Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
TEKNISK TIDSKRIFT
9 JAN. 1932
Fig. 4. Mätapparaternas
anordning. Schematiskt
tvärsnitt.
Fig. 3. Viseriug av hårkorsen medelst katetometern.
apparaten exakt i centrum av
urborrningen. Genom
användning av en särskild skala kan
centreringsanordningen
inställas efter olika borrdiametrar.
För beräkning av denna
inställning användes en särskild
tolk (6). Gäller mätningen
hålrum med stora diametrar,
kunna stiften utbytas mot
längre sådana. Särskilda, till
den rörformiga apparaten (7)
passande förlängningsrör (8)
användas vid uppmätning av
hålrum med större
utsträckning i djupled. En på röret
fästad längdskala tillåter bestämning av apparatens
ställning i hålrummet, så att man kan anpassa
mätningen till två mot varandra svarande punkter, den ena
utanpå, den andra inuti axeln.
Själva mätningen företages på följande sätt: Axeln, som
skall mätas, upplägges i det närmaste horisontellt. En
noggrann horisontering är ej alldeles nödvändig, enär
mätningen endast går ut på att bestämma höjdskillnaden
mellan de båda mätstiftens hårkors. Vid ena änden av
axeln och så nära denna som möjligt "uppställes en
kate-tometer (9) med två tuber och okularmikrometrar (11).
Sedan ryttaren (1) bliyit uppställd på röret och
horisonterad, viseras dennas hårkors med den övre
katetometer-tuben. När koincidens vunnits mellan stiftets och
tubens hårkors, avläser man höjden (hela millimetrar
avläsas på nonien 10 och bråkdelar på mikrometern 11).
Därefter inför man den. rörformiga mätapparaten i hål-
Fig. 5. Mätapparaternas anordning. Schematiskt längdsnitt.
rummet och inställer denna apparats stift vertikalt,
varefter det inre stiftets hårkors viseras genom
katetometerns undre tub. Det inre hårkorsets
ställning avläses därpå, varefter skillnaden mellan
avläsningarna ä den övre och den undre tuben anger
godstjockleken.
Mätningens noggrannhet framgår av följande data:
Mikrometrarna å katetometern äro delade i femtio delar.
Mikrometerskruvarnas stigning utgör 0,25 mm. En
skaldel å mikrometern svarar alltså mot en höjdskillnad av
0,005 mm. Denna noggrannhet uppnås dock endast vid
avläsning på högst 20 mm avstånd från stiften till
katetometern. Vid växande avstånd minskas viseringens
noggrannhet och därmed höjdmätningens. Vid 400 cm
avstånd uppgår noggrannheten vid bestämning av
godstjockleken till ca 0,1 mm, vilket dock alltid är
tillräckligt vid mätning av så stora objekt.
Sedan en mätning är gjord, vrides
undersökningsobjektet kring sin axel, varefter mätningen upprepas i
olika vinkellägen, så att man erhåller en serie värden,
svarande mot vridningsvinklarna 60°, 90°, 120° osv. Då
en mätningsserie i ett visst plan avslutats, flyttas
apparaturen ca 20 cm närmare axelns mittpunkt, varefter
samma mätningsserie upprepas i detta plan. På detta
sätt förfar man, tills man hunnit till mitten på axeln,
då denna ändvändes, så att den andra änden kommer
mitt för katetometern. Därefter upprepas mätningarna i
olika plan med 20 cm avstånd från varandra i djupled,
tills axelns mitt åter är uppnådd. Man erhåller på detta
sätt en serie mätningsvärden, ur vilka godstjockleken
i de olika mätningspunkterna utan vidare kan utläsas
och därmed även en eventuell excentricitet hos axeln
konstateras.
NOTISER
Ingenjörsvetenskapsakademien. Regeringen har
förordnat generaldirektören Gösta Malm att vara preses
och direktör Bertil Almgren att vara vice preses i
ingenjörsvetenskapsakademien under perioden 1932-
1934.
Gruvvärderingsnämnden. Til-l ledamöter i nämnden
för värdering av kronans jordägareandel i gruva har
regeringen förordnat f. d. bergmästaren Oskar Norelius,
disponenten Torsten Hummel-Gumselius och
verkställande direktören i jernkontoret Axel Wahlberg. Till
suppleanter för dessa hava utsetts f. d. professorn
Walfrid Petersson samt disponenterna Töre Zachrisson och
Erik Malm.
Vattendomstolarna. K. m:t har till
vattenrättsingenjör vid Västerbygdens vattendomstol under år 1932
förordnat majoren i väg- och vattenbyggnadskåren C. G.
Tisell.
Lantmäteriundervisningen inför teknologföreningen.
Teknisk tidskrift hade under fjolåret anledning att vid
tre olika tillfällen referera de förslag till
lantmäteri-undervisningens ordnande som framkommit, senast det
av sakkunniga för den högre tekniska undervisningens
ordnande framställda, vilket fanns intaget i häfte 36,
sid. 490.
Om detta förslag har i dagarna utlåtande avgivits
av Svenska teknologföreningen, inom vilken förslaget
granskats av en av avdelningen för väg- och
vattenbygg-nadskohst tillsatt kommitté, bestående av major Helge
Torulf, kapten Ernst Eggert och byrådirektör Gustaf
Slettenmark. Någon behandling av förslaget inom tek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
