Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
TEKNISK TIDSKRIFT
21 NOV. 1931
att Överdimensionera ett nitförband, utan att
samtidigt överdimensionera det redan på grund av den
beräknade försvagningen genom nithålet
överdimensionerade materialet, finnes ej.
Sammanfattningsvis kan man sålunda säga, att en
svetsfog jämförd med annan art av förbindning
mellan tvenne delar på grund av sin karaktär att
kunna förläggas på sådant sätt att kraftlin j erna
genom förbindningen icke eller endast obetydligt
ändra riktning ger en fullt beräkningsbar
förbindning, vars hållfasthetsberäkning är fullt analog
med den, som gäller för elementet utfört i helt
material. På grund av att svetsfogen är placerbar på
ett dylikt sätt blir spänningsfördelningen inom
densamma mycket jämn och svetsfogen blir därigenom
mera effektiv än någon annan förbindning.
Härtill kommer även, att svetsfogen är en
förbindning, vars användande icke åsamkar grundmaterialet
någon skada motsvarande exempelvis hålborrningen
vid nitning. Man bör även i allmänhet kunna räkna
med att en balk får en bättre inspänning om den är
svetsad än om den är nitad.
Förutom dessa mycket stora tekniska fördelar,
som svetsningen bjuder, är ännu en att nämna,
nämligen den att en svetsfog nästan alltid kan läggas in
på sådant sätt, att densamma kan överdimensioneras,
vilket ur ren säkerhetssynpunkt är av stort värde.
Om man sedan övergår till att betrakta de
faktorer, som öva inflytande på själva svetsfogens
brotthållfasthet eller med andra ord att betrakta
svetsfogen ur ren materialsynpunktj kommer man in
på ett mycket stort område, som näppeligen låter
sig behandlas inom ramen för en tidskriftsartikel.
Härvid finnas för varje svetsart olika faktorer, som
öva inflytande på svetsställets
hållfasthetsegenskaper. En del faktorer äro i princip likartade. Då
författaren emellertid har sin största praktiska
erfarenhet å elektrisk ljusbågssvetsning, kommer här
endast att beröras en del synpunkter, som vid denna
svetsningsart inverka eller anses inverka på
svetsfogens brotthållfasthet.
Vid det kvalitativa bedömandet av all slags
svetsning kan man skilja på tvenne influerande faktorer,
nämligen svetsarens yrkesskicklighet och dennes
hjälpmedel och material. Det är visserligen sant,
att den duktige svetsaren även bör förstå att välja
sina hjälpmedel och material, men detta är en sak,
som vederbörande icke har rätt att räkna med, och
de ekonomiska synpunkterna bliva nog ej i
tillräcklig grad tillgodosedda, om svetsaren får för stor
handlingsfrihet i detta avseende.
Svetsarens yrkesutbildning är ett redan mycket
omdiskuterat ämne, som här icke skall beröras.
Författaren vill i detta samband endast antyda några
reflexioner, som erfarenheten i detta avseende
lett till.
Man kan icke bestrida, att det finns många
svetsare, vilkas yrkesskicklighet är tvivelaktig, och
for-fa ciaren tycker sig ha funnit, att de brister, som
härvid förefinnas. kunna förklaras därav, att svetsarna
från början icke fått den instruktion, som varit
nödvändig. Författaren har bevittnat, hurusom
fullständiga nybörjare lärt s upp till goda svetsare på
mycket kort tid tack vare en god instruktör. Härav
kan slutas, att det är mycket lättare att utbilda en
god svetsare av en fullständig nybörjare än av en
gammal mindre god svetsare. Svetsningen har ofta
upptagits av ett företag för utförande av
reparationsarbeten o. d., och man har därvid resonerat
som så, att det är icke fråga om någon
hållfasthetssvetsning, och att det spelar ingen roll om svetsen
endast får 50 % hållfasthet, och så har man utan
vidare satt till en man att sköta saken så gott han
kunnat. Svetsningen har sedan fått större och större
användningsområde och till sist har det kommit en
hållfasthetssvetsning, som blivit mindre lyckad, och
då har man skakat på huvudet och sagt: "Ja, se den
där svetsningen, det är då ingenting att lita på", och
att lära om den gamle svetsaren är mycket svårare
än att lära upp en ny.
Enligt författarens mening är svetsarens yrke
mycket lätt att lära sig, förutsatt att nybörjaren
får nödvändiga instruktioner. En svetsare som har
goda material till disposition, har icke så förfärligt
mycket att tänka på, är han litet noggrann,
försiktig, anvarskännande och kan sin sak, gör han
alltid en god svets, och att kunna sin sak innefattar
icke så mycket mer än att ständigt ha i tankarna,
att svetsen skall taga och slaggen komma bort ur
svetsen.
En mycket god sak för en svetsare är att en och
annan gång göra ett dragprov på hans svets. Detta
äro svetsarna själva mycket intresserade av,
åtminstone yngre nybörjare. Ofta be de direkt härom.
Av brottytans utseende kan man lätt utläsa
eventuella fel. Göras provstyckena för stumsvetsning,
kan man för svetsaren uppgiva %-talet för svetsens
hållfasthet och därigenom liksom göra svetsningen
till litet sport för honom.
Utbildningen av elektriska svetsare är ju i vårt
land fullkomligt oorganiserad. Det vore ju givetvis
önskvärt, att något gjordes i denna riktning. Men
huru det än sker, bör vederbörande hava klart för
sig betydelsen av att genast från början utbilda
svetsaren och ej först sedan han svetsat en tid.
Beträffande frågan om hjälpmedel och material
kan det i detta sammanhang vara på sin plats att
först nämna några ord om växel- och
likströms-svetsning.
I vårt land med sin överallt förefintliga
växelström ligga de ekonomiska fördelarna på dennas
sida, enär växelströmsaggregaten äro mycket billigare
i inköp än Kkströmsaggregaten.
Växelströmssvets-ningen har emellertid av en eller annan anledning
icke så gott renommé. Vid växelströmssvetsning
kunna nakna elektroder icke användas. Detta är
givetvis en svaghet, då nakna elektroder mycket
väl kunna komma till användning för vissa
konstruktioner, till vilka förf. i det senare återkommer. Det
är lättare att lära sig svetsa med likström än med
växelström. Detta beror på att ljusbågen vid
likströmssvetsning kan dragas ut längre utan att släppa
än vid växelströmssvetsning. Å andra sidan
däremot blir svetsen sämre ju längre ljusbågen är,
beroende på den större oxidationen. Ju kortare
ljusbågen är eller ju mindre densamma får tillfälle att
oxidera, ju bättre "slår svetsen in", dvs. ju intimare
blir själva förbindningen mellan svetsmaterial och
grundmaterial. Man kan således säga, att en
växel-strömssvets garanterar en bättre kvalitet än en
lik-strömssvets.
På föranstaltande av Norddeutsche Dampfkessel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
