- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Mekanik /
152

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

152

TEKNISK TIDSKRIFT

19 DEC. 1931

FÖRBRÄNNINGSFÖRLOPPET VID FÖRBRÄNNING AV

STENKOL Å ROST.

Av civilingenjör H. HÅKANSON.

över förbränningen av fasta bränslen har man
hittills - vad beträffar den beräkningsmässiga
behandlingen av problemet -. endast i så måtto varit
klar, att man kunnat angiva da i reaktionen
deltagande ämnenas mängd och energiinnehåll vid
reaKtionens början och slut. Förbränningens
förlopp som en funktion av tiden har icke förut varit
i detalj känt, så att man kunnat beräkningsvägen
följa detsamma i dess olika faser. Om man studerar
en teknisk förbränning, t. e. å kedjerost, så finner
man att förbränningen icke är en jämnt förlöpande
enhetlig process.

Författaren har alltid gjort sig till tolk för den
uppfattningen, att ett närmare studerande av
förbränningens inre förlopp lättast skall kunna föra
till målet, som är de förbränningstekniska
konstruktionernas fullkomnande, så att största möjliga
kvalitativa och kvantitativa effekt skall kunna uppnås
vid nyttiggörandet av bränslets värmemnehåll.
Begreppet förbränningens inre förlopp bör härvid givas
dess större omfång. Det avses icke blott att studera
det kvalitativa kemiska förloppet av förbränningens
skilda faser utan också att följa bränslets
kvantitativa förändring under förbränningen. I
överensstämmelse därmed planlades ett examensarbete, som
under våren 1930 utfördes av numera civilingenjören
PER ANJOU. Genom att avbryta
förbränningsprocessen på olika stadier av förbränningen, vilket
uppnåddes genom att från kolbädden å en kedjerost
uttaga kolprov från olika tvärsnitt under rostens
fram-rnatning och på lämpligaste sätt stoppa
förbränningen av provstyckena, gavs en möjlighet att
närmare studera det kvantitativa förloppet av
förbränningen av ett kol av en viss kvalitet. På en
kedjerost försiggår förbränningen av kol i ett skikt av
bestämd höjd som bekant så, att genom rostens
kontinuerliga frammatning ett visst tvärsnitt av
kolskiktet kommer att motsvara ett visst skede av
förbränningsförloppet. Nyss inmatade kol, sådana som
befinna sig under avgasning, glödande kol och
koksåterstod komma således att ligga bredvid varandra
i den ordningsföljd å rostens längdriktning från
inmatningen till slaggavskrapningen, som betingas
av de olika skedena av förbränningsförloppet som en
funktion av tiden. Annorlunda ligga förhållandena
till vid en planrost där grundfyren av koks från en
föregående inmatning icke tillåter ett särskiljande
av förbränningens olika faser.

Av denna anledning utfördes de ifrågavarande
försöken vid en kedjerost. Genom tillmötesgående från
driftledningen vid Holmens bruk, Norrköping, kunde
försöken utföras i nya ångcentralen där, och
författaren står i stor tacksamhetsskuld till driftledningen
för det intresse denna visade vid försökens
utförande.

Då liknande försök författaren veterligt ej tidigare
utförts eller åtminstone icke omnämnts i litteraturen,
planlades försöken som en förberedande
undersökning för att med ledning av resultaten därifrån få

en fast grund att bygga på vid disponerandet av
fortsatta försök på området. Försöken gåvo
synnerligen intressanta resultat. Man kunde av de uttagna
kolproven tydligt utläsa förändringarna hos
kolstycket under förbränningen och härav kunde dragas
en del viktiga slutsatser. Det var dock icke möjligt
att exakt bestämma den kvantitativa sidan av
förändringarna.

Samtidigt som dessa försök gjordes här, synes
Rujjirkohlensyndikat, Essen, ha igångsatt liknande
undersökningar, som på grund av sina positiva
resultat äro så betydelsefulla, att de förtjäna att
närmare refereras. Försöksledaren, dipl.-ing.
WERK-MEISTER, lämnade härom på Verein Deutscher
In-genieure-årsmötet i Köln den 28 juni 1931 en
ingående redogörelse och denna har publicerats i
septemberhäftet av Archiv fiir Wärmewirtschaft (sid.
225) under titeln "Verbrennungsverlauf bei der
Ver-feuerung von Steinkohlen mittlerer Korngrössen".

Werkmeister har i en modelleldstad studerat
för-bränningsförloppets olika faser som en funktion av
tiden genom att på en liten försöksrost, insatt i en
brännkammare, som på förhand uppvärmts till en
temperatur av ca 900°C, inlägga en viss mängd kol
och förbränna detsamma. Förbränningen sker här
på samma sätt som på en kedjerost. Kolets
tandning sker på kolskiktets yta och förlöper nedåt i
detsamma. Kolet förbrinner därefter med lysande låga
för att till sist lämna ett allt tunnare skikt av
glödande koks. Förbränningen är här en ren
tidsfunktion, ty de olika faserna i förbränningsförloppet
komma att genomlöpas under olika tidsperioder, så
att varje fas för sig noga kan studeras. Den genom
rosten inströmmande luftmängden mättes under
försöken och med bestämda tidsintervall uttogos prov
å förbränningsprodukterna för analys. På detta sätt
kunde för varje sekund beräknas den erhållna
mängden förbränningsprodukter och den till gas överförda
delen av bränslet samt den luftmängd, som var
behövlig för att leda till fullständig förbränning av
bränslet.

Detta tillvägagångsätt tillämpades vid studiet av
förbränningen hos bränslen med varierande mängd
flyktiga beståndsdelar, varvid försöksbetingelserna
varierades med avseende på rostbelastning och
kol-bäddshöj d. Dessa försök hava lett till en principiellt
ny och betydelsefull uppfattning om användningen
av fasta bränslen. Analysdata över de kol, som
användas vid försöken, återfinnas i nedanstående tabell:

Kolkvalitet

Aska jäktig- Flykt.
Aska ! het ! best.

10-17
mm

Sortering

""17=30

>30mmj

i Antracit ........ 5,5 j 1,16 9,98 j 13,8 j 84,2 j -

’Magert kol ....! 6,64 ! 1,0 j 16,13 24,0 | 71,0 | -

Kokskol ........j 8,81 1,66 j 20,43 40,4 |57,2 j -

Gaskol ............| 5,oi 2,08 132.22 2,0 j 64,4 j 83,0 i

Tydligast kan ett sådant försök följas genom
analys av förbränningsprodukterna under förbrän-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931m/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free