- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Väg- och vattenbyggnadskonst /
28

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28

TEKNISKTIDSKRIFT

28 FEBR. 1931

erhålla bidrag av till vägunderhåll avsedda
medel, varigenom bidrag också får utgå på
räntor och amorteringar. (Även om rent teoretiskt
sett bestämmelserna äro riktiga, torde
författningen icke i högre grad komma att skapa
ökad verksamhet med permanentbeläggningar,
då författningens ekonomiska förutsättningar
äro rätt svåra att uppfylla.) Under år 1930
torde endast ett tillstånd av kungl. maj:t
meddelats, nämligen till Sollentuna
väghållningsdistrikt att upptaga ett 15-årigt amorteringslån
på 1,2 mill. kr. för beläggning av c:a 2,3 mil
vägar. Beläggningsbredden har tagits så liten
som 5,0-5,5 meter.

5) Förslag till enhetliga bestämmelser för
vägvisare m. m., vars genomförande tyvärr
försenats.

6) Uppdrag åt väg- och vattenbyg^gnadsstyrelsen
att uppgöra en generalplan för riksvägarnas
omfattning och förbättring, en lämplig följd av
en gigantisk beläggningsplan, som väl i övrigt
skrinlagts.

1929 års vägsakkunnige synas hava med kraft
tagit itu med väglagens modernisering. Tecken
härpå äro bl. a. förslag till införande i den nuvarande
väglagen av normerande bestämmelser angående
arvoden och övriga ersättningar åt vägstyrelsernas
ledamöter, förslag om statsbidrag till marklösen vid
vägföretag samt konferenser med vägstyrelser m. m.

Järnvägsstyrelsen har visat en stor livaktighet
beträffande säkerhetsanordningarna vid och speciellt
friläggande av järnvägskorsningar. Sålunda har
järnvägsstyrelsen ingått till kungl. maj:t med förslag
att i vägtrafikstadgan skulle föreskrivas skyldighet
för vägtrafikant att stanna sitt fordon framför
kryssmärke, när vid korsning befintlig vägsignalanordning
utvisar att tåg är i annalkande.

I skrivelse till samtliga länsstyrelser den 13 juni
har järnvägsstyrelsen meddelat de plankorsningar,
som järnvägsstyrelsen ansåge i första hand borde
friläggas, en plan vars realiserande önskades med
länsstyrelsernas bistånd genomförd inom närmaste tiden.
Kostnaderna hava beräknats till c:a 6,7 mill. kr. för
53 st. högst angelägna, till c:a 6,9 mill. kr. för 70 st.
angelägna och till c:a 6,8 mill. kr. för 76 st.
önskvärda eller sammanlagt till c:a 20,4 mill. kr. för 199
st, korsningar. Statens järnvägars bidrag till
arbetena beräknades till c:a 3 mill. kr. (c:a 15 %).

Järnvägsstyrelsen har vidare i cirkulärskrivelse till
samtliga distriktschefer i december månad påfordrat
eri reviderande översyn av kryssmärkena,
förvarningsmärkenas placering vid vägkorsningar samt av
ljussignalernas inriktning och ljusstyrka, åsyftande
att få säkerhetsanordningarna så som för de
väg-farande är lämpligast.

Antecknas bör kanske också att järnvägsstyrelsen
utgivit och till varje körkortsinnehavare utdelat en
"röd bok" med föreskrifter om huru den vägfarande sig
vid korsningar mellan järnväg och väg förhålla skall.

Av Svenska väginstitutets verksamhet torde
särskilt böra nämnas fortsatt arbete med äldre provvägar
samt nya provsträckor, av vilka må nämnas

på vägen Alvesta-Bergunda för utrönande av
lämpligaste konstruktion för grus- och
makadamvägar,

på vägen Kalmar-Oskarshamn avseende studier
av enklare beläggningar,

på Enköpingsvägen för utrönande av lämpligaste
sammansättningen av underhållsgrus,

på Varbergsvägen vid Borås för studium av kalla
asfaltbeläggningar.

Under året har väginstitutet gjort
avmätnings-och rullningsprov på permanentbeläggningar i
Malmöhus län och ställt en Klenow-Malvigs
trafikräkningsapparat till länets förfogande. Räkningarna
omfatta 12 ställen med olikartad trafik och
räkningarna utföras 4 ggr om året med en vecka på varje
plats. En fast trafikräkningsapparat har uppsatts
på Stockholmsvägen vid Nyköping.

Motorfordonsbeståndet var (enligt preliminära
uppgifter lämnade av generalstaben) vid årsskiftet uppe i
208 380 fordon, varav 149 832 automobiler och 58 548
motorcyklar. Detta innebär att ökningen under år 1930
varit 13 586 automobiler och 3 702 motorcyklar eller
sammanlagt 17288 motorfordon. Sammanlagda
ökningen under året har sålunda varit något större än
under år 1929, då ökningen uppgick till
sammanlagt 14319 fordon, 9076 automobiler och 5243
motorcyklar. Automobilernas antal har under år 1930
ökats mer, men motorcyklarnas däremot mindre än
under år 1929.1

Under år 1930 ha ytterligare några vägdistrikt
beslutat övertaga vägarnas underhåll. Av landets 379
vägdistrikt torde vägunderhållet numera skötas
genom vägkassan i 368 distrikt. De återstående
distrikten bestå huvudsakligast av ö-distrikt.

Exakta siffror för kostnaderna för vägväsendet i
sin helhet kunna icke nu lämnas.

Underhållskostnaderna voro i runda tal år 1927 34
mill. kr., år 1928 38 mill. kr. och år 1929 44,5 mill.
kr. Man torde kunna beräkna att 1930 års
underhållskostnader uppgått till mellan 45 och 50 mill. kr.

Av 1930 års riksdag beviljades huvudsakligen
följande anslag:

till väg- och brobyggnader nämligen till

För budgetåret Ökning från

1930-1931 föreg, år

byggande av

landsvägar och
vanliga bygdevägar .. 5,00 mill. kr. 0,50 mill. kr.

enkla bygdevägar . . . 1,20 " " 0,35 " ,,

ödebygdsvägar...... 0,80 " " 0,25 " ..

enskilda utfartsvägar 0,45 " " 0,15 " ,,

tillfartsvägar till
Inlandsbanan ...... 0,50 ,, " 0,20 " .,

visande en något ökad givmildhet hos riksdagen (1,45
mill. kr.).

Bilskattemedlen utgjorde:

33,012 mill. kr. för budgetåret 1927-28, ökades med
0.831 mill. kr. till 39,843 mill. kr. för budgetåret 1928-
29 samt ökades med 4,421 mill. kr. till 44,264 mill. kr.
för budgetåret 1929-30 (årets bilmedel).

Av motorfordons-skatten belöper sig c:a 53 % på
landsbygden.

Storleken av landsbygdens andel och dennas
fördelning på ordinarie och utjämningsandelar till
länsfonderna samt på underhållsbidrag framgår av
följande tabell och fig. 1:

i Enligt senare lämnade uppgifter var
motorfordonsbeståndet den 31 dec. 1930 201 936 st., varav automobiler 144 572,
motorcyklar 56 678 och specialfordon 686.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931v/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free