Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 OKT. 1931
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
139
Eulerknäckningen gäller alltså här oinskränkt, till
skillnad från bågar, där båghalvorna ej bestå av raka
strävor. En fundamental skillnad mellan de olika
typerna är. att vid det här ovan behandlade fallet
någon annan deformation än den i stängernas
längdriktningar ej förekommer vid belastningens
påförande. Om man emellertid utgår från det förut
gjorda antagandet, att trycklinjen är centrisk sedan
belastningen påförts, kvarstår endast den skillnaden,
att ekvationerna för de olika bågtyperna äro av
olika gradtal. Vi skola nu se, att olikheten i
knäckkraft just beror på detta förhållande.
Inför man en ny koordinat ^ (se fig. 11) erhålles:
x*
Yttre momentet i varje punkt blir:
Inre momentet blir:
_l_ V J « __
––––––l = ± ti i ’ 7J–-T––7»^, –-
Q Qo
= ± M
Sättas dessa moment lika erhålles:
El (l
Denna ekvation har samma lösning som ekv. (10),
dvs. man får ett resultat < enligt Euler.
Äro däremot båghalvorna räta linjer, erhålles:
(x
1-J
=_________
’ Ef (l +~Ä2)3/2J
alltså ren Eulerknäckning.
Det anförda visar tydligt, att bågens form
bestämmer de avvikelser från ren Eulerknäckning, vilka
förekomma hos treledsbågar.
NOTISER
Svenska teknologföreningens avdelning för väg- och
vattenbyggnadskonst höll måndagen den 12 oktober
1931 sammanträde å tekniska högskolans studentkårs
lokaler under ordförandeskap av civilingenjör E. PAUL
WRETLIND. Sammanträdet öppnades med justering av
protokoll från avdelningens sammanträde den 14 sep-
tember. Därefter invaldes i avdelningen på styrelsens
tillstyrkan major Hans W. Nilsson, Luleå, professor
Sven Hultin, Göteborg, friherre Gustaf S. Leijonhufvud,
Härnösand, byråingenjör E. Walter Huggert, Göteborg,
baningenjör Carl Henning, Västerås, samt
civilingenjörerna Harald Sellergren, Visby, Håkan Insulander,
Göteborg, Sven G. W. Hallin, Skara, Folke G. Schiött,
Sundbyberg, J. Holger S. Andersson, Jönköping, Bertil
E. C. Hagström, Stockholm, John Östling, Skönvik,
Gösta von Heideken, Västerås, E. Birger Johnson,
Gävle, och Torsten Wijkström, Stockholm.
Då inga andra ärenden förelågo till behandling,
överlämnade ordföranden därpå ordet till dagens
föredragshållare, major ERNST NILSSON, som talade över ämnet
"Den nya Traneberg syrons konstruktiva anordningar",
Major Nilsson gav först en överblick över de
Stockholms trafikproblem, som beröra broarna, och
redogjorde därefter för det föreliggande förslaget till ny
bro över Tranebergssund.
Det sakliga och givande föredraget, som åtföljdes av
ett antal instruktiva skioptikonbilder, mottogs av de
till ett 100-tal uppgående åhörarna med livliga applåder
och följdes av en stunds diskussion, i vilken förutom
föredragshållaren yttrade sig herrar BILDE och
TRÄGÅRDH.
Såväl föredrag som diskussion komma senare att
återgivas i denna tidskrift.
Sedan ordföranden förklarat den allvarligare delen
av sammanträdet avslutad, vidtog supé med nachspiel.
Vid det senare utgjordes attraktionerna av direktör
Biides visor till luta och filmen "Lyckans galoscher".
Fur.
LITTERATUR
Göta kanals historia. På uppdrag av direktionen
över Göta kanalverk utarbetad av SAMUEL E. BRING,
Almqvist & Wiksells boktryckeri a.-b.
I samband med högtidlighållandet, hösten 1922, av
hundraårsminnet av Göta kanals vestgötalinjes
invigning utkom ett första häfte av detta arbetes del I,
omfattande förhistorien fram till kanalbolagets
konstituerande i maj 1810, med fil. dr S. BRING såsom ensam
författare.
Nu föreligga, sedan i vintras, ytterligare ett andra
häfte av del I, innehållande kanalens byggnadshistoria,
skildrad av fil. dr HERBERT LUNDH samt dessutom en
diger del II, vari överingenjör NILS TERSMEDEN lämnar en
teknisk och historisk beskrivning av Göta kanal 1832’-
1930, byråchef NILS AHLBERG redogör för
taxebestämmelser, trafikutveckling och kanalverkets inre ekonomi
samt dr BRING själv lämnar dels en exposé över bolagets
regler och ledande män 1833-1930, åtföljd av
fullständiga listor över bolagets direktion, tjänstemän och
revisorer, dels även meddelar anteckningar och utdrag om
Göta kanal i litteraturen och såsom turistled. Arbetet
åtföljes även av ett noggrant personregister.
Sagan om tillblivelsen av en inre farled genom
Sverige från öster- till västerhav och de hårda strider som
framsynta och fosterlandsälskande män allt från Gustav
Vasas till Karl XIV Johans tid utkämpat för att
genomdriva det stora verket utgör ett stycke historia, som
ovedersägligen - icke minst från ingenjörssynpunkt -
erbjuder ett utomordentligt stort intresse. Utan
underskattande av den för sin tid högt utvecklade teknik,
varom det även efter modern måttstock mycket omfattande
och svårlösta företaget vittnar, framstår dock som
kanske än märkligare den sega energi och tro på
framgången, som ådagalades avxde ledande männen, främst
då naturligtvis Baltzar von Platen.
De stora arbetsstyrkor, som krävdes för kanalbygget,
erhöllos som känt till största delen genom militära kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
