- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Mekanik /
149

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19 DEC. 1931

MEKANIK

149

0,5 1,0 1,5 2,0

"Nyttig effekt i kW

normal

0,5 1,0 1,5 2fl
långsam

gång å svarven.

g- 3. Totala verkningsgraden för svarven med hänsyn tagen till utnyttjnings
faktorn c.

t) % total

- NN i kW

Fig. 4. Effektbegränsning vid en

trappskivedriven svarv genom rem-

slirning.

för gentemot transmissionsdriften alltid fördelar,
vilka ha sin grund i:

ökningen i drag förmåga till följd av bortfall av
de ofta effektbegränsande remmarna,

anpassningen av skär hastig het en efter det
momentana behovet genom användandet av reglerbara
motorer,

förbättringen i belysningen och
transportförhållandena genom bortfall av de hindrande remmarna,
varigenom god översikt över maskinsalarna erhålles
och ändamålsenliga transportanordningar kunna
införas,

bättre utnyttjning av utrymmet, varigenom
verktygsmaskinerna kunna uppställas så, att de anpassas
efter arbetsgången i fabrikationen.

Ett exempel på hur vid remdrift maskinens
kapacitet begränsas visar fig. 4. En trappskivedriven
svarv belastades medelst en bromsanordning på
spindeln, tills remmen slirade och föll av. Detta
inträffade vid den låga hastigheten av 100 varv per
minut redan vid en belastning på 3 kW, under det
att vid ett högre varvantal till följd av den ökade
remhastigheten slirningen inträffade först vid 4 kW.
Vid en svarv däremot med direkt motordrift, skulle
en dylik slirning ej kunna äga rum. Svarven skulle
bättre kunna utnyttjas och dessutom tidvis
överbelastas. Jämförande försök hava bekräftat detta.
På två svarvar av samma storlek, den ena med
transmissions- och den andra med direktdrift,
bearbetades samma slag axlar under en arbetstid av
10 timmar. På den förra framställdes endast 11
axlar mot 21 på den senare.

Den bättre ljusfördelningen i maskinsalar med
direktdrivna verktygsmaskiner är allmänt insedd.
Jämförande mätningar hava gjorts i två
maskin-hallar av samma storlek belägna i en fristående
byggnad åt samma väderstreck. Uppmätningen av
ljusstyrkan gjordes på en höjd av l meter från
golvet, motsvarande den normala arbetshöjden.

Fig. 5 visar såväl det absoluta värdet på
ljusstyrkan i lux som den procentuella skillnaden. Den
absoluta styrkan är beroende på dagsljuset. De
bagge kurvorna på belysningsstyrkan kunna således
allt efter detta förskjutas uppåt eller nedåt, varvid
dock den procentuella skillnaden bibehålles, och
denna varierar i detta fall mellan 50-80 %. Den
inverkan, som förbättringen i ljuset har på
arbetskapaciteten, är beroende dels på ljusstyrkan, dels

på arbetets art. Direkta mätningar äro ej gjorda
häröver, men utgår man från de värden, som
erhållas vid uppmätning av produktionen vid olika
artificiella belysningar, kan man uppskatta
stegringen till ca 2 %.

Under själva arbetsgången måste ofta olika
manövreringar göras, som medföra betydlig tidsförlust och
som tvinga arbetaren att lämna sin plats, vilket
naturligtvis inverkar menligt på maskinens
arbetskapacitet. Till dessa arbeten höra exempelvis vid
pelarborrmaskiner förflyttning av utliggarsliden, vid
karusellsvarvar höjning och sänkning av
horisontal-sliden, vid svarvar förskjutning av supporten,
omläggning av mellanväxlar för olika hastigheter samt
in- och urkoppling av maskinen etc. Den kraft och
tid, som går åt för dessa arbeten, kan betydligt
förminskas genom att införa elektrisk manövrering,
varigenom maskinens kapacitet ökas. Denna ställer
sig bekvämast om den utföres såsom
tryckknapps-manövrering, varigenom arbetet inskränkes till det
minsta möjliga. Tryckknappsmanövrer ingen blir
enklast vid kortslutna motorer, men kan även med
fördel användas för släpringade motorer och lik-

bOO ( ’00










\






/

300
\






/

°00
\\
s




/
/

100
\
->
u


^
v/





.*^^_






0









4

i
1
c
f 1
i
’ :
? */

u a c a ö

d. ljusstyrka vid direktdrift,

e. " " transmissionsdrift,

a. belysningsförbättring vid direktdrift.

Fig. 5. Belysning i en verkstad vid transmissions-

och direktdrift.

strömsmasÉiner, varvid dock antalet kontaktorer
ökas.

Förutom spindelmotorn kunna även
hjälpmotorerna för matningens olika horisontal- och
vertikalrörelser manövreras med tryckknappar. Härvid kan
exempelvis matningen förreglas med huvudmotorn
på så sätt, att t. ex. vid frasar m åtar verket s motor
ej kan gå utan att huvudmotorn är i gång,
varigenom en förstöring av verktyg eller fräs förhindras,
om matar verket går och huvudmotorn står stilla.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931m/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free