- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Skeppsbyggnadskonst /
49

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18 JULI 1931

SKEPPSBYGGNADSKONST

49

Fig. 14. Diagram för samma Lentzmaskin, arbetande med 46 % fyllning.

skall avtappas som även tidpunkten för avtappningen.
Dylika avtappningsventiler kunna anordnas för
såväl H. T.- som L. T.-cylindern vid en
Lentz-dubbel-kompoundmaskin. Ventilen arbetar fullständigt
automatiskt och har visat sig vara pålitlig i drift.

Genom att inkoppla en L. T.-turbin mellan en
Lentzmaskin och kondensorn och använda
Lindholmens regenerativsystem erhålles icke blott en
synnerligen ekonomisk anläggning men även en
betydande besparing i utrymme. Huvudmaskinen kan
nämligen i ett dylikt fall med fördel arbeta med större
fyllningar än som annars ekonomiskt vore lämpligt.

Diagrammet på fig. 13 visar en Lentzmaskin,
arbetande med 28 % fyllning och 280°
ångtem-peratur. Verkningsgraden i H. T.-cylindern är
81,5 %, i L. T.-cylindern endast omkring 52 %. Den
låga verkningsgraden i L. T.-cylindern är dels
beroende på den relativt stora expansionsförlusten,
uppgående till 14,9 %, och dels på kondensations- och
avkylningsförluster.

Fig. 14 visar diagram för samma maskin med
fyllningen ökad till 46 %. Medelverkningsgraden har
sjunkit från 65,4 % till 55,7 %, huvudsakligen
beroende på de ökade expansionsförlusterna i bägge
cylindrarna.

Diagrammet på fig. 15 är konstruerat med
tillhjälp av de föregående vid en provtur tagna
diagrammen samt erfarenheterna från "Trione". Det visar
inverkan av en inkopplad L. T.-turbin med elektrisk
föröverhettning samt avtappning av
ånga från de bägge cylindrarna,
överhettningstemperaturen har stigit från
280° till 350° och
medelverkningsgraden har ökats till 85 %, oaktat
fyllningen bibehållits lika med 46 %.

Härav framgår tydligt, att man utan
olägenhet kan öka fyllningen hos en
Lentzmaskin högst väsentligt, då
regenerativsystemet användes. En i
förhållande till den ökade fyllningen och
verkningsgraden motsvarande
minskning av maskindimensionerna är
således att förvänta.

Fig, 16 visar två maskinanläggningar
om ca l 000 ihk, den ena försedd med
en vanlig Lentzmaskin, och den andra
försedd med Lentzmaskin plus
ångturbin och regenerativsystem. I det
senare fallet är pann- och maskinrum
ca 2 spantdistanser kortare än i förra

Fig. 15. Diagram, visande inverkan av inkopplad L. T.-turbin och
elektrisk föröverhettning.

fallet. Detta beror på, att såväl
pannanlägg-ningen som huvudmaskinen kunna göras betydligt
mindre på grund av den gynnsammare
ångförbruk-ning och verkningsgrad, som uppnås med
regenerativsystemet.

Vid de flesta hittills utförda kombinationer av
ångturbin och kolvmaskin har man varit nödsakad
göra turbinen eller överföringsorganen mekaniskt
beroende av huvudmaskinen eller dess propeller- och
mellanaxlar. Detta medför vissa besvärligheter vid
överförandet av den alstrade energien från turbinen
samt vid manöver av huvudmaskinen. I dylika fall
är turbinmaskineriet med överföringsorgan i sin
uppställning bundet vid huvudmaskineriet eller dess
axlar samt tager i anspråk värdefullt utrymme
ombord.

Vid Lindholmens regenerativsystem däremot
bortfalla dessa svårigheter, enär såväl turbinen, som
övriga tillhörande detaljer äro oberoende av
huvudmaskineriets axlar och kunna placeras, där lämpligt
utrymme finnes tillgängligt. För erhållande av största
möjliga utnyttjning av vakuumet kan vid
Lindholmens system ångturbinen dessutom sammanbyggas
med kondensorn, vilket vid andra system medför vissa
svårigheter. Enär vidare turboaggregatet, den
elektriska överhettaren och de elektriska hjälpmaskinerna
endast äro beroende av huvudmaskinens effekt, men
däremot ej av dess varvtal, kunna de i systemet
ingående elementen och detaljerna lätt standardiseras och

Fig. 16. Den övre bilden (II) visar en anläggning med vanlig Lentzmaskin, den nedre

(I) med Lentzmaskin jämte L. T.-ångturbin och regenerativsystem. Maskinstyrkan är i

båda fallen 1000 ihk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931s/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free