Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
TEKNISK TIDSKRIFT
24 JAN. 1931
eller mindre svår betongförstörelse, som sådana, där
betongen stått sig väl. Genom lämpligt urval har man
med dessa beskrivningar givit en ungefärlig bild av
betongkonstruktronernas verkliga tillstånd i Norge, Det
är en särdeles intressant och lärorik serie beskrivningar
man här får taga del av. Förutom att de iakttagna
skadorna och de sannolika anledningarna till dessa angivas,
lämnas också i många fall noggranna uppgifter rörande
resp. arbetens utförande, varigenom läsaren har
möjlighet att jämföra sin egen uppfattning om orsakerna till
skadorna med författarnas.
I en sammanfattning av de resultat, som uppnåtts
genom besiktning av skadade betongkonstruktioner
framhålles, att, även om förstörelsen ännu icke nått så
långt, att konstruktionernas stabilitet äventyrats, är det
dock nödvändigt, att utan tidsutdräkt iordningställa
desamma och i fortsättningen sköta dem så, att
ytterligare förstörelse förhindras. Några av de äldre
dammarna böra helt ombyggas eller förses med nytt tätande
skikt på vattensidan. Vidare påpekas, att
regleringsdammar, vid vilka vattenhöjden varierar starkt, äro
mera utsatta för förstörelse än andra konstruktioner på
grund av frostens inverkan samt framhålles, att de
iakttagna skadorna i allmänhet börjat i gjutfogarna på
vattensidan och därifrån så småningom, fortsatt genom
dammkroppen.
Endast i undantagsfall hava skadorna orsakats av
humushaltig sand och i intet fall har det kunnat
påvisas, att man använt ett cement, som icke uppfyllt
fordringarna enligt vid tiden för byggandet gällande
normer. Av undersökningarna framgår vidare, att
skadorna, som i de flesta fall uppträda lokalt mellan fasta,
oskadade partier, måste vara orsakade av ojämnhet i
betongmassan. Om putsen mot vattensidan borttages
på sådana ställen, där den ligger "bom", finner man
nästan alltid mer eller mindre förstörd betong;
cemen-tet synes vara alldeles bortspolat och mellan stenarna
ligger sanden lös och blandad med organiska ämnen.
Putsen brukar fortfarande vara fast, men är ofta på
insidan belagd med ett lager av organisk materia. På
liknande sätt förhåller det sig med stenklädda dammar.
Fogbruket är där ofta hårt, men bakom stenarna
företer betongen samma förstörelse som bakom en putsyta.
Totalintrycket av de gjorda iakttagelserna är att
endast ett fåtal av de dammar, som varit i bruk 10 å 15
år, varit felfria. De flesta måste då och då repareras
och i allmänhet med ständigt ökade
reparationskostnader. Med hänsyn härtill är det givetvis av vikt att
från början planlägga reparationerna så, att de komma
att ingå som ett led i en systematisk förbättring av
murverkskonstruktionerna.
Sedan sålunda en redogörelse lämnats angående de
konstaterade skadorna, försöker kommittén utreda
orsakerna. Sammanfattningsvis anses förstörelseförloppet
vara följande:
På grund av temperaturvariation och krympning
bildas hårfina sprickor på ytan och krympsprickor inuti
dammen. Surt eller på annat sätt kalklösande vatten
intränger genom de fina sprickorna och fortsätter genom
porer, krympsprickor eller gjutfogar till den
bakomlig-lande betongen. Det genomströmmande vattnets halt
av organiska ämnen bildar lättlösliga salter, utvecklar
kolsyra och event. andra för betongkonstruktionernas
bestånd farliga ämnen. Även vattnets halt av järn
och manganföreningar kunna därvidlag inverka och
slutligen kan även bakteriebildning i de organiska
föreningarna hava en viss betydelse. Som huvudsakliga
skäl till att förstörelsen vid vissa anläggningar gått så
fort anföres dels vattnets surhetsgrad, dels de magra
betongblandningar, som vid dessa kommit till
användning, dels slutligen bristande likformighet i
betongmassans tillredning.
Efter redogörelse för några olika cementsorters
egenskaper följer ett sammandrag av resultaten av
in-och utländska vattentäthetsförsök och vidare en
redogörelse för undersökningar med tillsatsmedel och
bestrykningsmedel samt de krav, som böra ställas på
dessa.
Beträffande de botemedel man har att räkna med mot
framtida förstörelser, bör man skilja på, om det är fråga
om nybyggnad eller om reparation av en äldre
konstruktion. För nybyggnad framhålles, att i allmänhet
tunna elastiska konstruktioner äro att föredraga
framför gravitationsdammar, men att det dock finnes
tillfällen, då den senare dammtypen på grund av lokala
förhållanden måste anses vara den riktiga. De medel,
man har till förfogande för att undvika betongskador,
äro enligt kommitténs mening antingen elastiska
bestrykningsmedel eller en elastisk betongplatta med
drä-nerat luftrum framför dammen, varigenom själva den
bärande dammkroppen icke direkt blir utsatt för
ensidigt vattentryck.
Vid reparation av äldre dammar föreslås ävenledes
användande av elastiska bestrykningsmedel eller
utförande av en tätande, från dammkonstruktionen
fristående, betongplatta på uppströmssidan. I vissa fall,
där reparationerna av ekonomiska skäl måste utföras
utan driftavbrott, kan cementinjektion vara lämplig,
och slutligen kan det vid mindre viktiga
betongkonstruktioner, som i allmänhet stå under vatten, vara
tillräckligt att genom lagning underhålla puts och
betong eller vid stenklädda dammar endast reparera
fogarna.
För oss här i Sverige äro de i vårt grannland vunna
resultaten mycket värdefulla, enär förhållandena i de
båda länderna äro varandra mycket lika i avseende på
klimat, geologi och sammansättning av vattnet i de
vattendrag, där ifrågavarande byggnadsarbeten framför
allt äro belägna. Vid studium av de norska
erfarenheterna och jämförelse med dem, som gjorts i andra
länder, är det påfallande, huru jämnlöpande de
erfarenheter äro, som gjorts här i Norden samt att dessa
erfarenheter i avsevärd mån avvika från dem, som
föreligga exempelvis från Tyskland och Schweiz.
Den nu publicerade redogörelsen, vars studium
underlättas av att den innehåller ett stort antal ritningar,
fotografier och diagram, är värd största uppmärksamhet
av svenska betongteknici, speciellt vattenbyggare och
cementtillverkare. Man emotser med intresse de
blivande båda publikationernas innehåll.
Axel Ekwall.
Allgemeine Baubetriebslehre av MAXIMILIAM SOESEE.
277 sid., 89 fig. Julius Springer, Berlin 1930.
Arbetet behandlar dels sociala förhållanden i den
moderna byggnadstekniken såsom sjuk- och
’olycksfallsförsäkring, arbetsförmedling och driftsråd, dels
arbetsledning, entreprenader, kostnadsberäkningar,
arbetsplaner, materialinköp och bokföring, dels slutligen
arbetsmaskiner. För dessa finnas synnerligen värdefulla
uppgifter över kapaciteter och driftkostnader. Speciellt
utförligt behandlas stenkrossar samt transporter med
decauville-lok.
Författaren utreder klart och sakkunnigt de problem,
som mött honom på arbetsplatsen under en mycket
omfattande praktik. De uppgifter han lämnar äro ofta
sådana, som arbetsledaren behöver känna till, men som
icke återfinnas i de vanliga handböckerna. Den
vanliga systematiska redogörelsen för varje obetydlig
detalj förekommer ej här. En del maskiner och
förhållanden äro till och med ej alls eller ofullständigt
be^-handlade, en svaghet, som dock är obetydlig gent emot
den fördelen, att i stället nästan all text blir läsvärd.
Sven Nycander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
