Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 DEC. 1931
VÄG- O C H V A T T E N B Y G G N A D S K ÖN S T
157
flyttats till en högre nivå. Den senaste höjningen
visade sig vara onödig - tills vidare!
Av gamla skildringar framgår bl. a., att
vattenståndet i sjön varit högt åren 1801, 1836, 1858, 1861,
1875 och 1887. Tre av dessa årtal, 1851, 1861 och
1875 sammanfalla rätt nära med kulminationspunkter
för sjön Vänern, vilket antyder, att de
klimatologiska växlingarna spela en viss roll, ehuruväl
utvecklingen av de underjordiska avloppskanalernas
av-bördningsförmåga sannolikt spelar en än större roll.
Det är många kannstöperier om vart
Ostrovo-vattnet tar vägen. På 6-40 km avstånd från sjön
framspringa källor å nivån 400-450 m. ö. h., dvs.
140-90 m under sjöns nivå. Dessa källor bilda
floderna Voda, Naoussa och Verria, vardera med en
kapacitet av ca 3 m3/s under hela året. Totalt giva
de ca 9 m3/s, vilket ungefär motsvarar
Ostrovo-om-rådets medelkapacitet. Det torde därför på goda
grunder kunna antagas, att källornas vatten härleda
sig från Ostrovo-sjön.
Ett förhållande, som vidare förtjänar framhållas,
då fråga är om utnyttjande av vatten, som erhålles
från källor i karstzoner, är, att vattnet eventuellt
innehåller så litet kolsyra, att kalken utfälles ur
vattnet och avsätter sig i tilloppskanaler, tunnlar,
tuber och turbiner. I Vodafloden i Macedonien är
Överskottet på kalk eller underskottet på kolsyra så
stort, att avsättningarna uppnå en tjocklek av l cm
per år. Jag har sett en tubledning av 0,70 m diameter,
som hade krympt ihop till 0,28 m på 21 år, dvs. arean
hade minskat till 1/6 av den ursprungliga. Sådana
avsättningar i vattenvägarna bereda stora svårigheter
vid vattenkraftverken, såvida icke vederbörlig
hänsyn tagits vid verkens projektering. - Att avlägsna
avsättningarna med hjälp av kemikalier ställer sig
alltför dyrbart. Mekanisk rengöring med hjälp av
elektriska pannstensapparater torde vara den bästa
och billigaste metoden. Francisturbinerna visa sig
mindre lämpliga än Peltonturbiner.
Fig. 8. Ostrovosjön med den snöklädda bergskedjan mellan
Macedonien och Serbien i bakgrunden. Pålhuvudena, som sticka upp ur
vattnet, äro rester efter en bangårdskaj (se texten).
Det finnes i Grekland några större floder, som även
under lågvattentiden föra rätt betydande
vattenmängder, såsom Achelos och Artinos (fig. 2) på
västkusten och Aliakmon i Macedonien. Den senare, som
före sitt utmynnande på Macedoniska slättlandet
bildar en storartad canyondal med utmärkta
dammlägen, gör på en vattenkraftman ett gott intryck vid
första påseendet, den tycks vara som skapad för
dal-spärranläggningar. De stora grus- och
singeldepositionerna i den vid låglandet serpentiniserande
flodbädden visa emellertid, att man måste taga dessa i
beräkning vid kalkylerna över dammagasinets
livslängd. Vi svenskar äro vana vid vårt urberg, som
är så stabilt att endast en fiende kan knäcka
detsamma: kölden. De yngre bergarterna, vilka äro
så gott som allenarådande i Grekland, äro mindre
motståndskraftiga och kapitulera till synes utan
nämnvärd kamp för mindre starka angripare.
Fig. 9, Limningar efter Hadrianus’ akvedukt (se texten).
Fig. 10. Tunnelutlopp och akvedukt från Stymphaliasjön på
Peloponnesos. Byggdes på Hadrianus’ tid för Korints vattenförsörjning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
