Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
TEKNISK TIDSKRIFT
24 JAN. 1931
annars kunna de förgifta hela atmosfären och förstöra
samarbetet. Sådana misshälligheter torde bäst
motverkas genom att varje tjänsteman eller arbetare
vet sig ha rätt att få sin sak bedömd i högre instans
och om så behöves ha rätt att direkt vända sig till
högsta chefen. General Goethals, som byggde
Panamakanalen och som hade ända till 40000 man
under sig, använde ett par timmar varje söndag för
mottagning av personer, som voro anställda vid
bygget och som hade något klagomål eller någon
önskan att framföra. Någon gallring företogs ej
utan den enklaste negeruppassare eller en
framstående vit ingenjör fick sin sak undersökt med samma
noggrannhet.
Arbetarfrågor. Allmänt. Beträffande arbetarna
torde det vara svårare att få dem direkt intresserade
av företaget på samma sätt som personalen. Vid
arbetsfredskonferensen i Stockholm 1928 höll disponent
Göransson ett mycket uppmärksammat föredrag
angående orsaken till arbetarnas misstro mot
arbetsgivaren, de otrevnadsmoment, som kunna förekomma
på en arbetsplats och botemedlen mot desamma.
Orsakerna till arbetarnas misstro angav han kunna
vara av tre huvudslag:
okunnighet,
känsla av otrevnad,
känsla av otrygghet.
Botemedlen skulle givetvis vara att genom
lämpliga åtgärder få bort dessa orsaker. Disponent
Göranssons föredrag rörde närmast förhållandena vid
mekanisk verkstad o. d. industriell anläggning,
men vad han sade torde direkt även hava
tillämpning på större byggnadsföretag. Genom dess
tillfälliga karaktär måste dock de åtgärder, som
vidtagas, inskränka sig till den tid bygget pågår och
huvudsakligen omfatta förhållandena på
arbetsplatsen. Den effektivaste åtgärden för att göra
arbetarna mera intresserade av sitt arbete torde dock
vara en rätt avvägning av löneförhållandena.
Arbetslöner. System och arbetsform. Lönen för
en arbetsprestation kan antingen bestämmas
direkt efter det värde den anses ha eller den tid
det tar för arbetaren att utföra arbetet. I
allmänhet är det det senare sättet, som användes för
värdering av ett arbete. Personal och arbetare
avlönas sålunda per timme, dag eller månad och
avlöningen för var och en bestämmes efter en viss
norm, efter vad som kan anses skäligt för en person
av hans kvalitet eller yrke. När ett arbete drives på
ackord, dvs. betalas efter arbetskvantitet, är det
endast för att stimulera individen och göra honom
mera intresserad, så att han ökar sin arbetseffekt.
Denna avlöningsform är således endast ett sätt att
underlätta arbetsledningen och ackordet är beräknat
med utgångspunkt att arbetet under normala
förhållanden skall taga en viss tid. Ackordssystemet
tillämpas ju nästan genomgående vid vissa väg- och
vattenbyggnader och den därvid använda
arbetsformen leder sitt ursprung från de järnvägsbyggnader,
som utfördes vid mitten på förra århundradet i vårt
land. En skildring av arbetsförhållandena vid
byggandet av stamlinjerna kan därför vara av intresse. En
sådan återfinnes i Väg- och vattenbyggnadskårens
minnesskrift år 1901. Där anföres följande:
Arbetsförhållanden vid stambanebyggnaderna. "Jord-
schaktnings- och bergsprängnings- m. fi. arbeten
för banans terrassering utfördes i allmänhet på
mindre beting, vilka lämnades till arbetslag av
15 till 20 man eller något mera med en av laget
själv vald förman, som för detsammas räkning
uppgjorde med arbetsbefälet om arbetet och betingade
pris för detsamma, tillsåg arbetet och ansvarade för
detsammas ordentliga fullgörande och för vården av
till laget utlämnad arbetsredskap samt uppbar och
fördelade bland manskapet likviden för verkställt
arbete efter det vederbörande ingenjör uträknat den
varje enskild arbetare i laget tillkommande andelen
av likvidsumman. Grundläggnings- och
brobyggnads-m. fi. dylika arbeten verkställdes under
järnvägsbyggnadernas första tid ej på beting, då man
fruktade att desamma därigenom ej skulle bliva utförda
med tillräcklig omsorg och noggrannhet utan
verkställdes sådana arbeten på dagavlöning och under
direkt uppsikt och ledning av gamla kunniga och
för praktisk duglighet kända schaktmästare. Efter
hand, då nivellörerna hunnit inhämta större
erfarenhet och mera vana vid bedömandet av detta slags
arbeten och en stam av dugliga och pålitliga
arbetare bildats, frångick man dock denna princip och
även dessa arbeten lämnades till utförande på beting.
Uppförandet av husbyggnaderna lämnades i
allmänhet till verkliga entreprenörer. Dock utfördes även
sådana byggnader delvis genom järnvägsbyggarens
egen försorg och med densammas egna arbetare."
Som synes voro arbetsformerna ungefär desamma
som nu användas såväl vid järnvägsbyggande som
vid väg-, kanal- och kraftverksbyggande jämte en
del kommunala arbeten. Några väsentliga
förändringar sedan de började tillämpas för över 70 år
sedan ha ej inträtt. De äro tydligen lämpade efter
den svenske arbetarens kynne, eftersom de ännu äro
livskraftiga, trots att socialismen med sina
fackföreningar, som nu verkat på våra byggen i över 30 år,
anser, att den ideala arbetsformen bör se ut på helt
annat sätt. Det gamla systemet med ackordslag ger
arbetarna den frihet att ordna arbetet i detalj och
bestämma arbetstakten, som just passar den svenske
arbetaren. Han kan arbeta hårt utan att knota, men
då vill han också bestämma hur det skall tas och ha
tillfredsställelsen att se arbetsförtjänsten växa med
arbetsintensiteten. Var och en som kommit i
beröring med rallaren av gamla stammen torde ha
funnit honom vara en sympatisk företeelse och det
torde ha varit de fria arbetsformernas förtjänst.
Han saknade dock sinne för ordning och var ibland
en oregerlig krabat. I detta fall ha dock
fackföreningarna uträttat ett gott arbete med sin stränga
disciplin. Det är en stor skillnad på ordningen bland
arbetarna nu på våra byggnadsplatser och för 25 år
sedan. Om fackföreningarna varit till mycket gagn att
uppfostra arbetarna till ordning och självtukt, så
innebära de dock genom den starka maktställning,
som de nu intaga, och den hårda disciplin, som de
utöva, en viss fara för att arbetsförhållandena vid
våra byggen stelna i former, som kunna bliva
hinderliga för de nya arbetsmetoder och moderna
arbetsmaskiner, som på senaste åren börjat användas. Att
dessa just nu börja göra sig gällande mer än förut
beror på våra stegrade arbetslöner. Om de senaste
årens lönestegring skulle medföra att å-prisen fast-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
