Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 OKT. 1931
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
131
102,0
N:ris l~4 utrulln. försök
i Upsala
N:o 5 prov i U.5. A
4S,i
J8.2
N-.is I.
Fig. 5. Vägmotstånd (Wh/tonkm) vid olika beläggningar.
Efter H. Ångström, Uppsala 1930.
till grund för en del motorfordonsförordningar, vilkas
sakliga grund därigenom ingalunda blivit förbättrad.
Påståendet om luftringens generella överlägsenhet.
Det torde knappast finnas många, som icke äro
övertygade om luftringarnas generella överlägsenhet över
alla andra ringslag. För att få en uppfattning om
saken visas här några diagram (fig. 3-6), som
tillkommit var för sig för att bevisa sina upphovsmäns
riktiga slutsatser i något ämne, som legat dem varmt om
hjärtat, från gummiringsfirmans katalogdiagram, fig.
3, till dr Betz mera vetenskapliga ärlighet, fig. 6. Det
framgår h^rav, att luftringens lämplighet beror på
den vägbana, den skall rulla på. På hårda och jämna
vägbeläggningar är den ofta sämre än t. e.
högelastiska, ja solida gummiringar, fig. 5. Det saknas
emellertid viktiga provningar angående t. e.
bilkonstruktionernas inverkan etc. För övrigt måste framhållas,
att dylika prov endast kunna giva relativa värden,
men dock kunna vara ganska givande, om de göras
med viss plan, fig. 6. Ifråga om ett
rullningsmotstånd erhållet som resultat av ett försök, kan givetvis
ingen säga, huru stor del, som bör tillskrivas vägen,
inre friktion i ringen, själva bilkonstruktionen (såsom
utfjädringsförhållandet, f ramhjuls drift m. m.).
Endast genom relativa provningar, kan som sagt resultat
erhållas. Att uppmäta ett rullningsmotstånd exakt är
också med nuvarande metoder omöjligt.
Provrummens valsanordningar motsvara ingalunda vägarnas
inflytanden. Släpvagnsmetoder på provvägar bliva
långt bättre men dock icke exakta, knappast heller
upprullningsförsök. Det enda sättet, påvisat första
gången 1930 av dr Betz i "Speziallastwagen", är
genom en provbil med bensinelektrisk drift. Vid dylik
drift driver bensinmotorn en dynamo, från vilken
kablar utgå till hjulmotorerna. Fullkomligt
automatiskt (utan koppling och växellåda) inställer sig den
för framkomsten erforderliga kraften så, att vid större
belastningar, t. e. i uppförsbackar, sämre vägbana
o, d. ampérestyrkan ökas medan voltspänningen
minskas samt tvärtom vid minskade belastningar. Genom
att insätta en ampéremeter kan man för olika
hastigheter direkt avläsa watt-timmeförbrukningen och
genom en formel överföra den per tonkilometer, vilket
giver en tydlig bild av rullningsmotstånd och
effektförbrukning. De värden som erhållas äro alltid en
summa av olika komponenter: väg-, ring- och
bilkonstruktion. Genom att under provningarna an-
vända t. e. Väginstitutets provvägar, olika slag av
bilringar, samt eventuellt olika detaljkonstruktioner,
(t. e. av utfjädringsförhållandena) av bilarna, böra
viktiga relativa värden framkomma, vilka skulle
kunna vara till verklig ledning vid uppgörandet av en
motorfordonsförordning. Exempel:
1. Rullningsförluster för olika ringfabrikat på en
bestämd bil och bestämd väg.
2. Rullningsförluster för olika vägbeläggningar med
en bestämd bil- och ringkonstruktion.
3. Rullningsförluster för olika viktfördelnings-,
ut-fjädrings- och stötdämpningsanordningar på en
bil vid visst ringslag och på en viss
vägbelägg-ning.
Det torde vara otvivelaktigt att dylika resultat vore
mera vägande, än de nyss återgivna, varvid dock är
att märka att fig. 6 tillkommit mera för att ställa fig.
3 i rätt belysning.
En solid ring giver säkerligen det sämsta resultatet
på en vanlig "jordväg" men kan lämna bland de
avgjort bästa på en hård väg av t. e. betong eller asfalt.
En luftring, speciellt lågtrycksringen, lämnar det
ojämförligt bästa resultatet på grusvägen, men bland
de sämsta resultaten på den hårda vägen. Den "äter
upp" en jordvägs av artbeskaffenheten betingade
ojämnheter eller "råa vägyta", men på en asfalt- eller
betongväg "äter" denna ringtyp vägbanan. "Vad
hjälper det, om luftringarna, speciellt
lågtrycksringarna, ha en god dynamisk verkan, om denna skall
betingas av ökad vägslitning" (citat ur Betz,
Speciallast wagen).
Fordonens inverkan på vägbanan är väsentligen
av två slag: nötning och demolering. Förutsatt en
jämn vägbana så är vid förstöringen av vägen
(frånsett den klimatiska) nötningen den primära
verkningen och demoleringen den sekundära, vars ursprung
torde kunna härledas av ojämn nötning, icke minst
genom differentialen. En hållplats för omnibussar er-
’46 & 10 12 14 16- 16 20 22 24 26 28
km/tim
Fig. Q. Diagram över rullningsförluster med olika ringar enligt
försök med bensinelektrisk provbil. (Betz.) Kurvorna l-4
högelastiska ringar. Kurvorna Q-7 högelastiska ringar av annat
fabrikat. Kurvan 8 luftringar. Kurvan 9 motsvarar ett holländskt
fabrikat med luftringar fram och högelastiska bakringar.
bjuder ett rikt fält för praktiskt studium av nötningen
vid inbromsning och igångsättning. Det är icke
omöjligt, att vid undersökning av fenomenet "korrugering"
av vägbanan, differentialdriftens stora betydelse för
denna skulle kunna påvisas. Själva graden av denna
förstöring samt den regelbundna formen torde väl
kunna hänföras till bilkonstruktionens f jädringsverkan
och möjligen tyngd, men det är dock ingalunda säkert
eller bevisat, att icke andra faktorer än bilen kunna
ha det mest betydelsefulla inflytandet på graden av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
