Teknisk Tidskrift / 1931. Väg- och vattenbyggnadskonst / 120 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 9. Stockholms olika dräneringsområden. I-V beteckna områden för vilka förslag till reningsanordningar uppgjorts. 1-26 beteckna
områden för vilka förslag till reningsanordningar ännu ej uppgjorts.

god kvalitet. Ledningstunnlarna förses med
gångbana, så att de kunna inspekteras.

Reningsanläggningen (fig. 8) består vid en första
utbyggnad för mekanisk rening med desinfektion av
det renade avloppsvattnet av följande delar: tillopp,
bräddavlopp och lucka med förbiledning direkt till
avloppet att användas vid reparationstillfällen o. d.,
grovgaller, fettfångare, 2 kvadratiska
avsättningsbassänger med 38,3 m sida och 3,5 m djup,
motsvarande 2 timmars avsättningstid, vattenavlopp,
kloreringsanläggning och utlopp. I
avsättningsbassängerna avsätter sig slammet å deras botten, där
roterande skrapor av sådan konstruktion, att de
även kunna skrapa rent i hörnen, föra slammet ned
i fördjupningar i botten. Från dessa avrinner
slammet med självtryck till en tryckklocka och pressas
därifrån genom särskilda slamledningar via en
uppvärmningsanordning till tvenne i berg nedsprängda
s. k. rötkammare. Dessa, som äro 15 m djupa, 10 m
breda och 60 m långa, hava en rymd av 7 500 m³
Det färska slammet tillföres kammarens övre del
och får under utruttningsprocessen så småningom
sjunka till botten. Rötkamrarna äro utrustade med
omrörare, bräddavloppsledning för överskottsvatten
samt gashuvar för uppsamling av metangasen. Sedan
slammet efter ca 3 månaders tid blivit fullständigt
utruttnat i rötkamrarna, tryckes det ut på
slamtorkningsplatserna, varifrån det försäljes som
gödnings- och jordförbättringsmedel. Överskottsvattnet
från rötkamrarna. återledes till
avsättningsbassängerna.

Den i rötkamrarna bildade metangasen, som har
mycket stort värmevärde, uppsamlas i en gasklocka
för att användas för uppvärmning och omsättning
till kraft i gasmaskiner, placerade i ett maskinhus
med kontor och mindre laboratorium.

Å planen äro även markerade luftningsbassänger
och klarbassänger för eventuellt framtida biologisk
rening av kloakvattnet. Utrymmet är tilltaget så,
att anläggningen kan successivt utbyggas till dubbla
kapaciteten.

Denna anläggning är konstruerad så, att det ur
vattnet avskilda slammet aldrig kommer i beröring
med luften, förrän det i rötkamrarna blivit
fullständigt utruttnat. Det utgöres då av en så gott som
luktfri, svart grötformig massa. Anläggningen
kommer därför icke att medföra något obehag for
omgivande trakt.

Beträffande själva platsen för reningsverket
föreligga trenne alternativa lägen i närheten av var
andra beroende på kostnaden för resp. marks
förvärvande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>