Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 23 jan. 1932 - Tekniska frågor vid årets riksdag, av E. H—r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt att anslaget till dessa arbeten, varav stort
behov funnes, skulle upptagas till 1 350000 kr. Samma
belopp återfinnes i årets statsverksproposition.
Även anslaget till byggande av ödebygdsvägar i de
fyra nordligaste länen samt norra delen av
Kopparbergs län föreslås utgå oförändrat med 900 000 kr.
Detsamma gäller anslaget till byggande av enskilda
utfartsvägar, vilket f. n. utgår med 500 000 kr. Till
byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan har
riksdagen hittills anvisat 1 800 000 kr., därav 500 000
kr. för innevarande budgetår. Byggnadsplanen
omfattar sammanlagt 10 vägföretag med en total
väglängd av ca 56 mil. Frånräknas vägen
Björkholmen–Kvikkjokk (om 7,5 mil), vilken ansetts tills vidare
kunna uppskjutas, skulle ytterligare erforderligt
anslagsbelopp uppgå till 3 289 000 kr. Härav föreslås
500 000 utgå under nästkommande budgetår.
Förutom de ovannämnda anslagen till vägorganisationen
i länen samt till byggande av landsvägar
och vanliga bygdevägar, användas som bekant
automobilskattemedlen till förbättring och underhåll av
för automobiltrafiken viktiga gator och vägar i
staderna samt vägar på landsbygden. Sättet för
fördelningen av automobilskattemedlen är tämligen
invecklat och har icke blivit enklare genom de
särskilda dispositioner riksdagen gjort för vissa
ändamål. Av fundamental betydelse äro dock
beräkningarna av automobilskattens storlek samt
kostnaderna för vägunderhåll och vinterväghållning.
Automobilskattens storlek har, som nämnts,
beräknats till 80 mill. kr. under budgetåret 1932/1933.
Storleken av de totala underhållskostnaderna har
från kalenderåret 1926 t. o. m. 1930 successivt
stegrats från 30,8 till 46,5 mill. kr. och har för år 1931
beräknats till 52 mill kr. För år 1932 ha kostnaderna
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknats till
58,6 mill. kr., vilken summa kommunikationsministern
av olika skäl dock ansett sig kunna modifiera
till 54 mill. På de här anförda beräkningarna grundar
sig förslaget till fördelningen av automobilskattemedlen.
De statsbidrag, som enligt lagarna om väghållningsbesvärets
utgörande på landet samt om
ödebygdsvägar utgått till vägunderhåll och
vinterväghållning och vilka tillsammans utgöra 30 % å
underhållskostnaden för sistlidna kalenderår, hava
hittills utgått med halva beloppet av
automobilskattemedel och halva beloppet av allmänna statsmedel.
Nu föreslås den förändringen, att från och med nästa
budgetår statsbidraget odelat skall utgå av
automobilskattemedel. Till vägunderhåll enligt väglagen
m. m. skulle alltså anslås 30 % av 52 mill. kr., eller
15,6 mill. kr. Vidare föreslås, att hela kostnaden för
vägorganisationen i länen, sålunda ej blott avlöning
åt vägingenjörer m. fi, skall utgå av automobilskattemedel.
Det för nämnda ändamål äskade
beloppet utgör 663000 kr. Till byggandet av
landsvägar och vanliga bygdevägar föreslås, som nämnts,
5 250 000 kr. Av automobilskattens 80 mill. kr.
återstå sålunda 58 487 000 kr. att fördelas mellan städer
och landsbygd. Härav erhålla städerna 20 %,
eller 11 697 400 kr., och landsbygden 80 %, eller
46 789 600 kr.
Av städernas andel ha hittills 20 % använts i
utjämningssyfte på sätt k. m:t bestämmer. Dessa
utjämningsandelar äro avsedda till förbättring av viktiga
infartsleder och äro för smärre städer av stor
betydelse för finansieringen av dessa arbeten, enär
den ordinarie andelen, som utgår i förhållande till
storleken av influten automobilskatt inom staden,
brukar vara jämförelsevis liten. Utjämningsandelen
har emellertid visat sig vara otillräcklig, varför
viktiga arbeten måst undanskjutas i brist på medel, och
kommunikationsministern vill därför föreslå, att
utjämningsandelen höjes till 35 % av städernas totala
andel av automobilskattemedlen.
Av landsbygdens totala andel föreslås fortfarande
15 %, eller 7 018 440 kr., fördelas i utjämningssyfte
enligt k. m:ts bestämmelser. Den återstående
andelen, eller 85 % av den totala, utgör 39 771 160 kr.
och föreslås fördelad sålunda, att vägdistriktens
direkta underhållsbidrag komma att utgå med 45 %
å verklig kostnad för år 1932, eller med 24 300 000
kr., varjämte ett tillfälligt extra tilläggsbidrag för
år 1932 utgår med 1 800 000 kr. Återstoden, eller
13 671 160 kr., fördelas å länen i förhållande till
storleken av den i dem uppburna automobilskatten.
Det ovan nämnda tillfälliga extra tilläggsbidraget
är avsett att utgå till mera betungade vägdistrikt
och skall utgå enligt av 1931 års riksdag givna
direktiv med progressiv stegring alltefter vägskattens
storlek. Tilläggsbidragen synas innebära ett
understödjande av sådan beskaffenhet och omfattning, att
behov knappast synes föreligga av det sedan 1907
upptagna särskilda anslaget till understöd åt
synnerligen betungade vägdistrikt, vilket därför utgått ur
det framlagda förslaget till riksstat.
Till statens fiskehamnar föreslås ett anslag av
209 000 kr. Fiskehamnsbyggnaderna skulle för
nästkommande år begränsas till utvidgning av
fiskehamnen vid Träslöv och fullbordande av första
utbyggnadsstadiet av hamnen vid Byxelkrok.
Till statsunderstödda fiskehamnsbyggnader
föreslås 200 000 kr., till handelshamnar och farleder
300 000 kr., till underhåll av fiskehamnar 35 000 kr.,
till uthamnen för Haparanda och Tornedalen 200 000
kr. samt till upprensning av farled förbi Långören
till Torhamnsfjärden 143 000 kr.
Anslagen till luftfartsväsendet äro i propositionen
upptagna till 801 600 kr. Huvudparten härav, eller
650 000 kr., föreslås skola utgå till understöd åt
regelbunden luftfart enligt kontrakt med a.-b.
Aero-transport, som å sin sida förbundit sig att uppehålla
trafik å linjen Malmö–Amsterdam med en tur
dagligen under hela året och Stockholm–Helsingfors
med en tur dagligen under minst 8 månader.
Anslaget till radiotjänst för luftfarten föreslås utgå
med oförändrat belopp, 40 000 kr. Till
instrumentutrustning och försök med instrumentflygning
föreslås 20 000 kr., till belysningsanläggningar å
Bulltofta flygplats 17 000 kr., till flyttning av elektriska
ledningar för anordnande av landningsfält för
flygplan 10 000 kr., till väderlekstjänst för luftfarten
45 000 kr. och till telegramkostnader för denna
väderlekstjänst 7 000 kr. samt till extra besiktningar
av luftfartyg 1 000 kr. Dessutom har kommunikationsministern
framlagt förslag till anordnande av luftfartsleder
Stockholm–Malmö samt Malmö–Göteborg–norska gränsen,
för vilket förslag Teknisk tidskrift redan i föregående häfte redogjort.
Inom åttonde huvudtiteln (ecklesiastikdepartementet)
upptagas anslagen för den högre tekniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
