Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 2 jan. 1932 - I goda och dåliga tider - Isbarksvarningar till kraftverkens tjänst, av C. J. Östman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TEKNISK TIDSKRIFT

HÄFT. 1 ÅRG. 62 2 JAN. 1932

UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN

INNEHÅLL: I goda och dåliga tider. – Isbarksvarningar till kraftverkens tjänst, av fil. dr C. J. Östman. –
Per Nordeman † – Notiser. – Litteratur. – Tekniska föreningar. – Sammanträden.

I GODA OGH DÅLIGA TIDER.

Det ekonomiska livets växlingar beröra en
tidskrift som denna i väsentligen två avseenden.

Under goda tider manifesteras industriens och
handelns optimistiska syn på framtiden bl. a. genom
en målmedveten och omfattande reklam, som även
kommer fackpressen till godo och därigenom
möjliggör ett utvidgat textinnehåll. Men samtidigt blir det
svårare för tidskrifterna att från vederbörande
fackmän erhålla bidrag i form av uppsatser eller
meddelanden. Det forcerade produktiva arbetet tar i
alltför hög grad tankar och tid i anspråk för att
medgiva den koncentration som ett vetenskapligt
författareskap kräver.

Under dåliga tider, då näringslivet måste anpassa
omkostnaderna efter en av konjunkturläget pressad
inkomstnivå, får oftast reklamkontot vidkännas sin
skäliga anpart av nedskärningen, en åtgärd som
genomsnittligt avspeglar sig även i fackpressens
annonsavdelningar. Så kommer väl utvecklingen
att förlöpa även nu, om än under lindrigare
symtom, med hänsyn till den växande insikten hos
näringslivets män om reklamens betydelse för
avsättningens upprätthållande under tider med vikande
prisutveckling och stegring av köplusten, när
missmodet åter börjar förbytas i framtidsförhoppningar.

Å andra sidan nödga de dåliga tiderna industrien
att söka nya uppslag till förbättringar i den
produktiva apparaten, de må vara av teknisk eller
organisatorisk natur. Den minskade produktiva
sysselsättningen ger industrimännen bättre tid till
spekulativ verksamhet av antydd art. Och som det
skrivna ordet har en obehaglig egenskap att avslöja
felslut och motsägelser, händer det ofta, att
fackmannen på deras förberedande stadium underkastar
sina nya uppslag, teorier, organisationsprogram och
metoder den skriftliga motiveringens hårda prov.
Särskilt effektiv blir denna prövning, om
förhållandena medgiva en publicering i en eller annan form
av de nya idéerna. Detta är bl. a. orsaken till att
fackpressen blir föremål för livligare intresse från de
skrivande fackmännens sida under dåliga tider än
under goda.

Om dessa allmänna iakttagelser komma att stå sig
även under den mwarande lågkonjunkturen, kan
Teknisk tidskrift med förtröstan gå det nya året till
mötes, viss om att trots de dåliga tiderna kunna
fylla alla rimliga anspråk från läsekretsens sida.

ISBARKSVARNINGAR TILL
KRAFTVERKENS TJÄNST.

Av fil. dr C. J. Östman.

Kraftverkens ledningsnät besväras tid efter annan
under vintern av störningar, förorsakade av isbark
eller snöklibbning på luftledningar och stolpar.
Detta kan förekomma dels under lugnare väderlek,
varvid de uppkomna rubbningarna givetvis äro
tämligen begränsade, dels i samband med storm, då
desamma kunna bli synnerligen svårartade. I
sistnämnda fall kanske hela ledningsnätet beröres,
varjämte de lokala skadorna bliva både svårare och till
antalet större, varför reparation och felsökning tager
avsevärd tid och kostnad i anspråk. Sålunda har
det uppgivits, att de på Trollhätte kraftverks
ledningsnät uppkomna rubbningarna under den svåra
isbarksstormen den 23 oktober 1921 voro till sin
omfattning mångfaldiga gånger större än samtliga
skador, vilka under kraftverkets hela dittillsvarande,
ungefär 10-åriga drift i övrigt förekommit. Nämnda
katastrof föranledde vattenfallsstyrelsen att låta
verkställa en undersökning av de möjligheter,
som kunde finnas för förebyggande av liknande
skadegörelser genom isbark. Uppdraget lämnades till
fil. dr H. Norinder, vilken dels undersökte de
meteorologiska förhållandena under vissa inom Trollhätte
kraftverks distributionsområde inträffade
isbarksstormar under åren 1911–1921, dels uppgjorde ett
förslag till varningssystem för dylika stormar.
Systemet bestod bl. a. av täta iakttagelser och
rapporter rörande temperatur, lufttryck, vind, nederbörd
och isbarksbildning ävensom beträffande uppkomna
fel, vilka rapporter skulle insändas från de flesta
sekundärstationer – uppgående till ett tiotal – till
kraftverkets driftkontor i Trollhättan, varifrån
mobiliseringen härav skulle ledas. Genom konstlad
uppvärmning av ledningarna medelst elektrisk ström
kan isbarksbeläggning förhindras, men på grund av
de stora energiförlusterna är det oekonomiskt
igångsätta sådan uppvärmning, om ej risk för
isbarksbildning föreligger, och vidare bör densamma för att
göra nytta påbörjas i god tid, innan is börjat belägga
ledningarna. Behovet av ett effektivt varningssystem
är följaktligen uppenbart. För att beordra nämnda
täta observationer, vilka äro nödvändiga för att
bedöma, varest och när skyddsuppvärmning skall
tillgripas, fordras emellertid en första varning för
stormrisken.