Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
TEKNISK TIDSKRIFT
15 AUG. 1931
delst slang uppifrån, vilken typ särskilt under
benämningen "engelska dykardräkten" ännu användes i stor
utsträckning. Dykaren andas här fritt i den huvudet
omslutande metallhjälmen, till vilken
lufttillförselslangen är fäst, medan den utandade luften bortgår
genom en övertrycksventil. Den övriga delen av dräkten
är gjord av gummi. Motsatsen härtill är de s. k.
"oavhängiga dykardräkterna", vilka i likhet med
Dräger-werks dykarvästar sakna lufttillförsel genom slang men
i stället äro försedda med regenerativ- och
syrgasappa-rater m. m. "Pansardykardräkterna" erbjuda stort
intresse; vattentrycket på dykarens kropp bortelimineras
här, men armar och ben äro likväl rörliga i det
omslutande höljet medelst kulleder eller andra anordningar.
Iklädda sådana moderna pansardräkter hava dykare
nått 160 meters djup och mer. Dykardräktsdetaljer,
såsom hjälmar, talrör och telefoner, skor och
belastningsvikter, luftpumpar, undervattenslampor osv. beskrivas
utförligt i detta sammanhang.
I bokens andra och tredje avdelningar behandlas
dykarfysiologi och praktiska regler för dykning, i fjärde
avdelningen "gasdykare", dvs. hur personer medelst
gasmasker och tillhörande apparater kunna arbeta i
förorenad atmosfär, samt i femte avdelningen
"höjd-dykare", varmed luftfarande och bergsbestigare förstås.
Sjätte avdelningen, som omfattar ett sextiotal sidor,
är ägnad åt dykararbeten. Här intressera framförallt
de arbeten, dykare kunna utföra på fartyg, såsom
smärre reparationer av propellrar och roder,
bottenbesiktningar och bottenrengöring samt
bärgningsarbeten. Åtskilliga metoder för bärgning av sjunkna
fartyg jämte belysande exempel demonstreras. Boken
avslutas med tabeller över de tider, dykare på olika djup
normalt kunna vara under vattnet, en del
hållfasthetsuppgifter samt en lång förteckning å den litteratur,
som berör detta specialområde.
Direktör Stelzners här recenserade arbete kan
rekommenderas till noggrant studium av alla, som äro
intresserade av dykarteknik.
N. Lll.
NOTISER
Världsskeppsbyggeriet vid II. kvartalets slut. Enligt
Lloyd’s Registers statistik var vid slutet av juni ett
handelstonnage om 372 fartyg med l 825 987
bruttoregister-ton under byggnad i världen, vilket jämfört med 459 st.
om l 999 866 brt vid I. kvartalets slut betyder en
minskning av nära 174 000 brt. Siffror för Ryssland saknas
fortfarande. Fördelningen på de olika länderna är
(siffrorna inom parentes äro motsvarande vid I.
kvartalets slut):
Antal fartyg Bruttoregisterton
Storbritannien o. Irland 101 (132’) 555603(693814)
Förenta staterna ...... 37 ( 44) 301489 (231002)
Frankrike ............. 13 ( 17) 211 940 (232115)
Italien ................ 26 ( 37) 170 658 (174 452)
Tyskland .............. 42 ( 56) 130651 (135951)
Sverige ............... 22 ( 26) 110 355 (141305)
Holland ............... 37 ( 45) 108 299 (120 630)
Danmark .............. 22 ( 27) 90 655 (114 711)
Spanien ............... 12 ( 9) 60 700 ( 47 874)
Antal fartyg Bruttoregisterton
Japan................. 10 ( 11) 46 269 ( 57200)
Norge ................. 19 ( 19) 23165 ( 24 565)
Danzig ................ 9 ( 11) 7 914 ( 10 240)
Brittiska besittningar .. 11 ( 18) 4 044 ( 12 541)
Belgien ................ 6( 2) 2170 ( 1660)
Lithauen .............. 2 ( 2) 950 ( 950)
Kina .................. 1( 2) 850 ( 730)
Uruguay ............... l ( -) 150 ( -)
Brasilien.............. l ( 1) 125 ( 125)
Liksom föregående kvartalsskifte uppvisa Sto
r-britannien o. Irland den största minskningen,
och den brittiska anparten av världsbyggnadstonnaget är
nu (inkl. besittningarna) endast 30,7 % mot 35,3 % vid
I. kvartalets slut och 45,9 % för ett år sedan. Med
undantag för Förenta staterna och ’Spanien
förete de flesta övriga länder större eller mindre
minskning. Den stora ökningen i Förenta staternas
byggnadstonnage är anmärkningsvärd. I fråga om drivkraften
utgjordes världsbyggnadstonnaget av
Bruttoregisterton *T£’^
110 (200) ångare 949194 ( 939016) 52,1 (47,0)
189 (235) motorfartyg 870698 (1047146) 4?,6 (52,3)
13 ( 24) segelskepp o.
pråmar 6095 ( 13704) 0,3 ( 0,7)
Tanktonnaget under byggnad omfattade 77 fartyg om
627 810 brt mot 95 st. om 761 603 brt vid I. kvartalets
slut.
Under andra kvartalet sjösattes 176 fartyg om 472 150
brt, varav 69,3 % motortonnage och 29,4 % ångtonnage
(134 st. om 397 372 brt samt 61,3 resp. 37,8 % under I.
kvartalet), fördelade på följande sätt:
Storbritannien och Irland ___ 44 fartyg om 170 100 brt
Tyskland ................... 28 " " 44117 "
Förenta staterna ............ 20 " " 39150 "
Holland .................... 22 " " 36 076 "
Danmark ................... 9 " " 34115 "
Sverige ..................... 7 " " 33 898 "
Japan ...................... 7 " " 30 519 "
Frankrike .................. 5 " " 29 788 "
Spanien ..................... 4 " " 23 700 "
Italien ...................... 11 " " 18 684 "
Danzig ...................... 8 " " 6 870 "
Brittiska besittningar ....... 10 " " 4 985 "
Belgien ..................... l " " 148 "
Det under andra kvartalet påbörjade tonnaget
utgjordes blott av 81 fartyg om 234438 brt (111 st. om 241 868
brt under I. kvartalet), bestående av 52,8 % ångtonnage,
45,7 % motortonnage samt 1,5 % segel- och pråmtonnage.
Av det påbörjade tonnaget komma 88 950 brt på Förenta
staterna, 29300 brt på Italien, 25540 brt på Tyskland
och endast 23 359 brt på Storbritannien och Irland,
vilken sistnämnda siffra ger ett begrepp om det ytterst
bekymmersamma läget för den brittiska varvsindustrien.
Under byggnad varande sjömaskiner vid andra
kvartalets slut voro:
50 ångturbiner om l 036 790 ahk
324 oljemotorer " 796837 ihk
141 kolv ångmaskiner " 145065 iUk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
