Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
TEKNISK TIDSKRIFT
28 MARS 1931
OTTO KOEJN beskriver en metod alt bestämma lerhalten
i sand, bestående däri, att 200 gr sand röres upp i 9
liter vatten, varefter vattnets genomskinlighet
bestämmes. (Beton und Eisen 2. 1929).
GRAF har funnit, att kalciumklorid ökar krympning
och svallning betydligt (Zement 17, 1929).
ABRAMS har fortsatt sina undersökningar över
inverkan av torra tillsatsmedel till betong. Som i hans
tidigare undersökningar är det ej fråga ’om vattentäthet
utan endast tryckhållfasthet och erforderlig vattenhalt
för viss plasticitet, men de slutsatser han kommit till ha
dock ett visst intresse i detta sammanhang, i synnerhet
som det tidigare framgått av andra undersökningar, att
vattentätheten i hög grad är beroende just av
vattenhalt och plasticitet. Undersökningarna äro utförda på
International Cement Corporations laboratorium och
omfattar 266 försök. Tillsatsmedlen variera mellan 2 och
lo % av cementvikten och räknas som. ersättande
cement. Vattencementtalet räknas endast på den
verkliga cementmängden. Som resultat av undersökningarna
anföras bl. a. följande två slutsatser:
Betongens arbetbarhet, mätt med skakbord,
förbättrades icke genom tillsats av något av de 14 olika
tillsatsmedlen.
Av de undersökta tillsatsmedlen äro 7 st. kända
handelsvaror och alla dessa måste karakteriseras såsom
skadliga inblandningar i betongen.
Dessa båda slutsatser ha^va föranlett en skarp kritik
i en efterföljande diskussion, och i tidskriften "Röck
Products" (februari 15, 1930) -hava Hera av tillverkarna
av tillsatsmedel uttalat sina åsikter om
undersökningarna. De punkter, som mest kritiserats, äro:
1) Användning av skakbord som mått på betongens
arbetbarhet.
Härpå svarar Abrams, att skakbordsmätning har
visat sig vara den tillförlitligaste metoden att
bestämma betongens arbetbarhet. Han medgiver, att
metoden visserligen icke är lämplig vid alltför torra
och alltför blöta blandningar, men sådana
förekommo icke i hans undersökningar. Han påpekar även,
att de ledande betonglaboratorierna över hela världen
numera använda sig av skakbord.
2) Användning av tillsatsmedel som ersättning för
cement.
Abrams meddelar, att parallellförsök ha gjorts med
kalk både som tillsats och som ersättning och
slutsatserna bliva i båda fallen desamma. Vidare påpekar
han, att det ofta föreslås cementfabrikanterna att vid
tillverkningen göra inblandningar för att uppnå vissa
egenskaper och i sådana fall måste givetvis tillsatsen
räknas såsom ersättning för cement.
3) Användning av för feta betongblandningar.
Svaret härpå är, att de använda blandningarna
(omkring l :1, 7 : 3) äro sådana, som vanligen
användas vid vägbyggnad, och för övriga arbeten har
tendensen under de senaste åren varit att mer och mer
övergå till cementrikare blandningar. (Am. S<oc.
Testing Materials, 1929 II sid. 618).
REDOGÖRELSE FÖR SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGENS AVDELNINGS FÖR
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST VERKSAMHET UNDER ÅR 1930.
1. Ledamöter.
Som nya ledamöter hava under året inträtt 32 av
föreningens ledamöter.
Såvitt känt är hava under år 1930 två av avdelningens
ledamöter bortryckts av döden, nämligen
civilingenjörerna Folke Liiders och Gösta Grale.
Avdelningen räknade vid årsskiftet 645 ledamöter.
2. Styrelse ocfi funktionärer.
Avdelningens styrelse har under år 1930 haft följande
sammansättning:
’Serrander, Mauritz, major, ordförande, 28; Wretlind,
E. Paul, civilingenjör, vice ordförande, 29; Almqvist,
Einar G., kapten, sekreterare,1 29; Brink, Ragnar,
kapten, 28; Dahllöf, Gustaf A., civilingenjör, 28; Bolinder,
Nils L., byråchef, 29; Sundblad, Nils K., gatudirektör, 30.
Redaktör för Teknisk tidskrifts avdelning för Väg- och
vattenbyggnadskonst har varit civilingenjör Walo Finné.
Ceremonimästare har varit signalingenjör Herman
Holmqvist. Klubbmästare har under vårterminen varit
civilingenjör Gunnar Hellstenius och under höstterminen
civilingenjör G. Yngve Zachrisson.
Avdelningens representanter i föreningens styrelse
hava varit majorerna Mauritz Serrander och Walo von
Greyerz med byråchef Nils L. Bolinder som suppleant.
3. Sammanträden.
Avdelningen har under året hållit 10 sammanträden,
nämligen den 13 januari, 10 februari, 21 mars, 14 april,
23 maj, 6 juni, 15 september, 13 oktober, 10 november
och 16 december. Sammanträdet den 6 juni var extra
i Sekreterarebefattningen har efter kapten Almqvists
avflyttning från Stockholm upprätthållits av:
Tham, H. Sebastian, civilingenjör, under tiden 15 februari-
14 april; Upmark, Erik G. J., civilingenjör, under tiden 14
april-30 juni; Hellstenius, Gunnar, civilingenjör, undertiden
30 juni-31 december.
sammanträde och avhölls liksom det ordinarie
sammanträdet den 23 maj tillsammans med Svenska
arkitektföreningen. Sammanträdet den 21 mars hölls gemensamt
med avdelningen för Mekanik och Svenska
elektroingenjörsföreningen. Avdelningens årsmöte hölls i samband
med sammanträdet den 10 november.
Samtliga sammanträden, utom sammanträdet den 23
maj, hava hållits å föreningens lokal. Den 23 maj hölls
sammanträdet å utställningslokalen, Storgatan 23.
Styrelsen har under året hållit 15 sammanträden.
4. Föredrag och diskussioner.
Under året hava följande föredrag hållits vid
avdelningens sammanträden:
1. Revy över vad som liänt under år 1929: inom
järnväg s facket, av signalingenjör Herman Holmqvist; inom
kommunaltekniken, av civilingenjör Alfred Jerdén;
inom lärobyggnads- ocn byggnadstekniken, av
civilingenjör Ejnar Landberg; inom vattenkrafttekniken, av
civilingenjör A. Frey Samsioe; inom byggnadsfacket, av
civilingenjör Alex. Södergren (13 januari).
2. "Grundläggning på sand", av professor Carl
Forssell (10 februari).
3. Det moderna vattenkraftverkets: vattenbyggnader,
av överingenjör A. Ekwall; mekaniska utrustning, av
professor Hjalmar O. Dahl; elektriska utrustning, av
civilingenjör B. G:son Berg (21 mars).
4. "Vägfrågorna enligt riksdagens beslut", av
byråchef Nils L. Bolinder (14 april).
5. "En modern vägbeläggnings sammansättning ocli
egenskaper", av Ingenjör Axel Hall (14 april).
6. "Tävlan om -förslag till Västerbron", av
hamndirektör Sal. Vinberg (23 maj).
7. "Förslag till normalbestämmelser för leverans och
provning av murtegel", av professor Henrik Kreuger
(6 juni).
8. "Fyra år vid kraftverksbyggnaden Chenderoli,
Perak", av kapten Carl Thulin (15 september).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
