- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Väg- och vattenbyggnadskonst /
73

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

27 JUNI 1931

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST

73

Fig. 5. Flottningsränneintag vid Rånåsfoss. Intaget är mycket spaciöst och dyrbart. Bredden vid tröskeln är 15 m. Rånåsfossverket igångsattes
år 1921. Flottningsrännan har aldrig använts, enär farhågorna rörande flottningen över dammen visat sig alldeles ogrundade.

konsumenter och intressenter i kraftindustrien, borde
effektivast kunna bidraga till ett närmande mellan
flottningen och vattenkraften.

Flottgodsets ledande förbi kraftstationerna utgör
ett av de viktigaste problemen, vars rationella lösning
kräver ett noggrant studium och ett förtroendefullt
samarbete mellan parterna. Det kan ju icke förnekas,
att flottningen i en del fall på grund av bristande
förutseende behandlas alltför lättvindigt vid
projektelingen av vattenkraftverk, vilket i sin mån bidragit
till slitningar mellan de båda intressena och hos
många av flottningens målsmän alstrat en bestående
a-nimositet gentemot vattenkraften. Det har därför
ofta varit svårt att få till stånd ett välbehövligt
samarbete, då det gällt att lösa flottningsproblemen.
Såsom allmänt omdöme torde man kunna säga, att
flott-ringens målsmän intagit en negativ ståndpunkt. De
positiva förslagen måste i
regel göras av
vattenkraftens målsmän, ett
förhållande som emellertid är
mycket förklarligt, då man
betänker, att de flesta
flottningschefer sakna
teknisk utbildning.

Man får, som jag i det
föregående sökt visa, icke
underlåta att betrakta
problemet även från
flottningens synpunkt. En
kraftverksdamm skall
byggas vid ett strömfall, där
flottning tidigare bedrivits,
måhända utan svårighet.
Nu skall vattnet dämmas
upp till betydande höjd,
vilket för med sig ändrade
strömförhållanden. Det är
omöjligt att teoretiskt
spekulera ut exakt, huru för-

hållandena efter dämningen komma att gestalta sig.
Flottningschefen får sig förelagd förslag till
anordningar för flottningen. Ovissheten om, huru dessa
anordningar i verkligheten komma att fungera, driver
honom förklarligt nog till att uppställa så höga
fordringar, att de för vattenkraftägaren snarare té sig
som utpessning än som skäligt hänsynstagande.

Ett synnerligen värdefullt hjälpmedel för
biläggande av meningsskil j ak tigheter och påvisande eller
utrönande av en föreslagen anordnings effektivitet, är
anställandet av modellförsök. Viktiga sådana hava
på vattenkraftintressenters initiativ under senare år
utförts. Genom modellförsök kunna ofta värdefulla
rön göras, medförande kostnadsbesparingar. Särskilt
användbara äro modellförsöken då det gäller att
utröna strömningarna omedelbart ovanför
kraftverksdammar. Ledbommarnas utsträckning, placering och

Areo Materiel A. B., D I:jl5.
Fig. 6. Hammarforsens kraftverk sett i fågelperspektiv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931v/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free