Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOV. 1931
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
143
Även i avseende å nu föreliggande tabell bör
bemärkas, att den ekonomiska drift, som med
motorvagnar kunnat ernås, ej endast beror på ökade
hastigheter eller minskade kostnader för
maskindriften, utan även på den personalminskning, som
med motorvagnsdriften kunnat vinnas, t. e. genom
att föraren samtidigt får vara biljettförsäljare och
konduktör osv. Dessa förenklingar kunna, enligt
gällande tjänstgöringsreglementen, med hänsyn till
trafiksäkerheten medföra minskning i den eljest
möjliga hastighetsökningen. I de fall, där hastigheten
för motorvagnståg är lägre än den för ångtåg
till-låtna, är dock detta sällan beroende på nu nämnda
förhållande, utan antingen på motorvagnens egen
konstruktion eller på motorvagnstågens natur av
lokalbetonade persontåg med korta linjesträckor
mellan hållplatserna. Vid klenare byggda banor
kommer motorvagnstrafiken bättre till sin rätt, och
en ökad hastighet kan där lättare vinnas än för de
på samma järnvägar gående ångtågen. Man finner
också, att de större enskilda järnvägarna i regel icke
lagt sig till med motorvagnar (t. e. B. J. och S. V. B.).
De i tabellen angivna driftkostnaderna såväl pr
1000 tågkm som pr sittplats, avse förhållandena
1927. Sedan dess ha bl. a. bränslekostnaderna av-
sevärt sjunkit. Att infordra nya uppgifter och
bearbeta dessa har dock f. n. icke ansetts påkallat.
De föreliggande siffrorna ge dock en viss överblick
över dessa förhållanden. Driftkostnadsuppgifterna
äro emellertid icke och kunna svårligen heller bliva
direkt jämförbara, beroende bl. a. på de olika
järnvägarnas gruppering i lönehänseende samt den för
bemanningen använda personalens olika lönegrader
och klasser m. m. Vid betraktandet av tabellen
finner man även andra olikformigheter.
Motorvagnarna växla sålunda exempelvis från rena
motorlokomotiv till motorvagnar, som anordnats i olika
kombinationer för person-, resgods-, post- och
lättare ilgodstrafik. För tabellens användning i
avseende å kostnadssiffrorna måste därför de olika
exemplen granskas i detalj.1 Sammanställningen ger
dock en möjlighet att någorlunda fullständigt
överblicka de data, som karakterisera det nuvarande
motorvagnsbeståndet vid landets enskilda järnvägar.
i För studier av motorvagnarnas ekonomiska
användningsmöjligheter, se bland nyare arbeten: KURT FRIEDRICH:
"Den Eisenbahntriebwagen", Verkehrswissenschaftliche
Lehr-mittelgesellschaft m. b. H. bei der Deutschen Reichsbahn,
Berlin 1931. Jfr ett meddelande "Dieselmotorvagnar i
förortstrafik" i Teknisk tidskrift 1931, nr 46.
GENERELLT NOMOGRAM FÖR BERÄKNING AV
ARMERADE BETONGTVÄRSNITT.
Av civilingenjör O. VICTOR SJÖDIN.
I litteraturen och handböcker ha upprepade
gånger framkommit metoder, ägnade att på
nomografisk väg eller medelst tabeller underlätta de ofta
förekommande beräkningar, kontrollräkning och
dimensionering, som förekomma i betongtekniken.
Deras värdesättning bland ingenjörerna är mycket
varierande, och den rutinerade konstruktören har i
allmänhet skaffat sig vana att utan sådana
hjälpmedel medelst enkla överslagsberäkningar och
praktisk blick dimensionera ett tvärsnitt. När det gäller
kontrollräkning av tvärsnitt torde dock varje
konstruktör gärna använda sig av tabeller eller andra
hjälpmedel för att undvika de mer eller mindre
tidsödande och med risk för felräkning behäftade
analytiska metoderna.
Tabeller kunna med fördel användas, då det gäller
ett funktionssamband med begränsat variabelantal.
Så snart antalet variabler överstiger 3 eller 4 blir
en tabell stor och oöverskådlig. Detta är orsaken
till att man i handböcker sällan eller aldrig ser något
försök att tabellera det generellaste men dock för
konstruktören ofta återkommande fallet att
kontroll-räkna ett osymmetriskt dubbelarmerat
betongtvärsnitt åverkat av både moment och normalkraft.
Även de nomogram, räknestickor eller andra
hjälpmedel, som hittills framkommit, ha i allmänhet
behandlat något av specialfallen: enbart moment,
excentriskt tryck eller excentrisk dragning med
enkelarmering eller symmetrisk armering m. m.
Värdet av sådana hjälpmedel för den konstruktör
som överhuvudtaget är hågad att använda sig av
dylika minskas givetvis i den mån dessa inskränka
sig till vissa specialfall, vilka konstruktören först
måste särskilja, innan han kan uppsöka motsvarande
tabell eller grafiska hjälpmedel.
Ofta nöjer sig konstruktören med att, då det gäller
kontrollräkning av excentriskt åverkade
konstruktioner, försumma normalkraften och räkna med
enbart momentet. Även om detta i fall där
excentrici-teten är stor ger ett någorlunda riktigt resultat, som
tyvärr ej ligger på säkra sidan, så kvarstår alltid
en viss osäkerhetskänsla vid bedömandet av, i huru
hög grad normalkraften inverkar.
Därest konstruktören ej nöjer sig med denna eller
någon annan närmemetod, återstår för honom
vanligen intet annat än att uppställa och lösa den 3:dje
gradsekvation i x, som härvid uppkommer.
Ekvationens lösning medelst passning går både fort och bra,
men vid ekvationens uppställande och beräkning av
dess koefficienter känner konstruktören i allmänhet
ett behov av kontrollräkning av sitt arbete. Detta
är tröttande och tidsödande och det är med
erfarenhet härav samt utgångspunkt härifrån, som
författaren har sökt att på nomografisk väg på ett
överskådligt och i noggrannhetsavseende
tillfredsställande sätt framställa detta generella fall. Lösningen
av detta problem innehåller då självfallet även alla
specialfall av kraftfördelning, dimensioner och
arme-ringar, som kunna tänkas förekomma.
Författaren har vid behandlingen av detta problem
frångått den vanliga metoden med
punktkoordi-nater och i stället använt linjekoordinater. Enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
