Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
T E E NIS K TID S KR I F T
28 NOV. 1931
En viktig del av den föreliggande publikationen
utgöres av de av förf. utarbetade
vattenkraftkartorna. Tvenne kartor visa krafttillgången inom
ifrågavarande del"-’av landet dels vid
medelvattenmängd och dels vid normal lågvattenmängd, därvid
vattenkraften åskådliggjorts efter den s. k. absoluta
metoden medels streck längs efter vattendragen. Ett
vStreck av l cm längd angiver på
medelvatteneffekt-kartan 40 000 turb.-hkr och på lågvatteneffektkartan
8 000 turb.-hkr. Där effekten är mera koncentrerad,
användas flera jämnlöpande streck, så att deras
sammanlagda längd uttrycker den motsvarande effekten.
Kartorna äro mycket lättläsliga och hava, särskilt
den som angiver lågvatteneffekten, ett påtagligt
praktiskt värde, varför man endast kan önska att
snarast få emotse motsvarande framställning för
södra Sverige, samt att i samband därmed den
utbyggda delen av vattenkraften markeras,
exempelvis medels särskild färg. Ett fullständigt underlag
härför erbjuder sig genom kommerskollegii inom
den närmaste tiden utkommande stora
specialundersökning rörande landets utbyggda vattenkraft.
Man har all anledning att vara förf. tacksam för
den omsorgsfulla, överskådliga och lättillgängliga
resumé han givit av den nu fullbordade delen av
vattenfallsförteckningen, särskilt av värde för
praktikens män genom de publicerade profilerna och
vattenkraftkartorna. Samtidigt kan det vara på sin
plats att komplimentera statens
meteorologiskhydrografiska anstalt och dess tidigare medarbetare,
kungl, vattenfallsstyrelsen, för det omfattande och
gedigna arbetet med vattenfallsförteckningen, varav
en viktig del nu lyckligen fullbordats.
M. Serrander.
NOTISER
Svenska teknologföreningens avdelning för väg- och
vattenbyggnadskonst höll måndagen den 9 november
1931 ordinarie årsmöte å restaurang Gillet under
ordförandeskap av byråchef NILS BOLINDER. Sammanträdet
öppnades med justering av protokoll från avdelningens
sammanträde den 12 oktober 1931, varefter på styrelsens
tillstyrkan i avdelningen invaldes civilingenjörerna
Harald M. E. Lindström, Kalmar, och Gustaf M.
Brundin, Stockholm.
Sedan ordföranden uppläst en skrivelse från
föreningens kamrer med förslag till sammanträdes dag ar
under dr 1932, beslöt avdelningen i enlighet med detta
förslag att sammanträden skola hållas den 11 januari,
8 februari, 14 mars, 11 april, 10 oktober och 14 november
1932. Tid för maj-, september- och
decembersamman-trädena skulle bestämmas senare.
Man övergick därefter till nästa punkt på
föredragningslistan, nämligen v al av styrelse ocli funktionärer
för dr 1932. I enlighet med valkommitténs förslag och
då inga andra kandidater nämndes, valde avdelningen
för år 1932 till ordförande civilingenjör E. PAUL
WRET-LIND, till v. ordf. major WALO VON GREYERZ, till
sekreterare civilingenjör VALTER H. FURUSKOG och till övriga
ledamöter i styrelsen gatudirektör NILS K. SUNDBLAD,
civilingenjörerna ERIK W. JONSON och Bo D. EKELUND
samt kapten LARS J. SCHÖNMEYR.
Till avdelningens representanter i föreningens
styrelse valdes de av valkommittén föreslagna
civilingenjör E. PAUL WRETLIND och major MAURITZ SERRANDER
med major WALO VON GREYERZ som suppleant.
På valkommitténs förslag omvaldes till
ceremonimästare signalingenjör HERMAN HOLMQVIST, och till
klubbmästare nyvaldes civilingenjör IVAR A.
TENGVALL.
Till redaktör för Teknisk tidskrifts avdelning för
väg-och vattenbyggnadskonst för år 1932-34 omvaldes i
enlighet med styrelsens förslag civilingenjör WALO FINNÉ.
Samtliga ovannämnda val skedde enhälligt.
Ordföranden överlämnade därpå ordet till major
MAURITZ SERRANDER, som tillsammans med presidenten
Högstedt av k. maj:t kallats att biträda med utredning
angående vattendomstolarnas organisation, och nu
lämnade en kort exposé över ärendets uppkomst och tidigare
behandling samt redogjorde för det framlagda förslagets
huvudlinjer.
Förslagets första huvudpunkt gäller
vattenrättsingen-jörstjänsternas inrättande som heltidstjänster. De
sakkunniga hava därvid frångått teknologföreningens förut
intagna ställning och med stöd av vid utredningen
framkomna synpunkter föreslagit, att icke endast de
vattenbyggnadstekniska utan jämväl de
lantbrukstekniska ingenjörstjänsterna anordnas som heltidstjänster
och i likhet med vattenrättsdomaretjänsterna uppföras
på ordinarie stat. Totala antalet
vattenbyggnadstekniska ingenjörer skulle enligt förslaget bliva 4, medan
antalet lantbrukstekniska begränsats till 3. Den andra
huvudpunkten gäller vattendomstolarnas utnyttjning
och deras tidigare ifrågasatta centralisering. I avsikt
att full sysselsättning därigenom skulle oeredas
samtliga domstolar hava de sakkunniga föreslagit, att
antalet vattendomstolar reduceras från fem till fyra,
varjämte centraliseringen i så måtto föreslagits genomförd,
att av de till fyra reducerade domstolarna de tre
sydligaste förläggas till Stockholm, medan den fjärde -
norrbygdens - på grund av domstolsområdets
avlägsenhet förlägges inom detta. I samband med
reduktionen av antalet hava därav betingade ändringar av
domstolsområdenas geografiska gränser föreslagits.
I avsikt att tillförsäkra vattendomstolarna fullgod
teknisk sakkunskap hava de sakkunniga vidare
föreslagit väsentligt höjda avlöningsförmåner för
vattenrättsingenjörerna, som i Stockholm enligt förslaget
skulle komma upp i en total lön per år av lägst ca
15 600 och högst ca 17100 kronor jämte
pensionsförmåner. För att möjliggöra denna höjning av lönerna
utan att därmed betunga statsverket har föreslagits, att
vattendomstolsavgifterna höjas med ca 50 %.
Major Serranders givande orientering i den för
avdelningen viktiga frågan mottogs med livligt bifall.
Sedan ordföranden till honom framfört avdelningens
tack, begärde överingenjör A. EKWALL ordet. Hans
anförande utmynnade huvudsakligen i en lyckönskan till
de sakkunniga, som kommit till en i hans tycke
synnerligen god lösning av sin uppgift.
Då intet vidare fanns att andraga förklarade
ordföranden den första delen av sammanträdet avslutad.
Härefter intogs traditionell gåsmiddag av ett 60-tal
medlemmar. Till en god stämning vid bordet bidrog icke
minst den av ceremonimästaren för tillfället skaldade
gåsvisan, .
Efter middagen höll civilingenjör WALO FINNÉ sitt
föredrag om "Väg- och vattenbyggnads jr ägor i
Grekland". På känt, medryckande sätt lämnade
föredragshållaren, som för Vattenbyggnadsbyråns och a.-b. E
tro-Invests räkning företagit ett flertal resor till Balkan,
i ett timslångt anförande en skildring av sina intryck
från det i många avseenden säregna "hörnet" och
uppehöll sig därvid i avvägd grad vid väg- och
vattenbyggare-synpunkterna. Föredraget avslutades med en serie
utmärkta skioptikonbilder, som ytterligare belyste
förhållandena i denna utpost mot orienten.
Att föredraget fångat avdelningens stora intresse
gåvo de åtföljande applåderna gott vittnesbörd om.
Vid nachspielet skördade "don Pedro" nya lagrar
genom överlägsen behandling av slussproblemet och
sedermera av Shakespeare. Fur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
