Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
24 JAN. 1931
träffande byggnadsarbetenas industrialisering fortgått
under vår tid, kan som exempel anföras följande
jämförelsetal.
Vid de stora vattenbyggnadsarbetena i Trollhättan
under år 1913 sysselsattes i medeltal under året 1150
man, och voro samtidigt installerade för
arbetsmaskiner m. m. ca l 500 hkr; relationstalet hkr per man
utgjorde alltså____= ca 1,3 hkr per man. Dessa
1150
arbeten drevos, som torde vara allom bekant, på ett
synnerligen rationellt sätt med anlitande av dåtidens
alla till buds stående hjälpmedel i vad beträffar
maskinella anordningar. Motsvarande siffror för de
arbeten, som nu bedrivas av samma arbetsgivare, och
vilka arbeten ej äro av stort mindre omfattning, äro:
antal arbetare 330,
" installerade maskinhästkrafter 2 360,
alltså relationstalet hkr per arbetare utgör i dag
2360 -
____= c:a 7,2
330
Relationstalet har alltså nära nog 6-dubblats.
De framsteg som gjorts beträffande
arbetsmaskinernas goda funktionerande har gjort det möjligt för
byggnadsföretagen att följa med i den tidigare
påtalade höjningen av lönenivån för grovarbetarne, eller
omvänt, genom framstegen ha nyskapats ekonomiskt
utbyggnadsvärdiga byggnadsuppgifter.
Arbetsmaskinens förmåga att skapa nya arbetstillfällen är en
omständighet, som noga måste beaktas i en tid, då
mången obetänksamt yttrar, att maskinerna i viss
mån öka arbetslösheten. Men ej blott genom
besparing av arbetskraft och genom minskning av
omkostnaderna för arbetarne äro arbetsmaskinerna
betydelsefulla. Ett genom införandet av arbetsmaskiner
åstadkommet framflyttande i arbetsföretagets
färdigställande är ofta ur ekonomisk synpunkt lika
betydelsefullt, som de direkta besparingarna. Genom
förkortning av arbetstiden ernås nämligen minskade
kostnader för förråd och administration samt
minskade räntekostnader samt framför allt ett tidigare
nyttiggörande av företaget med ty åtföljande inkomster.
Det är i anslutning till ovanstående för ingenjören,
som närmast är ansvarig för arbetenas rationella
utförande, en bjudande plikt att söka följa med och
om möjligt arbeta vidare på området för
maskinteknikens utveckling i vad beträffar arbetsbesparande
maskiner och transportanordningar.
Ingenjörens-ar-betsledarens uppgift innefattar numera ej blott att
"sköta folk", utan fastmera bliver allt mera viktigt
att sköta maskiner, att skaffa sig intim kännedom
om deras dygder och svagheter och ha kännedom om
specialmateriel, att förutse behov av reservdelar
m. m. Denna utveckling har även satt spår inom
organisationen å arbetsplatserna, i det att den för
några år sedan vanliga staben av schaktmästare och
underbefäl i övrigt, vilkas uppgift förnämligast
bestått i tillsyn av folket, tidskrivning m. m.,
decimerats, och i dess ställe ha inträtt maskinkunnigt folk
och speciellt unga ingenjörer, vilka ha lätt för att
fatta maskinernas så att säga själsliv och vilka kunna
göra beräkningar beträffande hållfasthet m. m. och
vilkas tankegång är inställd på att utveckla, att
framkomma med förslag till förbättringar.
Under de senaste åren har utvecklingen beträffande
vissa arbetsmaskiner - jag syftar nu särskilt på
grävtekniken - gått fram mot större och större
maskiner, vilket för med sig, att utgifterna för
anskaffning ställa sig dyra. Denna utveckling giver de
större och penningstarka företagen, som förmå hålla
en park av stora maskiner, vilka ge de verkligt
billiga å-prisen, en avgjord fördel vid konkurrens om
ett arbete.
Anskaffandet av stora maskiner tager tid.
Maskinerna finnas ej hos tillverkarna på lager utan skola
beställas. Detta gör, att innehavaren av en maskin
vid konkurrens om ett arbete har ett stort företräde
framför en medtävlare, vilken räknar med att
beställa en maskin i händelse han tilldelas arbetet.
Som ett korollariuin av detta framgår, att de
byggnadsenheter, som kunna upprätta flerårsplaner för
sina arbeten, i och med de stora arbetsmaskinernas
införande få en avgjord fördel gent emot dem som
måste räkna med intermittent drift och kanske långa
uppehåll.
Men en stor park av stora maskiner kräver även
ett vidsträckt marknadsområde för att få jämn
sysselsättning. I den mån maskinaggregaten växa torde
denna omständighet möjligen bliva en maning till
ökad utomlandsverksamhet för våra svenska
entreprenörer.
Yid ett större vattenbyggnadsarbete gruppera sig
arbetskostnaderna på arbetsplatsen i huvudsak
under följande rubriker:
grupp I. Muddring, Jordschaktning, bergsprängning
i öppet schakt, i tunnel under vatten.
" II. Fångdammar och andra skyddsarbeten.
" III. Betonggjutningar, montage av
järnkonstruktioner, husbyggnader, montage av
maskiner och dessutom allmänt
transportarbete för framskaffande av
materialier.
Det är särskilt inom grupp I som utvecklingen
beträffande arbetsmaskiner under de senare åren haft
den mest slående utvecklingen. Vi ha allt mera lärt
oss använda maskinkraft vid muddringsarbeten i olika
material, vid jordschaktningar, och under de senare
åren ha här i landet utgrävning av lössprängt berg
vid byggnadsföretag slagit igenom. Vid
gruvföretagen ha ju länge arbetat grävmaskiner med styrd
skopa, och dylika maskiner ha väl fått taga hand om
en del sprängda massor även vid väg- och
vattenbyggnadsarbeten. Dessa maskiner ha dock i regel
kraft transportmateriel för bortskaffande av de
ut-gävda massorna, och där uttransporterna ej kunnat
anordnas med utomordentligt god material (bredspår
och stora vagnar eller en park av stora specialbilar)
har det nog varit transporten och ej grävförmågan.
som varit bestämmande för kapaciteten.
Uttranspor-ten är det limiterande vid grävmaskiner med ringa
räckvidd, och häruti ligger en nackdel för
användning av dessa maskiner vid sådana arbeten, där ej
allt för stora kostnader kunna nedläggas å
transportvägar och transportmaterial, vilket i regel är fallet
vid byggnadsarbeten. Hitintills har dock vid större
bergsprängningsarbeten någon annan arbetsmetod ej
stått till buds.
Emellertid gjordes vid byggnad av Karseforsen
försök med användande av släp skopor för uttagning av
lössprängt berg. Ett försök som i därvarande lätt
sönderfallande bergart visade sig utfalla ganska bra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
