- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Väg- och vattenbyggnadskonst /
149

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28 NOV. 1931

VÄ G- OCH VATTENBYGGNADSKONST 149

Villkoret är emellertid uppfyllt så snart l– har

X

.. , . 0,345

värdet––– = 0,250.

1,38

Om ob ej får överstiga 45 kg/cm2 erhålles:
. 500 . 0,45 .
* = -46Ö2-=°’500-

lo \

Ur N2 erhålles för t = 0,500 och x = + oo (- == l

w& ^
// = 0,85 %
^ zzi 0,25 . 0,85 = 0,212 %.

e. Bestäm gränslägen för en dragkraft så, att inga
tryckspänningar uppstå i tvärsnittet!
Ur N! erhålles för x = 0,00

^ - 0,227.

Andra gränsläget erhålles om p och p omkastas
e2 ~ 0,3^6.

/. Bestäm gränsläget för en dragkraft så att
järnspänningen blir konstant i tvärsnittet.
Ur N3 erhålles för x - - oo
e~ - 0,170.

SVERIGES VATTENKRAFTTILLGÅNGAR.

Meddelanden från Statens
meteorologiskhydrografiska anstalt, band 5, nr 6, av förste
statshydrografen, fil. dr Ragnar Melin.
Stockholm 1930. Pris 5 kronor.*

I och för inventering av krafttillgångarna i landets
större vattendrag beslöt 1910 års riksdag
upprättandet av en schematisk förteckning över Sveriges
vattenfall, utförd genom k. vattenfallsstyrelsens och
dåvarande hydrografiska byråns försorg. Arbetena
med denna vattenfallsförteckning påbörjades år 1911
och slutfördes i vad gäller de större älvarna i
Norrland (med tillrinningsområden av 1000 km2 eller
d"röver) samt Dalälven år 1928 (se översiktskartan,
fig. 1). Det är de huvudsakliga resultaten av denna
inventering, som nu sammanfattats av dr Melin.

Som en andra del av vattenfallsförteckningen hava
enligt beslut av 1928 års riksdag påbörjats
motsvarande undersökningar rörande södra och mellersta
Sveriges mera betydande floder (samtidigt med
undersökningar av norra Sveriges vattendrag har
redan verkställts samma undersökning för Lagan,
Gullspångsälven och Götaälv). Detta arbete beräknas
i huvudsak vara färdigt under år 1933 och
utgivningen ett par år senare.

Rörande uppläggningen av den hittills fullbordade
vattenfallsförteckningen inhämtas ur dr Melins
redogörelse följande.

Vattendragen hava profilerats genom särskilda
avvägningar med förhållandevis stor noggrannhet.
Hög-och lågvattenstånd hava inmätts på så många ställen
som möjligt, men huvudvikten har lagts vid en
genomgående profil, så nära som möjligt
sammanfallande med medelvattenståndet.

Vattenmängdsberäkningen stöder sig på
avbörd-ningskurvor, uppgjorda efter flygelmätningar samt
på vattenståndsobservationer. Man har därvid utgått
från observationer å 3 å 6 punkter i de större
vattendragen och l å 2 punkter i de mindre. De dagliga
vattenmängderna hava sedan uträknats för varje
observationsplats under hela undersökningstiden,
varvid korrektioner i möjligaste mån gjorts för
isdäm-ningar genom interpolering och jämförelser med
andra observationsstationer. Det kan anmärkas,
att isdämningarna uppenbarligen bilda den svaga
punkten vid vattenmängdsbestämningarna i Norr-

i Ett sammandrag av denna avhandling finnes publicerad
såsom Svenska vatt enkraf tf ö reningens publikation nr 234.

land och alltjämt göra dessa bestämningar för
vinter-perioderna ganska osäkra. Man får hoppas, att med
ett mera omfattande hydrografiskt
observationsmaterial och den numera genomförda kritiska
granskningen av detta successivt säkrare värden skola
kunna ernås.

Ur de dagliga vattenmängderna hava de
karakteristiska värdena uträknats, varvid dessa för
kortvarigare observationsserier hänförts till en längre
period med tillhjälp av motsvarande värden vid
någon station med långvarig serie; på detta sätt har
samma långvariga serie härletts vid alla stationerna
i en älv.

Ur vattenmängd och fallhöjd har effekten i
turbin-hästkraften för varje fors eller flodsträcka under
antagande av en verkningsgrad av 75 % beräknats
för var och en av de uträknade karakteristiska
vattenmängderna med undantag av
högvattenmängderna.

Som en sammanfattning av
undersökningsresultaten, i vad avser vattendragens profilering,
meddelar dr Melin å två särskilda planschbilagor eri
sammanställning av samtliga uppmätta flodprofiler i
geografisk ordning med angivande av namn å de
större vattenfallen och forsarna samt markering av
utbyggd vattenkraft efter installerad effekt.
Härmed har man sålunda erhållit en lättillgänglig och
bekväm översikt över den allmänna fördelningen av
vattenfallen i Norrland och Dalälven. Profilerna
giva en god överblick över fallhöjdsförhållandena.
Ett utmärkande drag hos de svenska och särskilt de
norrländska floderna är, att de icke som i allmänhet
de kontinentala sänka sig förhållandevis jämnt, och
att ej heller fallhöjden koncentreras i ett fåtal stora
fall, utan att forsar och fall omväxla med sjöar och
sel. Om också höga branta fall sålunda äro sällsynta,
förekomma dock icke så sällan forssträckor med stora
fallhöjder koncentrerade inom en jämförelsevis liten
flodlängd. Så är t. e. ofta förhållandet i fjällälvarna
strax nedom de stora sjöarna. Vid sina nedre inom
kustområdet belägna delar hava dessa älvar däremot
ofta ett svagt fall. I skogs- och kustälvarna fördelar
sig fallhöjden mera jämnt, om också en koncentration
vid övergången från det inre platålandet till det
egentliga kustområdet är tydligt märkbar.

Bland de mera märkliga koncentrerade fallhöjderna
kunna nämnas:

I Stora Lule älv: Porjusfallen 50 m, Harsprånget

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931v/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free