helvalsade band i
bredder av 700-800 mm.
Även i ett annat
avseende har tillverkningen lagts
på bredare bas. Tidigare
förefanns nämligen i regel
endast en bandtjocklek för
varje bandbredd. Numera
varieras tjockleken av
banden inom vissa gränser
och avpassas efter
transportmaterialet och
drift-förhållandena. För lätt och
föga slitande material kan
nu väljas tunnare och
billigare band, under det att
vid transport av tungt och
slitande material det är
mera ekonomiskt att välja
ett tjockare band.
De vid Hagfors
järnverk under förra
året utförda Sandvikstransportörerna för träkol torde
vara de -största i sitt slag. Fig. 6 visar en exteriör
av anläggningen. Den stigande transportörens
bandbredd är 700 mm och de båda horisontala
transportörernas 600 mm. Kapacitet är ca l 500 hl/tim. En
annan anläggning, som på grund av sina ansenliga
dimensioner må omnämnas, utfördes för Yawata
Im-perial Steel Works i Japan. I denna anläggning,
Fig. 6. Sandvikstransportörer för träkol vid Hagfors järnverk.
som är avsedd för transport av koks, ingå 5 st.
stål-bandtransportörer i serie. Banden äro sidoskarvade
och hava en bredd av 950 mm. Kapaciteten utgör 150
ton/tim. För transportörerna hava erfordrats
transportband av sammanlagt 1,5 km längd.
Sandviksbandets användningsområden ökas
fortfarande och det har bl. a. funnit allt större
användning vid arbetsbord för jämnflytande tillverkning.
MATARVATTENFRÅGAN VID
ÅNGPANNEANLÄGGNINGAR.1
Av ingenjör LUDV. JOSEFSON.
För de flesta ångteknici torde vara bekant, att det
i södra Sverige för ångpannematning tillgängliga
vattnet i allmänhet är hårt och pannstensbildande.
Sålunda är en hårdhet hos brunnsvatten av 25 å 35
tyska grader ganska vanlig. Å andra sidan hör en
al-kalitet av ända upp till 25 tyska grader icke till
sällsyntheterna. Vidare må erinras därom, att man på
inånga ställen i Sydsverige är hänvisad till att för
ångpannedriften använda vatten, innehållande
humussyror och andra organiska ämnen i en mängd, som
svarar mot en kaliumpermanganatförbrukning av upp
till ca 200 mg/liter. Det är under dessa omstän:
digheter lätt förklarligt, att frågan om lämpligaste
sättet för rening av matarvatten kommit att intaga
en framskjuten plats bland de drifttekniska
spörsmål, med vilka vi, dvs. Södra Sveriges
ångpanneför-ening, vid vars ingenjörsbyrå jag är anställd, haft
att taga befattning.
Ett flertal olika system för vattenrening hava
kommit till användning vid de under ångpanneför-
i Inledning-sanförande vid Ingeniörsvetenskapsakademiens
ångtekniska konferens den 25-26 februari 1931.
eningens kontroll stående ånganläggningarna (vilket
är liktydigt med samtliga ånganläggningar av
betydenhet i södra Sverige), och vi hava därför blivit i
tillfälle göra iakttagelser över de olika
reningssyste-mens ändamålsenlighet under skilda driftbetingelser,
bl a. då även över deras användbarhet och
anpassningsförmåga vid den höjning av
ånganläggningar-nas arbetstryck samt ökning av pannstorlek och
belastning, som under senare år företagits i samband
med inläggandet av nya pannor. Genom att
redogöra för några av dessa erfarenhetsrön vill jag söka
belysa den till diskussion framlagda frågan.
Rening av pannstensbildande vatten har skett och
sker fortfarande i stor utsträckning medelst
kalksoda- eller liknande apparater. Ända till för några
få år sedan var man huvudsakligen hänvisad till
användning av dylika apparater, och ett betydande
antal sådana av vanlig typ hava installerats. I
marknaden har även förekommit en variant, där
reningsmedlet utgjordes av baryt, men den hade inga sådana
företräden, att den kunde uttränga den vanliga
kalk-sodaapparaten. Mr för ett par tiotal år sedan
"Per-mutitfilter" kommo i marknaden, ställdes ganska stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
