Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
TEKNISK TIDSKRIFT
16 JAN. 1932
dens, genom utbyte av publikationer och genom
deltagande i internationella kongresser. Laboratoriet
nar för dessa förbindelser haft den förmånen att
dess ordförande även är ordförande i The
International Federation for Housing and Townplanning
(London)
Från trycket har utgivits ett femtiotal
avhandlingar dels som självständiga publikationer, dels som
bilagor till de under senare år årligen utkommande
berättelserna över verksamheten. I slutet av 1928
utsändes "Dansk Byplanlaboratoriums Lovha3fte", en
samling lagbestämmelser inom laboratoriets
arbetsområden, försedd med omfattande sakregister. Lagom
till 10-årsjubileet har förberetts ett större arbete,
"Parkpolitik i Sogn og K0bstad". "Havearkitekt"
C. Th. Sörensen och hans medhjälpare ha därmed -
kanske omedvetet - hopbragt en värdig
jubileumsskrift. I ord och vackra bilder visas, hur
föregångs-landen i Europa och Amerika sett på
"park"-prob-lemen. Författaren framlägger också sina
synpunkter på, hur de böra tillämpas på danska
förhållanden. Synpunkterna äro beaktansvärda. Många
av dem äro väl värda att tillvaratagas i vårt land
icke endast av stadsplanerare och dem, som
handhava städernas parkväsen. - I Danmark har också
arbetet, tack vare bidrag från Ny Carlsbergsfonden,
blivit utsänd till samtliga landets l 400 kommunalråd.
Byplanlaboratoriet har under senare år i allt större
omfattning fått mottaga hänvändelser och
förfrågningar från stat och kommuner. Laboratoriet har
såsom en följd härav kunnat direkt ingripa till
samhällsutvecklingens fromma, Svar och upplysningar
ha lämnats i allmänna principfrågor, rörande lagar
och förordningar, statistik, trafik osv. Några
förslag, där förslag från konsulterande ingenjörer och
arkitekter skulle kunnat erhållas, har laboratoriet
däremot aldrig uppgjort. Det har inte ens angivit,
till vem man borde lämna ett ifrågasatt uppdrag.
Laboratoriet har istället i sådana fall hänvisat till
en fackman, vilken som laboratoriets representant
kunnat lämna erforderliga råd. Denne representant
har icke fått taga något arvode, endast ersättning för
rosor och andra omkostnader. Har det då gällt en
stadsplanefråga i ett samhälle, har representanten
kanske kunnat hjälpa samhällets egna tekniker
tillrätta eller också föreslagit tillkallandet av en
konsulterande eller möjligen tillstyrkt ordnandet av en
tävlan. I sistnämnda fall har han kunnat ingå som
laboratoriets representant i prisnämnden, och
laboratoriet har biträtt med utarbetandet av program
för tävlingen.
Dansk Byplanlaboratorium har även tagit initiativ
till lösandet av Danmarks f. n. största, enskilda
stadsbyggnadsfråga. Den 22 juni 1928 bildades
nämligen efter årslånga förberedelser av laboratoriet
"Udvalget til Planläggning af Kobenhavnsegnen".
Denna kommission avser att förbereda och utarbeta
ön regionplan för Stör-Köpenhamn. Den består av
60 medlemmar, representerande statens verk,
Köpenhamns stad, samtliga kommuner inom
Stör-Köpenhamn och ett antal föreningar. Byplanlaboratoriet
är kommissionens centrala del och kontorschef
Hend-riksen dess ordförande. De gångna tre åren har
dess arbetsutskott varit i livlig verksamhet. Mycket
material har insamlats. Med hjälp av
stadsingenjörs-kontoret i Köpenhamn har detta material bearbetats.
Preliminärt förslag i en del frågor har redan
diskuterats. Det torde ej heller dröja länge, förrän ett
första betänkande rörande trafikfrågor samt
natur-och kulturreservationer kan förväntas.
Dansk Byplanlaboratorium är icke någon dyrbar
institution i förhållande till det värdefulla arbete,
den uträttar. Årskostnaden uppgår f. n. endast till
ca 17 000 kronor. Medel härtill erhålles genom
bidrag från statens verk, landets samhällen, föreningar
och enskilda. Bidrag erhålles även från tre
institutioner i utlandet: k. byggnadsstyrelsen i
Stockholm samt stadsingenjörskontoren i Göteborg och
Malmö - 10 kr. per år från vardera,
Av all konst torde stadsbyggnadskonsten vara den,
som mest får arbeta på lång sikt. Det tager tid,
innan tankar och önskemål hinna mogna till ett
första trevande förslag. Och sedan skall detta
bearbetas och diskuteras. Under tiden går
utvecklingen vidare och föder nya förhållanden, till vilka
hänsyn måste tagas. Det fordras tålamod och
optimism hos dem, som deltaga i arbetet. Och den,
som tänkt den första tanken, får inte alltid vara med,
när spade och hammare komma i rörelse.
Resultaten av Dansk Byplanlaboratoriums arbete
under de första tio åren kan därför till största delen
endast avläsas på papperet och i den ökade
erfarenhet och vidgade blick, det givit alla dem. som haft
förmånen få deltaga i dess verksamhet. Först, när
ännu tio år ha gått, kan laboratoriet fira sitt jubileum
med en färd över det danska landet. Även om det
då är höst, skall man överallt kunna upptäcka do
första skotten på de plantor, för vilkas frön jorden
under nu gångna tio år blivit beredd, Där skotten
växa tätast, sänker sig kanske farkosten, så att man
kan se in i hem och skolor, i kontor och verkstäder.
De siffror rörande människornas liv och trivsel,
sekreteraren låtit sammanföra i jubileumsskriften,
får man tillfälle att själv bevittna. Och det är väl
inte uteslutet, att laboratoriets ledning skattar runda,
rosiga barnakinder och ljusa leenden från lyckliga
föräldrar högre än all den hyllning, deras gäster
förmå bringa.
Om den korta dagen tillåter, kan färden utsträckas
över Sundet. Ty även i vårt land kunna tydliga
spår av verksamheten skönjas. Redan tidigt
inleddes samarbete mod myndigheter och enskilda. För
det svenska stadsbyggnadslaboratoriet har det
danska också varit en förebild och ött stöd, och
många av dess med varm hand skänkta erfarenheter
ha dirokt kunnat tillämpas på förhållandena i
Sverige.
Väl lia vi nu i vårt land k. byggnadsstyrelsen,
länens och städernas byggnadsledningar, tekniska
högskolor och konstakademien, samfund och föreningar
och många andra intitutioner och enskilda, som
arbeta för stadsbyggnadskonstens utveckling. Stora
framgångar i detta arbete kunna icke heller förnekas.
Särskilt de senaste åren kunna framvisa resultat,
ofter vilka många årtionden tidigare längtat.
Men det är nog också naturligt, att var och en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
