Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 APRIL
1931
V
ÄG- C
)CH V
. fo
S!
§ ^\
*
+
-to" Z5
^
-.0
y
ol 2o io
’
.
j:
$
’P-O-,
\ l 4
*
/
**
9-00;
OCH VATTENBYGGNAD S KONS T
53
lo £o 3o ko 5o (fO JQ s° 9° Mo
–––-Ooi- 7a jriil +
+ lö*t l}U.nd<^t UQ,tte,n..–––>.
Fig. 13. Samband mellan permeabilitet och volym-%
fritt + löst bundet vatten.
Av diagrammet framgår, att det hårdnade
cementet först vid en viss vol.-% fritt och löst bundet
vatten blir påtagligt permeabel, nämligen vid c:a 25
vol.-%. Vid lägre värden blir tydligen det rum, som
upptages av fritt och löst bundet vatten, i regel ej
sammanhängande, och kan följaktligen ej medgiva
någon nämnvärd vattenpassage. Å andra sidan
tenderar permeabiliteten att bli oändligt stor, då vol.-%
fritt och löst bundet vatten uppnår c:a 75 %, dvs.
då den fasta fasen tenderar att understiga c:a 25 %,
vilket beror på att massan då står på gränsen att
förlora sitt sammanhang (vattenmängden blir så stor,
att den fasta fasens partiklar ej längre beröra
varandra). Detta betraktelsesätt är givetvis endast
schematiskt.
Utsättes betong för låga tryck, torde man fåjräkna
med att det löst bundna vattnet ej kan komma i
rörelse, men väl det fria, och att alltså
permeabiliteten i sådant fall praktiskt taget endast är
beroende av vol.-% fritt vatten. Några mätningar vid
låga tryck ha emellertid ännu ej utförts. I
allmänhet äro f. ö. de undersökta provernas halt av fritt
vatten så ringa, att man vid små tryck ej kan
förvänta någon påvisbar permeabilitet.
Av det ovan anförda framgår, att man kan finna
empiriska samband mellan de flesta av det hårdnade
cementets tekniska egenskaper och de olika arterna
av vattenbindning, vilket antyder, att egenskaperna
i första hand bero av materialets struktur, under det
att övriga betingelser, såsom kemisk
sammansättning, mineralsammansättning m. m. äro av sekundär
betydelse. Detta förhållande kan ju även synas vara
naturligt hos ett så heterogent material som det
hårdnade cementet.
När det gäller att finna anknytningar mellan de
vunna resultaten och förhållandena hos betong, är
det att märka, att under det de fysikaliskt-kemiska
egenskaperna hos systemet cement -f- vatten kunna
väntas bliva utbildade på ungefär samma sätt i
betongen som i det hårdnade cementet, de tekniska
egenskaperna, som även äro beroende av sand- och
stenmaterialen, icke kunna förväntas låta sig
inordnas i de för det hårdnade cementet funna sambanden.
Då emellertid cementet, fastän den minsta delen av
betongen, likväl är den huvudfaktor, som avgör dess
användbarhet, böra de lagbundenheter, som
befunnits gälla för det hårdnade cementet även spela en
avgörande roll i betongen. Förfina avse att medelst
fortsatta experiment söka vinna klarhet häruti.
De erhållna försöksresultaten giva tydliga
riktlinjer för de arbeten, som syfta till att medelst
differentiering av cementets egenskaper öka dess
användbarhet och tekniska värde. De synpunkter, som
av förf:na framförts i en tidigare uppsats,1 och som
antyda lämpligheten av att låta specialiseringen i
första hand utmynna i ett övervattens- och ett
un-dervattenscement, ha härvid bestyrkts.
Sammanfattning.
1) Såsom det första ledet i en fysikaliskt-kemisk och
teknisk undersökning av betong ha
undersökningar av hårdnat cement påbörjats.
2) Vattenbindningsegenskaperna ha ansetts vara.de
viktigaste fysiskaliskt-kemiska egenskaperna hos
cement och den i en tidigare publicerad
detaljundersökning vunna kännedomen härom har
utnyttjats.
3) Vanliga metoder för mätning av tryckhållfasthet
och draghållfasthet ha använts på prover av
hårdnat cement med känd vattenbindning.
4) Speciella metoder ha utarbetats för mätning av
elasticitetsmodul, krympning och permeabilitet.
5) Försöksresultaten visa, att man kan finna
empiriska samband mellan samtliga undersökta
tekniska egenskaper och de olika
vattenbindnings-egenskaperna, vilka samband synas vara
oberoende av cementens kemiska sammansättning,
ålder och vattenhalt.
Sambanden gälla mellan:
a) tryckhållfasthet och volym-% fast fas;
b) draghållfasthet och volym-% fast fas;
c) elasticitetsmodul och volym-% fast fas;
d) krympning och volym-% löst bundet vatten,
räknat på totalvolym minskad med volym fritt
vatten;
e) permeabilitet och summa volym-% löst bundet
och fritt vatten.
6) För de funna sambanden enligt 5 a-c ha
sannolika matematiska uttryck härletts med preliminärt
beräknade konstanter.
7) Det kända sambandet mellan vatten-cementtal
och tryckhållfasthet har befunnits kunna uttryckas
såsom ett specialfall av det i föreliggande
undersökning funna sambandet mellan volym-% fast
fas och tryckhållfasthet.
8) Överensstämmelsen mellan funna och beräknade
värden för de angivna sambanden har ansetts
tillfredsställande med hänsyn till de i
mätningarna ingående försöksfelen. Skärpta metoder
och större försöksmaterial anses önskvärda.
i Giertz-Hedström, S., och Werner, D.:
"Differentiering-av cementets egenskaper." Teknisk tidskrift 1930, häfte 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
