- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
6

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 1. 2 jan. 1932 - C. J. Östman: Isbarksvarningar till kraftverkens tjänst - Per Nordeman död

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det ovan såsom mest typiskt fastställda
väderleksläget vid isbarkstillfällen överensstämmer med det av
W. Meinardus erhållna resultatet beträffande "Das
Eisregenfall, okt. 1898". (Meteorologische
Zeitschrift 1899, s. 165.) Isbark, rimfrost, dimfrost och
snöklibbning uppstå på olika sätt men ha samma
verkan, nämligen överbelastning av ledningarna;
dessa företeelser kunna ibland uppträda nästan
samtidigt.

Betingelsen för s. k. isbark är bl. a. dels en övre,
ljum och fuktig luftströmning, i vilken kondensation
och regnbildning äger rum, dels ett undre luftskikt
med svag rörelse och med en temperatur mellan ,noll
och lägst ca –20 grader. Då luftens vattenånga
kondenseras i riklig mängd, bildas således under vissa
förhållanden på föremål, som äro avkylda till eller
under nollpunkten, ett glatt och klart isöverdrag, dvs.
isbark i egentlig mening. Den vanligaste orsaken till
detta fenomen är således ett raskt insättande av en
varm och fuktig luftström efter relativt sträng kyla.
Under vissa betingelser förekommer underkylt regn,
vilket, då det träffar föremål, genast fryser och
bildar ett tätt isöverdrag, emedan det vid frysningen
frigjorda värmet ger så stor temperatur stegring, att
sublimation icke inträder. Under ihållande fuktig
dimma, vilken kan uppträda under liknande
väderlekslägen, uppkomma ibland smärre isavlagringar.
Rimfrost och dimfrost avsätter sig däremot mera
sällan i sådan mängd, att skadegörelse på kraftledningar
blir följden. Sistnämnda två slag av nederbördsformer
uppstå huvudsakligen genom sublimation av i
luften befintlig vattenånga. Medan isbark och dimfrost
uppstå vid relativt ringa kyla, oftast i närheten av
fryspunkten, bildas däremot rimfrost vid lägre
gradtal genom frysning av vattenångan under medverkan
av sublimation. Snöklibbning kan under vissa
förhållanden bli riklig; ända till armstjockt lager av blöt
snö kan anhopa sig på ledningarna och senare ibland
fastfrysa.

Svårigheten vid utförandet av prognoser för isbark
är således, utom att avgöra väderlekslägets
gynnsamhet för dess uppkomst, att bedöma, huruvida
temperaturen verkligen kommer att hålla sig inom det
intervall, där isbarksbildning är möjlig. Medför
införseln av varm luft en stegring över 0 grader, smälter
isbarken bort, och för att den skall bli riklig och
förbli kvar, fordras i allmänhet att temperaturen
långsamt skall stiga mot noll utan att överstiga detta
gradtal. Blir temperaturstegringen ringa eller ingen, kan
ibland på sin höjd blott någon rimfrost bildas eller
torr snö falla. För att öka träffsäkerheten hos
Isbarksvarningar är det givetvis nödvändigt att fortsätta
undersökningarna. Dessa böra således i första hand
inriktas på studiet av temperaturförhållandena vid
vissa karakteristiska väderlekslägen och de därunder
förekommande meteorologiska företeelserna. Det har
framhållits, att kostnaden för ledningarnas
uppvärmning, företagen med anledning av erhållen onödig
varning, är försvinnande liten gentemot de skador, som
isbarksstorm kan åstadkomma. Emellertid är
ifrågavarande problem – en direkt anpassning på det
praktiska livet av meteorologiens resultat – av så stor
ekonomisk betydelse, att de onödiga varningarnas
antal ändock bör hållas lågt, m. a. o. tillförlitligheten
höjas så långt som det med till buds stående medel
kan anses vara möjligt.

PER NORDEMAN †


Den 14 december avled direktören Per Alfred
Nordeman i Stockholm, närmast sörjd av maka, född
Fagerström, och syskon.

Nordenian, som var född den 4 dec. 1866, avlade
studentexamen i Malmö och genomgick Tekniska
högskolan 1887–90. Han anställdes därefter vid
Jonsereds fabriker, där han under 15 år verkade som
konstruktör och chefsingenjör för den välkända
verkstaden för träbearbetningsmaskiner och bl. a.
representerade fabrikerna vid världsutställningen i
Paris 1900.

illustration placeholder

År 1905 utsågs Nordeinan till direktör för
Maskinfabriksaktiebolaget Scania i Malmö och beträdde
därmed det fält, på vilket han skulle komma att göra
sitt livs största insats. Sistnämnda fabrik hade
huvudsakligen tillverkat cyklar men försöksvis även
framställt bilar. Efter Nordemans tillträde omlades
fabriken successivt för uteslutande bilfabrikation.
Det var en prövande uppgift att vara svensk
bilfabrikant på den tiden. Kundkretsen var mycket
begränsad, bilen var en nyhet, som av de flesta ännu
betraktades med misstroende. Svåra konstruktions-
och materialproblem krävde sin lösning. Det var
ont om bilkunnigt folk. Men det fanns hos
Nordenian en målmedveten viljekraft, en rikedom på
uppslag och en arbetsförmåga, som besegrade hinder
och svårigheter. Scaniabilarna vunno förtroende
och marknad.

Behovet av en bredare basis för tillverkningen
gjorde sig efter hand kännbart och 1911 genomfördes
sammanslagningen mellan Scaniafabriken och
Vagnfabriksaktiebolaget i Södertälje (V. A. B. I. S.),
vilket bolag vid sidan av sin dittillsvarande
huvudfabrikation av järnvägsvagnar även tillverkat bilar.
För det nya företaget, som erhöll namnet A.-b.
Scania-Vabis, blev Nordeman chef. Båda fabrikerna
hade dittills tillverkat såväl person- som lastbilar,
Nordeman förlade motor- och personbiltillverkningen
helt till Södertälje och lastbilstillverkningen helt till
Malmö. Specialiseringen möjliggjorde uppläggandet
av större tillverkningsserier av de olika typerna och
tillverkningen upp drevs raskt till en för våra
förhållanden betydande omfattning. Lyxbilar och
droskbilar med Scania-Vabis-märket på kylarea syntes allt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:40:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1932a/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free