Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 JULI 1931
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
95
som göra vattnet hårt, i kristallinisk form. Även
uppvärmningen av vattnet vid tvätten orsakar
utfällning av kalkkristaller. Vid gnuggningen komma
kristallerna att nöta på trådarna. Trots sköljningen
kvarstanna kalkkristaller i det tvättade tyget, så att
detta sedan nötes kraftigare vid användningen.
Undersökning av tygets askhalt, som stiger starkt efter
tvättning i hårt vatten, bekräftar, att en dylik
utfällning äger rum. Givetvis bidraga även utfällningen
av kalk och magnesiatvålar till ökningen av
askhalten och nötningen. Missfärgning av tyget förorsakad
av vattnets hårdhet (såpränder) tvingar till ökad
användning av blekmedel, vilka verka frätande.
Värdet av tyg som tvättas kan enligt den
intressanta specialundersökning över levnadskostnaderna i
städer och industriorter, som K. Socialstyrelsen utfört
för år 1923, med rätt stor tillförlitlighet uppskattas.
Örn det relativt fåtaliga antalet högre löntagare icke
medräknas samt hänsyn tages till det efter
nyssnämnda år inträdda prisfallet, torde för ett större
symhälle nyanskaffnings var det av underkläder och
linne kunna överslagsvis beräknas uppgå till ca 16 kr.
per person och år.
Den minskning av livslängden, som tyg undergår
vid tvättning i hårt vatten, är betydligt svårare
att beräkna. En amerikansk författare uppger, att
parallellförsök i tvättanstalter givit till resultat en
minskning med 50 % och uppskattar själv
minskningen till i genomsnitt 25-50 %. Minskningen är
säkerligen i någon mån beroende av totalhårdheten
hos vattnet, men framförallt av sättet för tygets
användning, och bör vara större för underkläder, lakan,
handdukar o. dyl., som gnuggas och vikes under det
dagliga bruket, än för exempelvis duktyger, som icke
i lika hög grad äro utsatta för nötning. Vid en
minskning av livslängden med 5, 10, 25 och 50 %
beräknas merkostnaden per person och år bliva följande:
Minskning av Kostnad per Merkostnad per
livslängden person och år person och år
% kr. kr.
O 16.- 0.-
5 16.83 0.8,3,
10 17.77 1.77
25 21.33 5.33
50 32. 16,
ökningen av bränsleåtgång, reparationskostnader
m. m. kan endast helt ö ver slags vis uppskattas. Dessa
utgifter torde i flera fall kunna vara betydande.
De ökade utgifterna för industrien äro helt beroende
av förhållandena i varje särskilt fall och kunna
därför icke generellt beräknas.
Avhårdning.
Avlägsnandet av karbonathårdheten kan ske genom
fällning med kalk och avlägsnande av
icke-karbonat-hårdheten genom fällning med soda. Avlägsnande av
båda slagen av hårdhet kan även ske genom kontakt
med zeolit (permutit, natrolit, "greensand" m. fi.),
vilken regenereras med koksalt. Även andra
kemikalier kunna användas för avhårdning, men de
nämnda äro f. n. de billigaste och därför vanligen
använda.
Vid avhårdningen genom tillsättning av kalk
avlägsnas såväl större delen av bikarbonathårdheten
som fällningsmedlet; vid avhårdning med soda eller
zeolit sker blott ett utbyte av de ämnen, som för-
[-KOLSYRHIN6S-BASSÅHGSR
EFTERAVSATTNIN63-BASSÅN6ER
FÖRAVSATTNINGS-BAS5ÅN61R
BLANDNIMGS-BASSÄNGER-]
{+KOLSYRHIN6S-
BASSÅHGSR
EFTERAVSATTNIN63-
BASSÅN6ER
FÖRAVSATTNINGS-
BAS5ÅN61R
BLANDNIMGS-
BASSÄNGER+}
11
i 1
Ti/l snabbfflier.
anlåqc/ninqcn
KorrUnucrliqi__]
arbetande
slamskropa
Frän ket
byqqnadei
l ig. 2. Avhårdningsanläggning i Springfield, 111., U. S A. Plan
av blandnings-, avsättnings- och kolsyrningsbassängerna.
orsaka hårdheten, mot natrium, som ej förorsakar
hårdhet, och som är oskadligt, när det ej
förekommer i alltför stora mängder.
Kalk är det billigaste medlet för avhårdning och
användes därför vid alla större anläggningar.
Avhårdning med kalk resp. koksalt och soda kostar,
vid ett pris på osläckt kalk av 40 kr./ton, koksalt
av 60 kr./ton och kale. soda av 120 kr./ton, resp.
ca 0.510, 1,40 och 2.40 kr. per hårdhetsgrad och
l 000 nr avhårdat vatten, dvs. resp. ca 30, 80 och
130 % av vad avhårdning av 1/i00 av vattenmängden
med tvättmedel kostar. Enbart värdet av
minskningen i tvättmedelsförbrukningen uppgår sålunda
till ca 3,6 ggr kemikaliekostnaden för avhårdning, om
avhårdningen kan ske med kalk, samt till ca 1,3 resp.
0,75 ggr kemikaliekostnaden, om avhårdningen sker
med koksalt resp. soda.
Avhårdning med kalk och sot?a möjliggör för alla
Av&kiljare
Uppsam/are
vsnfill \ /
HVI
Doserings-.,
apparat
Fig. 3. Kemikaliebyggnad. Bilden visar bingar och
doseringsapparater samt sugtransportör för lossning av kemikalier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
