- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
29

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 16 jan. 1932 - Dansk byplanlaboratorium. Ett 10-årsjubileum, av Per Gust. Blidberg - Notiser - Svenska studiekommissionen för svetsningsfrågor - Erfarenheter från arbetsledarekurserna - Vätgas ur flytande ammoniak

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

av dessa krafter mången gång icke kan undvika att
starkast se på de intressen, som ligga den egna
verksamheten närmast. Det vore därför säkerligen
av stort värde att äga en institution, erkänd av alla,
som kunde ena de skilda intressena. Denna
institution skulle samla vunnen erfarenhet i ord, tryck
och bild. Samlingarna skulle ordnas i samarbete
med andra tekniska bibliotek och arkiv och göras
lätt tillgängliga. I mån av möjligheter härför skulle
de bearbetas. Utåt skulle institutionen verka genom
föredrag, skrifter och utställningar. Den skulle
jämväl bliva rådgivande och initiativtagare i de stora
frågorna. – Stor-Köpenhamn har den danska
institutionen tagit hand om. Stor-Stockholm synes klara
sig på egna ben. Men Göteborg, Malmö, Norrköping
osv. tarva nog en institution bakom ryggen för att
våga sig utanför murarna. – Intresse för bildande av
en sådan institution i vårt land torde också
säkerligen kunna vinnas. Det är därför icke omöjligt, att
Dansk Byplanlaboratorium i november 1941 kan
bliva hyllat även av ett efter dess mönster bildat
svensk stadsbyggnadslaboratorium.
                                                Per Gust. Blidberg.

NOTISER


Svenska studiekommissionen för svetsningsfrågor.
Vid den av ingenjörsvetenskapsakademien anordnade
första svenska svetsningskonferensen i oktober 1930
uttalade sig mötet för bildandet av en "studiekommission
för svetsningsfrågor", som skulle utgöra ett mera
permanent organ, för bevakande av de intressen som
sammanhöra med svetsningsteknikens utveckling.

På konstituerande sammanträde den 18 november
1931 bildades på initiativ av ingenjörsvetenskapsakademien
"Svenska studiekommissionen för svetsningsfrågor",
varvid en arbetsordning antogs, ur vilken här
de viktigaste punkterna återges.

Kommissionen skall hava till ändamål att verka för
de intressen som sammanhöra med svetsningens
tekniska utveckling. Kommissionens verksamhet skall
uppdelas på specialkommittéer och bl. a. avse
föranstaltandet av systematiska undersökningar på vetenskaplig
grund rörande svetsningens förlopp och praktiskt
användbara kontrollmetoder, främjandet av utvecklingen
av beräknings- och konstruktionsregler för svetsade
föremål och konstruktioner, utformningen av säkerhetsföreskrifter
och arbete för en förbättrad undervisning
på svetsningsområdet. Kommissionen skall därjämte
företräda svenska intressen i det internationella
samarbetet rörande svetsning och i övrigt bidraga till
utredningen av hithörande frågor.

Kommissionen består av aktiva och passiva
ledamöter. Till aktiv ledamot kan för tre år i sänder
antagas statens verk, industriella företag och firmor,
föreningar och institutioner som hava intressen inom
svetsningstekniken. Ingenjörsvetenskapsakademien skall
företrädas av tre opartiska och av kommersiella
intressen oberoende personer. Till passiva medlemmar kunna
kallas institutioner eller enskilda, vilkas medverkan i
studiekommissionens arbete är önskvärd.

Kommissionens löpande angelägenheter handhavas
av ett arbetsutskott, bestående av ingenjörsvetenskapsakademiens
tre representanter jämte tvenne av studiekommissionen
valda representanter för de kommersiella intressena,
den ena för det autogena, den andra för det elektriska
svetsningsområdet.

Ingenjörsvetenskapsakademien handhar och förvaltar
studiekommissionens medel i enlighet med dess direktiv.

Till dato hava inemot ett fyrtiotal aktiva medlemmar
anslutit sig. Arbetsutskottet har börjat sin verksamhet
och arbetet uppdelats på fyra subkommittéer, en för
kontrollmetoder, en för säkerhetsföreskrifter, en för
undervisnings- och utbildningsfrågor samt en för
nomenklatur och beteckningar.

Anmälan om inträde som aktiv medlem enligt den
antagna arbetsordningen kan ske till Svenska
studiekommissionen för svetsningsfrågor,
Ingeniörsvetenskapsakademien, Stockholm 5.

Erfarenheter från arbetsledarekurserna.
Arbetsledareinstitutet anordnade under fjolåret tre skilda
kurser, den första en sex veckors försökskurs för
förmän och verkmästare, vilken sedermera fick tjäna som
förebild för de kurser för det lägre arbetsbefälet, som
skulle anordnas under vinterhalvåret 1931–1932 och av
vilka en ägde rum under oktober och november 1931.
Den tredje kursen, vilken var avsedd för ingenjörer i
arbetsledarställning, ägde rum 30 november–19 december.

Inalles hava de båda hittills hållna förmans- och
verkmästarekurserna bevistats av 38 deltagare,
representerande vitt skilda yrkesområden, vilken omständighet
dock ej på något sätt försvårat arbetet. Ingenjörskursen
bevistades av 30 personer, av vilka 15 tillhörde den
mekaniska verkstadsindustrien, 11 pappers-, beklädnads-
och livsmedelsindustrierna, 3 bergsbruk och gasverk och
i den elektriska industrien.

I nr 6 av Industriförbundets meddelanden har rektor
G. Ekelöf redogjort för sina erfarenheter från kurserna,
varvid förf. framhåller, att arbetsprogrammet vid
förmanskurserna, med den begränsade uppgift dessa nu ha,
tyckes vara tämligen väl avvägt såväl vad läroinnehållet
som dagordningen beträffar. Kurserna skulle dock ur
effektivitetssynpunkt vinna betydligt på en förlängning
av tiden till 8 veckor. Detta skulle dock ej innebära,
att lärostoffet utvidgades, utan detta borde, efter vad
erfarenheten visat, på vissa punkter tvärtom
inskränkas. Den ökade tiden skulle i stället användas till
övningar, särskilt seminarieövningar. Likaså skulle de
"provskrivningar", som nu verkställas en till två
gånger i varje kurs och hava till ändamål att giva
deltagarna övning i att orientera sig i litteratur och i de
under kursen samlade anteckningarna, kunna bliva
flera. Av förläggandet till Stockholm av kurserna,
vartill betänkligheter tidigare yppats, har man endast goda
erfarenheter.

I stort sett gälla dessa erfarenheter även
ingenjörskursen, ehuru man i fråga om denna har anledning att
vara mera återhållsam, då den hållna kursen ju var
den första i sitt slag. Att även ingenjörerna ha behov
av vidare utbildning av det slag som kurserna avse,
torde hava framgått av den stora tillslutning den första
kursen fått. Mera säkra erfarenheter i fråga om
ingenjörskurserna kan man dock icke få förrän den andra
kursen av detta slag, som ju skall äga rum i början av
detta år, avslutats.

Vätgas ur flytande ammoniak. I häfte 6, 1931, sid.
84, meddelade Teknisk tidskrift om en ny metod att
framställa vätgas och kvävgas ur flytande ammoniak,
varvid framhölls, att metoden väntades komma att
erbjuda stora besparingar i förhållande till den vanliga
transporten av komprimerat väte i stålflaskor.

Nu föreligger i VDI-Zeitschrift (9 jan. 1932) en
utförligare beskrivning av metoden, som även i sina
tekniska detaljer erbjuder åtskilligt av intresse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:27:08 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1932a/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free