Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 JAN. 1931
SKEPPSBYGGNADSKONST
nande föreskrifter givna, ävensom för karmarna till
pannrums-, skorstens- och ventilatoröppningarna.
Bestämmelser finnas vidare för flata koltrall,
nedgång s kappar, Ventilatorer i utsatt läge på f r ib ord s
-och överbyggnadsdäcken och för luftrör, som äro
uppdragna över dessa däck. Detaljerna för alla
dessa däcksöppningar innebära ej heller några
svårigheter vid tillämpningen.
För öppningar i fartygssidan, såsom passagerar-,
last- och kolportör, spygatt och sanitetsavlopp,
sidoventiler och länsportar finnas föreskrifter, som jag
här förbigår. Jag vill dock anmärka, att arean å
länsportarna blivit ökad c:a 7 % för en längd på
brunnen av 4,6 m, men är i övrigt oförändrad, att 2/3
av den föreskrivna länsportarean skall finnas inom
brunnens halva midskepp slängd, samt att
länsport-gångjärn skola hava metallpinnar. Därjämte vill jag
påpeka bestämmelserna för avlopp i fartygssidorna
från rum, belägna under fribordsdäcket. Varje
sådant avlopp skall nämligen hava en automatisk
backventil med tillförlitlig stängningsanordning från
fribordsdäcket eller två automatiska backventiler utan
stängningsanordningar, förutsatt att den övre av
dessa är så belägen, att den alltid är tillgänglig för
undersökning under fartygets nyttjande. Ventil med
stängningsanordning skall vara lätt tillgänglig och
hava anordning, som visar, om ventilen är stängd
eller öppen. Gjutjärn godkännes icke som material
till dylik ventil, då den är fastsatt till fartygssidan.
Till dessa föreskrifter är fogad den bestämmelsen, att
beroende på arten och belägenheten av den inre
ändan av dylika avlopp, kan den myndighet, som
meddelar fribordet, föreskriva liknande anordningar från
rum belägna i slutna överbyggnader.
Beträffande besättningens trygghet är därom
föreskrivet i två paragrafer, som behandla räcken och
brädgångar samt gångbroar, livlinor m. m. Dessa
paragrafer äro emellertid avfattade i allmänna
ordalag och föreskriva endast att räcken, gångbroar m. m.
skola finnas.
Har man nu undersökt, att alla dessa föreskrifter
äro iakttagna på fartyget ifråga, kan fartyget erhålla
minimifribordet, och först när denna undersökning är
avslutad, kan man börja beräkna detta minsta fribord.
Avd. III. Fribord för ångfartyg.
Vad först huvuddimensionerna beträffar, så äro
definitionerna å längd (L) och malldjup oförändrade.
Endast ett tillägg är gjort för längden av fartyg utan
roderstäv eller med s. k. kryssarakter. En definition
av bredden (B) är införd. Vid järnfartyg räknas som
bredd mallbredden och vid trä- eller komposit-fartyg
största bredden på bordläggningen. För att kunna
använda fribordstabellen fordras emellertid att ett
annat djup uträknas, nämligen fribordsdjupet (C).
Detta mått är nämligen malldjupet ökat med t j ock -
^ /T _
-, om
leken av stringerplåten eller med
denna kvantitet är större. I denna formel betyder
T medeltjockleken av det öppna däcket utanför
däcksöppningarna, S totala längden av
överbyggnaderna enligt föreskrifterna i paragraf 40 samt L
fartygets längd. Skulle fartygssidorna ovan
lastvattenlinjen hava en ovanlig form, är C djupet av en mid-
skeppssektion med lodräta sidor, normal däcksbukt, i
reglerna fastställd till en femtiondedel av bredden,
och med en area av den övre delen lika med fartygets
verkliga. Finnes i den övre delen av fartygssidorna
ett steg eller en knäck (exempelvis såsom vid ett
turretdäckat fartyg), skall 70 % av arean över steget
eller knäcken inräknas den yta, som användes för
att fastställa den motsvarande midskeppssektionen.
Vid fartyg, som midskepp s ej har en sluten
överbyggnad på åtminstone 0,6 L eller ej har en
fullständig trunk eller ej har en kombination av intakta,
partiella överbyggnader och trunk, sträckande sig
från för till akter, och vars verkliga fribords djup är
mindre än -, skall det djup, som användes, ej taga
15
mindre än –.
15
En annan förutsättning för fribordstabellens
användande är, att fyllighetskoefficienten uträknas. I
nu gällande regler kallas koefficienten
tonnagekoefficient, enär den utgör kvoten mellan
underdäckston-naget och produkten av de tre huvuddimensionerna,
samtliga faktorer korrigerade på föreskrivet sätt för
olika fartyg. I överenskommelsen har man helt och
hållet slopat denna slags koefficient, som för ett
projekterat eller under byggnad varande fartyg medför
den olägenheten, att det exakta underdäckstonnaget
ej är bekant, förrän fartyget blivit mätt av
skeppsmätare. I stället har man övergått till den välkända
blockkoefficienten, dvs. kvoten mellan
deplacemen-tets volym på spant och produkten av längden,
bredden och djupgåendet, varvid djupgåendet sättes till
85 % av malldjupet. Denna koefficient (c) tages
aldrig mindre än 0,68, även om uträkningen ger en
mindre kvot. Denna ändring betyder en avsevärd
fördel för arbetet på ritkontoret, när ett fartyg
projekteras; men skulle ett äldre fartyg önska fribord
efter dessa nya regler, och linjeritning ej finnes att
tillgå, blir deplacementsbestämningen ett synnerligen
tidsödande arbete. Lyckligtvis komma de gamla
friborden att gälla under vissa förutsättningar, vartill
jag senare skall återkomma.
Innan man emellertid med hjälp av längden,
fribordsdjupet och fyllighetskoefficienten kan uppsöka
fribordet i tabellen, är ytterligare en undersökning
nödvän dis;, nämligen av fartygets styrka. För fartyg,
som uppfylla fordringarna för högsta klass i ett
erkänt klassificeringsinstitut, vållar denna undersökning
inga bekymmer, ty dylikt fartyg anses hava
erforderlig styrka för att erhålla minsta fribord enligt
reglerna. Är fartyget däremot svagare byggt, skall
fribordet ökas. För att i dylikt fall bedöma fartygets
styrka är i de nya reglerna föreskrivet, att fartygs
såväl långskeppshållfasthet som tvärskeppshållfasthet
skall undersökas genom beräkning av
midskeppssek-tionens och spantets motståndsmoment, och de
erhållna värdena jämföras med en viss föreskriven
standard. Då anvisningarna för beräkning av dessa
motståndsmoment och de i reglerna standardiserade
äro fullt tydliga, skall jag ej trötta med att här
genomgå dem.
Vi äro nu färdiga att börja beräkna fribordet. Till
skillnad mot nu gällande regler, innehålla de nya
endast en tabell, som ger fribordet som en
funktion av längden. Tabellen är uppställd för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
