Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 4. 23 jan. 1932
- Tekniska frågor vid årets riksdag, av E. H—r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 4 ÅRG. 62 23 JAN. 1932
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL:Tekniska frågor vid årets riksdag. – Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken. –
Svetsningsmaskinernas egenskaper och användningsmöjligheter. – Notiser. – Litteratur. – Tekniska föreningar.
– Sammanträden.
TEKNISKA FRÅGOR VID ÅRETS RIKSDAG.
Liksom fallet varit under de närmast föregående
åren skall Teknisk tidskrift även i år lämna en
kortfattad redogörelse för de punkter i statsverkspropositionen,
som äga ett mera omedelbart intresse
ur teknisk eller industriell synpunkt. Sant är, att
den anda av sparsamhet som åtminstone i vissa
avseenden präglar budgetförslaget satt tydliga spår i
fråga om anslag till nya ändamål. Icke minst gäller
detta anslagen till de tekniska verken och de
tekniska läroanstalterna, där återhållsamheten
framträder särskilt markerad, sedd mot bakgrunden av de
stora förändringar de senare åren medfört i dessa
verks och institutioners utveckling. Å andra sidan
hava de budgettekniska svårigheterna medfört
genomgripande förändringar i sättet för vägväsendet^
finansiering, varjämte den växande arbetslösheten
givit anledning till allmänna arbeten av jämförelsevis
stor omfattning. Slutligen har arbetet med vissa
aktuella organisationsfrågor framförts så långt, att
förslag kunnat föreläggas eller i en nära framtid
skola föreläggas årets riksdag. Statsverkspropositionen
erbjuder alltså även i år så stort intresse även
för teknici och industrimän, att en överblick över
nyheterna är synnerligen väl befogad. Efter
vanligheten skola de omnämnda punkterna refereras i den
ordning i vilken de upptagas under resp. huvudtitlar.
Inom andra huvudtiteln (justitiedepartementet)
möter återigen frågan om vattendomstolarnas
organisation, vars utredning nu fortskridit så långt, att
förslag senare kommer att föreläggas årets riksdag.
Den nya organisationen är avsedd att träda i
tillämpning med 1933 års ingång. Kostnaderna
beräknas kunna hållas vid de nuvarande, 220 000 kr.
årligen. Härtill komma kostnader för fortsatt
handläggning av målet oin Vänerns reglering med 55 000
kr. och för rese- och traktamentsersättningar 45 000
kr. Hela det för vattendomstolarna äskade anslaget
är alltså upptaget till 320 000 kr.
Inom tredje huvudtiteln (utrikesdepartemenet)
märkes ett till oförändrat belopp, 30 000 kr.,
föreslaget anslag för Sveriges deltagande i
internationella konferenser samt förslag om ett likaledes
oförändrat anslag, 1 200 kr., för gäldande av Sveriges
andel i kostnaderna för den internationella
Oder-kommissionen.
Fjärde huvudtiteln (försvarsdepartementet) har i
årets budget fått vidkännas en kraftig nedskärning,
uppgående till 8,9 mill. kr., vilken till väsentlig del
kunnat åstadkommas genom att reservationer å vissa
anslag tagits i anspråk samt genom att årskvoterna
av engångskostnadsanslaget för anskaffning av
artillerimateriel och anslaget till flottans ersättningsbyggnad
nedbringats med 1,00, resp. 3,92 mill. kr.,
varjämte vissa kurser och övningar begränsats samt
en del reparations- och underhållsarbeten fått anstå.
Till vapen och ammunition för lantförsvaret
föreslås anslag å sammanlagt 6 082 500 kr., till försök
med ny ingenjörmateriel 20 000 kr. (föreg. år 75 000
kr.) och i engångskostnader för anskaffning av
ingenjörmateriel 122 000 kr.
Till underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.
äskas ett oförändrat anslag av 5,9 mill. kr. Anslaget
till flottans ersättningsbyggnad föreslås skola utgå
med 5.28 mill. kr. Till kustartilleriets materiel föreslås
ett oförändrat anslag av 600 000 kr. Till iordningställande
av den i fjol beslutade torpedinskjutningsstationen
i Stockholms skärgård föreslås 105 000 kr.
Till säkerhetsanordningar å tindervattensbåtar,
avseende att minska riskerna för den å dem
tjänstgörande personalen, föreslås 64 600 kr. Till
förlängning av Oscar II:s docka i Karlskrona, vilket arbete
fördelas på tre år och beräknas draga en kostnad
av 249 500 kr., begäres ett anslag av 63 000 kr.
Arbetet avser att möjliggöra dockning av
flygplanskryssaren Gotland.
Frågan om sjökarteverkets organisation föreligger
ännu ej i sådant skick, att den kan upptagas till
slutlig prövning, varför inga förändringar i anslagen
till detta verk föreslagits.
Flygstyrelsen förutsatte vid beräkning av
medelsbehovet för det kommande budgetåret, att den år
1925 beslutade organisationen av flygvapnet
därunder skulle vara fullt genomförd och äskade därför
ett anslag av 13 603 522 kr., varav 4 070 000 kr. voro
avsedda för bestridande av engångskostnader för
anskaffning av flygmateriel m. m. Av statsfinansiella
skäl har emellertid försvarsministern högst
väsentligt reducerat denna kostnadssumma och
funnit sig böra förorda ett ytterligare uppskov med
utökningen av flygvapnets personalorganisation.
Härigenom kan för materielanskaffning avses ett större
belopp än som eljest skulle bliva fallet.
Till byggnader, flygfält m. m. föreslås ett
oförändrat anslag av 210 000 kr. mot det av flygstyrelsen
äskade, 336 000 kr. Till iståndsättande av
flygstationen vid Barkarby föreslås 11 500 kr. och till
uppmuddringsarbeten vid sjöflygstationen i Karlskrona
30 000 kr. Anslaget till flygmateriel föreslås ökat
från nuvarande 2 376 000 kr. till 2 600 000 kr. Till
anskaffning av materialier för flygplantillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0043.html
