Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
TEKNISK TIDSKRIFT
17 OKT. 1931
locken många gånger äro placerade på så svåråtkomliga
ställen, att de endast kunna öppnas med pipspetsen av
den smörjspruta, med vilken smörjningen sker.
Vid den nyaste Stålheimska konstruktionen, fig. 1-4,
äro dessa nackdelar avlägsnade. De för lockets
stängning och kvarhållande i stängt läge använda fjädrarna
äro nämligen så anbragta, att fjäderkraften, som
motverkar lockets öppningsrörelse, är störst, då locket är
stängt, och minskas allt eftersom locket öppnas. Vid
lockets öppnande behöver man därför endast giva locket
en relativt kraftig initialstöt, varefter det öppnas allt
lättare och lättare.
Konstruktivt sett uppnås detta därigenom, att
fjädrarna till locket äro svängbart lagrade, sä att riktningen
av den kraft, med vilken de påverka locket, bildar en
mindre vinkel med lockets rörelsebana, då locket är
stängt, vilken vinkel ökas, allt eftersom rörelsen
fortskrider. Dessa fjädrar 7, se fig. l och 2, äro anbragta
kring tappar 8. som vid sina inre ändar äro försedda
med kulformiga huvuden 9, vilka äro infällda i
motsvarande uttagningar 10 i skjutlockets sidor. Tapparna
8 äro i längdriktningen förskjutbart lagrade i
genomgående hål i tapparna 11, som äro vridbart lagrade
i lagerhylsorna 12 vid änden av gejderna 3. Då
locket l intager stängt läge, befinna sig fjädrarna och
tapparna 8 i det läge, som framgår av fig. l, men då
locket öppnas, svängas de till det i fig. 2 visade läget.
I urtagningarna 10 finnas anslagsytor 13, med vilka
fjädrarna och tapparna slutligen komma i kontakt.
Dessa anslagsytor äro så avpassade, att de hindra
tapparna 8 att vrida sig utöver det i fig. 2 visade läget.
Skjutlocket l har kilform och styres av i
stängnings-riktningen konvergerande
gejdytor å ett underlag 4,
som tjänstgör som fast
tillslutningsorgan å
smörjkoppen och vari det hål 5,
varigenom smörjmedlet till-
föres, är beläget. På grund av sin kilform kommer
locket samtidigt med stängningen att nedpressas mot
den öppning i underlaget, som är avsedd att stängas.
Locken kunna utföras dels Självstängande och dels med
hak, så att de kunna fastlåsas i öppet läge. Det
kil-formiga locket har ringa längd, ca 30 mm, vilket gör
att det väl lämpar sig för tvärgående placering å
koppel-stängerna, vilket är förmånligast vid större drivhjuls^
hastighet.
Vid mycket smala smörjkoppar anordnas locket längs
med stångens längdriktning och fig. 5-tf visa det
härför lämpligaste utförandet. Locket är avsett att skjutas
upp med sprutpipen. Denna placeras därvid i lockets
urtag, märkt med ö. Locket fastlåses då i det öppna
läget av haket 14, som griper in bakom gejdern 3. Vid
tryck med sprutpipen i urtaget 8 i skjutlocket återgår
detta i stängningsläget. Vid fjäderbyte öppnas locket,
en 3 mm järntråd införes i hålet 15 bakom
fjäder-hallarna 16, varvid fjädern avlastas. Locket utföres av
Silumin, vars tätningsyta inskaves först sedan
smörjlocket fastskruvats å smörjstället. Fig. 3-4 visa ett
Fig. 1.
Fig. 2. Fig. 3.
ställbart smörjstift. Av figuren framgår, att den
ställbara hylsmuttern 18 å stiftet 17 spärras av ringen 19,
vilken av fjädern 20 pressas mot hylsans nedre
avrundade spår 21. Stiftet 17 är i sin längdriktning avfasat
för spärringen 19, vilken är förskjutbar. Ringmuttern
22 fasthåller fjädern. Vid inställning av matningen
placeras stiftets nedre ända 23 i spåret 24, varefter
hylsmuttern 18 för hand vrides i önskad riktning.
Vridning åt höger minskar stiftets lyfthöjd och matning.
Vid vridning åt vänster ökas matningen. Då en spärr
förändrar stiftets lyfthöjd med endast % mm kan en
ytterst noggrann inställning av oljematningen ske.
Genom ansatsen 25 å stiftets huvud kan man, om
sprutpipen förses med ett hak enligt fig. 3, snabbt och
bekvämt upplyfta smörjstiftet och sålunda kontrollera
dess rörlighet. Smörjstiftet möjliggör små
påfyllningshål, är driftsäkert och oljebesparande.
I anslutning till ovan lämnade beskrivning torde den
vid statens järnvägars 11 maskinsektion utfärdade
instruktionen beträffande skötseln av de Stålheimska
smörjkoppslocken vara av intresse, varför följande ur
densamma meddelas.
’Smörjnålar böra vara så långa, att då de upplyftas
med sprutpipen nedre ändan styres i smörjröret, tills
S//fmörken
Fig. 4.
Fig. 5.
Fig. 6.
vänster tumme och pekfinger kunna gripa nålen. Det
är praktiskt, att nålen är så lång, att den når från
botten av smörjkoppen till slidens överkant. Alla nålar
göras lika i form, men sommartiden användas grövre
och vintertiden klenare nålar. Formen på öglan måste
vara symmetrisk, eljest kommer nålen att ständigt
vrida sig och sliter onödigt mycket i smörjhålet.
Inställningen av matningen sker genom
driftverkstadens försorg, varför lokpersonalen normalt icke
behöver taga befattning därmed. Stiften böra ha en
rörelse av mellan 2-6 mm. Nålarna böra ha en rörelse
av mellan 4-8 mm samt en grovlek, beroende på opp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
