- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Mekanik /
131

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17 OKT. 1931

MEKANIK

131

anläggningen vid den
sistnämnda centralen, beror därpå, att
en sådan enligt de
undersökningar, vi företagit, icke erbjöd
fördelar, som svara mot den
merkostnad, som var förenad
med anskaffandet och
användandet av en dylik.

En evaporatoranläggning
lämnar givetvis det renaste vattnet,
men även en kemisk
renings-anordning med uppkokning av
vattnet, rätt utförd och skött,
kan under vissa förutsättningar
lämna ett fullt tillfredsställande
resultat. I detta sammanhang
vill jag särskilt framhålla, att
reaktionstiden för utfällning av
pannstens- och slambildande
ämnen bör vara tillräckligt lång,
att vattnet vid kemisk rening

bör uppvärmas till en tempera- ––––-

tur av 100°C, att soda icke ––––"

lämpar sig som reningsmedel

vid ångcentraler, då panntryc-

ket är högre än 20 åto med därav följande höga

ångtemperatur, och att pannvattnets alkalitet bör

hållas vid lämpligt värde.

Tyvärr förekommer det ofta, att i och för sig1 goda
reningsanläggningar icke tillses och skötas så, att
de komma till avsett gagn. Resultatet blir då
givetvis otillfredsställande, i det att pannsten och slam
bildas i pannorna. Anledningen till ett sådant
otillfredsställande resultat kan i många fall vara sådana
enkla saker som tillfällig överbelastning av
reningsapparaten (dvs. genomströmning av för stor
vattenmängd pr tidsenhet), bristande uppmärksamhet åt
mindre ändring av hårdheten hos det vatten, som
skall renas m. m. Emellertid kunna även brister och
felaktigheter vid andra delar av ångcentralen än
reningsanläggningen giva anledning till beläggningar i

Fig

pannor. Bland sådana felaktigheter kunna nämnas
mindre läckor vid kondensortuber, läckage av ej
renat kylvatten från matarpumparnas
axeltätnings-boxar till pumparnas sugsidor, tillfällig användning
av icke renat vatten för kondensering av imma i
matarcisterner m. m.; som man ser små felaktigheter,
vilka dock kunna få svårartade följder.

Till slut vill jag framhålla, att, även om man kan
uppdraga vissa riktlinjer, gällande för rening av
vatten av olika beskaffenhet, så kan man dock ej
generellt uttala sig om, huruvida man vid pannor
med högt tryck och hög belastning bör använda en
evaporatoranläggning eller en kemisk
reningsanord-ning med uppkokning av vattnet, utan man måste
i varje särskilt fall noggrant utreda, vilket
reningsförfarande som blir det mest driftekonomiska.

SJÄLVSTÄNGANDE SMÖRJKOPPSLOCK, SYSTEM

STÅLHEIM.

Av maskiningenjör HJALMAR NORDENHEM.

En mindre detalj men en viktig sådan till
lokomotivens utrustning är smörjkoppslock till vevstakar och
koppelstänger. Många olika konstruktioner av dessa lock
ha också under årens lopp sett dagen. En ny typ, som
under senare år kommit till rätt vidsträckt användning
särskilt på nybeställda lokomotiv, även elektriska, är
det av lokeldaren vid statens järnvägar J. STÅLHEIM
konstruerade och patenterade smörjkoppslocket. Herr
Stålheim har under sin mångåriga tjänstetid haft
tillfälle att grundligt praktiskt sätta sig in i problemet,
och det nu patenterade och utprovade locket synes
uppfylla alla de anspråk, som kunna ställas på ett
smörjkoppslock. Tillverkningen av detsamma är överlämnad
till Carl Holmbergs mekaniska verkstadsaktiebolag i
Lund och Nydqvist & Holm aktiebolag i Trollhättan
samt i Tyskland till A. E. G. i Berlin. Vid statens
järnvägar och en del enskilda järnvägar ha ingående prov

med detta smörjkoppslock utförts och de finnas
uppsatta å snälltågslokomotiv, som gått över 800 000 km,
utan att något fel eller slitning uppstått, som fordrat
reparation, å dessa lock.

Vid tidigare lockkonstruktioner, avsedda för hastigt
gående maskindelar, vid vilka smörjkoppslocken varit
utsatta för avsevärda centrifugalpåkänningar, ha
Självstängande smörjlock kommit till användning, som varit
förskjutbara i sitt eget plan och påverkats av fjädrar,
som strävat att automatiskt återföra ett öppnat lock till
stängt läge. Em nackdel vid nämnda konstruktioner
har varit, att dessa fjädrar, även då locken stått i stängt
läge, måst utsättas för en avsevärd spänning, som vid
lockens öppnande successivt stegrats. Locken ha
härigenom blivit svåra att öppna och besvärliga att
kvarhålla i öppet läge under smörjningeri, ett förhållande
som ofta medfört betydande olägenheter, eftersom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931m/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free