Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE l
TEKNISK TIDSKRIFT
JAN. 1931
VAG-ocHmrrESfDYGGNADSRONST
REDAKTÖR; WALO Fmnå
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNC
INNEHÅLL: Organisation och arbetsledning vid större byggnadsföretag, av civilingenjör Einar Nordendahl och
kaptenerna Gösta Westerberg och Herman Jansson. - Notiser. - Litteratur.
ORGANISATION OCH ARBETSLEDNING VID STÖRRE
BYGGNADSFÖRETAG.
Vid Svenska teknologföreningens
avdelnings för väg- och vattenbyggnadskonst
sammanträde den 10 nov. 1930 diskuterades
organisation och arbetsledning, varvid
inled-ningsföredrag höllos av civilingenjör E.
Nordendahl och kaptenerna G. Westerberg och
H. Jansson. Inledningsföredragen återgivas
här nedan in extenso jämte ett kortfattat
referat över diskussionen.
ORGANISATION I ALLMÄNHET.
Av civilingenjör EINAR NORDENDAHL.
Framställningen stockholmsbetonad och delvis
husbyggnadsbetonåd.
Jag vill i förväg med eftertryck betona, att min
verksamhet de sista 12 åren varit förlagd till
Stockholm, och att min syn på företeelserna, särskilt på
lönefrågan, därföre näppeligen kunnat undgå att
bliva ganska starkt stockholmsbetonad.
Framställningen blir även i viss mån husbyggnadsbetonad.
Detta kan försvaras därmed, att medlemmarna i
avdelningen för väg- och vattenbyggnadskonst numera
i stor utsträckning bygga hus, särskilt dyra och
invecklade sådana. Jag har tillåtit mig fatta rubriken
på min del av ämnet så, att jag kan bland mängden
av hithörande problem uppehålla mig vid dem, som
särskilt intresserat mig. Inom den tillmätta tiden
kunna självfallet endast ett fåtal punkter hinna
beröras.
Kort byggnadstid. Mer än någonsin ställes i våra
dagar på arbetsledningen kravet att bygga snabbt.
Detta beror bl. a. på dels tidens allmänna otålighet,
dels önskan att snabbt få inkomster från
byggnadsföretaget, kanske för att utnyttja en befintlig god
konjunktur, som snart kan försvinna. I huvudsak
betingas dock snabbheten av kravet att bygga billigt.
Administrationen blir dyr under en lång
byggnadstid, och vidare uppgår räntan på det nedlagda
kapitalet vid stora, fleråriga företag till betydande
belopp. Detta är särskilt fallet vid husbyggnader i
storstäder, där tomtkostnaden kan vara högst
betydande. Vid s. k. rivningshus tillträdas husen i regel
den l oktober och det nya huset bör vara färdigt
nästa l oktober, möjligen påföljande l april för att
få hyresgäster vid flyttningsdagen. En försening av
endast 14 dagar kan betyda ett halvt eller t. o. m.
nästan ett helt års hyresförlust jämte skadestånd åt
sådana kontrakterade hyresgäster, som icke kunnat
inflytta, dvs. ofta katastrof för byggherren eller
entreprenören. I detta 1-oktober-färdigställande ligger
förklaringen till den byggandes ringa motståndskraft
mot löneutpressning; härom mera sedan. Ett
modernt bygge går som ett sprinterlopp, dvs. full fart
från första början till dess allt är färdigt.
Bilderna visa exempel på de högst betydande
belopp, till vilka räntekostnaden kan uppgå.
Det rör sig som synes om millioner till tiotals
millioner. Vid bokföringen av kostnaden för företag
utförda av det allmänna, dvs. stat och kommuner o. d.,
kommer räntekostnad ofta icke alls tillsynes, utan
den hopblandas med andra ränteposter och bokföres
icke på byggnadsverkets konto. Härigenom erhålles
en felaktig bild av summakostnaden.
Arbetsledningen är väl i regel underkunnig om räntekostnadens
befintlighet, men man kan väl vara ense därom, att
det endast vore till fördel, att ränteposten klart och
tydligt komme fram, så att den verkliga
byggnads-kostnaden komme till uttryck i bokföringen. Har
man en räntekostnad på ett eller annat tusental
kronor per dag, kunna ju en hel del åtgärder i
påskyndande syfte löna sig, även om de i och för sig betyda
en ökning av den s. a. s. direkta byggnadskostnaden.
För att möjliggöra det snabba byggandet bör
arbetet genom upprättandet av arbetsplaner eller tid-
9
xx’’
–––- ,9.76«i
>00
8
Anlöqqninqs- incl odminisf nations -
XX
7 _
’xc\ rönte
<ostnad
6
^’
5
^
/
Rönta pe
- _^i_ - £00 kr.
Tookr.
3
ort
"/<Jr)^>
2
.J
X-X
(100 kr.
t
/’’’’
r\än1 (holv
kostnad i »rlvib rönt
rSÄ
nod«tider
Tj* J_
.aiiansko
O. .tnod
,.
,-’"’"
^ ___ . __ ,
____________
"- .’^’"
\r 1917
1919
1919 1920 I9J1 ’ I928 ’ 1923 1924- ’ 1725 I92fc
a-. ’/3 ms, bron öppnad för bporvöq«,trafik.
b.’/5......all Trafik utom qodi-
toa,
Fig. 1. Räntekostnaden under byggnadstiden i jämförelse med
övrig byggnadskostnad vid nya Lidingöbrobyggnaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
