- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Väg- och vattenbyggnadskonst /
7

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24 JAN. 1931

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST

Fig. 1. Sjöbodakanalen. Normalsektioner.

De maskiner, som där användes, voro dock egentligen
ägnade för Jordschaktning, och de använda skoporna
voro dels väl små och dels väl lätta för arbete i vårt
vanliga svenska urberg.

Med de iakttagelser till grund, som gjorts vid detta
arbete, beslöt vattenfallsstyrelsen, att för de
omfattande bergsprängningarna i samband med
regleringsarbetena i Göta älv beställa en avsevärt större
grävmaskin av släpskopetyp samt försedd med så lång
arm, att de utgrävda massorna direkt av maskinen
skulle kunna uppläggas i tipp längs kanalens sidor.

Avsikten var sålunda att helt eliminera
transportmaterialen, och att arbetstakten endast skulle
bestämmas av maskinens kapacitet. För att kunna placera
massorna måste maskinen kunna lägga upp en 15 m
hög bank ovan sin uppställning samt ha en
aktionsradie vid vertikalt hängande skopa av 26.,5 m.
Ävenså skulle maskinen kunna schakta på 15 m djup
under uppställningsplatsen. Denna maskin (som i
pressen gått under namnet "Sjöbodamaskinen") har
nu varit i arbete ungefär ett år. Maskinen visade sig
vid leveransen vara i det stora hela väl lämpad för
sin uppgift. Den schaktade det utsprängda berget
ganska tillfredsställande men med ett fruktansvärt
slitage å de med maskinen levererade skoporna.
Maskinen hade jämväl en hel del andra olägenheter, som
försämrade resultatet.

Efter ingående modellförsök på arbetsplatsen
uppgjordes modell till ny skopa att utföras i specialstål.
Vid svenskt bruk, Kohlswa, beställdes och utfördes en

dylik skopa. Samtidigt gjordes även en del
omkonst-ruktioner å själva maskinen med den påföljd, att vi
för närvarande ha en maskin, som arbetar utmärkt i
sprängt berg. Missöden inträffa visserligen ibland,
som gör att fortsatta förbättringar visa sig önskvärda,
men det resultat, som redan vunnits, gör, att man
kan ha rätt att tala om ett nytt utvecklingsskede i
vad beträffar driften av större
bergsprängningsarbeten.

Under grupp I vill jag även omnämna en mindre
flerskopsgrävmaskin, som särskilt beställdes för
utgrävning av en 6 km lång kanal och uppläggning av
en motsvarande skyddsvall längs Göta älv.

Även vid denna maskin ombestyrdes såväl grävning
av kanalen som transporten av massorna med
uppläggning av vall av maskinen; alltså all
transportmaterial var obehövlig.

Maskinen gjordes av svensk firma, Åbjörn
Andersson, Svedala. Den gräver med en rad skopor, som
äro monterade på en ram, som har kanalens
sektionsform. Massorna föras av skoporna upp på ett
tipp-bord, placerat över vallen, och tippas.

Resultatet blir en elegant kanal med jämna slänter
samt en jordvall, visserligen ojämn men dock
krävande ett obetydligt handarbete för att bliva i färdigt
skick i vad beträffar vallens huvudmassa.

Om vi efter dessa två exempel övergå till grupp
II, fångdammsbyggnader och skyddsarbeten i övrigt,
så kan jag ej under denna rubrik anbefalla någon
nyhet i maskinväg, men jag skulle möjligen under denna
rubrik kunna behandla en byggnadsmetod (ett
transportsätt) genom vilket omfattande
fångdammsarbe-ten undvikits. Då ju skyddsarbetena ej ha något
självändamål är det självfallet lämpligt, om
omfattningen av dylika arbeten kan reduceras.

De för dammbyggnaden vid Vargön erforderliga
dammpelarna ha transporterats till sin plats i
fallstråket efter sedan desamma gjutits i en torrdocka,
och på så sätt ha fångdammsarbeten på denna
besvärliga plats kunnat undvikas.

Skalen till pelarna götos som sagt i torrdocka, och
samtidigt göts ett lock på detta skal, så att det hela
bildade en stor omvänd betonglåda. Lådan flöt nätt
och jämt på sitt eget deplacement, och den var, då
den var helt luftfylld, labil, varför vid upptransporten
från dockan till dammen lådan upphängdes i tvenne
bockar placerade å ett av tvenne pråmar ordnat

Fig. 2. Sjöbodamaskinen.

Fig. 3. Grävmaskin, använd vid grävning av valldike.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931v/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free