Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 FEBR. 1932
TEKNISK TIDSKRIFT
59
med Ijudsändaren (15) nedtill till vänster. Denna
kan vara en elektrisk eller handslagsändare eller en
patron. Invid denna sitter avgångsmottagaren (16)
som igångsätter tidmätaren. Nedtill till höger synes
ekomottagaren (13), placerad i skydd för den direkta
vågen från sändaren och endast åtkomlig för ekot.
Övre hälften av bilden framställer tidmätaren. Det
roterande organet är i bildens mitt och består av en
spegel 9, vridbar kring en axel i spegelns centrum,
vinkelrät mot papperets plan, samt ett
magnet-ankare (1) och diametralt däremot en motvikt. I
nolläget fasthålles ankaret (1) av elektromagneten
(4) varigenom fjädern (12) spännes, färdig att ge
spegeln en rotationsimpuls i samma ögonblick
elektromagneten blir strömlös. Till vänster synes en
ljuskälla (6) som genom linserna (7) och (8) kastar
en ljuspunkt på spegeln (0), vilken reflekterar
ljuspunkten mot den cylindriskt krökta skalan (11) av
matt glas; denna bör tänkas stå vinkelrätt mot
bildens plan.
En lödning förlöper på följande sätt: Ett tryck på
knappen (17) startar sändaren (15). l samma
ögonblick påverkas mikrofonen (16), varvid kretsen (20)
blir strömlös och magneten (4) frigiver sitt ankare.
Fjädern (12) ger spegelsystemet en rotationsimpuls
och den rörliga ljuspunkten börjar glida utefter
skalan (11). Vad inträffar nu när ekot träffar
eko-mottagaren (13)? Då blir kretsen (19) och därmed
sonometermagneten (5) strömlös och frigiver sitt
ankare (3). Detta ankare är en bladfjäder som
uppbär den förut nämnda sonometerlinsen (7), vilken
gör ett utslag vinkelrätt mot bildplanet. Den
horisontala ljusstrimma som den rörliga ljuspunkten
tecknat på skalan (11) bildar därvid ett skarpt hak.
Genom direkt avläsning av den punkt av skalan där
detta hak börjar, är djupet bestämt. Noggrannheten
är omkring en fjärdedels meter, varom
artikelförfattaren kunnat personligen övertyga sig vid arbete
ined ett Behmlod under svenska
golvströmsexpeditionen 1929 i Norra ishavet.
Behmlodet är mycket lättskött samt utmärker sig
för en stor enkelhet i konstruktionen.
Fig. 2. överst vattenytan, därunder den kulformiga ljudsändaren, koncentriskt med
denna två direkta ljudvågor, den ena nära bildens kant, den andra intill sändaren.
Omedelbart under ljudsändaren ekot från vattenytan. Nederst en vågböjd
metallstrimma samt ekot från två av dennas spetsar.
Fig. 3. Behmlodets konstruktion.
Det senare kan ej sägas om den apparat som i flera
avseenden står Behmlodet närmast, det franska
ultra-sonlska lodet, som i gengäld är tekniskt mycket
fulländat. Tidmätningens och delvis
Ijudavsändning-ens princip är densamma som i Behmlodet.
Instrumentet finns utfört i två huvudtyper. I den ena
sker djupavläsningen ej direkt, utan
sonometer-kurvan ritas av ett stift på ett sotat papper, dock
bevaras även här den direkta
reproduktionen av oscillationens form, speciellt
ekovågens, som är av avgörande
betydelse för att undgå falska ekon. När man
arbetar med så känsliga
ljudregistreringar, finner man nämligen att
omgivningen är full av ljud, de flesta utan
betydelse för ekolodningen, och det är
mycket värdefullt att direkt, med öga eller
öra kunna urskilja sändarens typiska
svängningsform.
Den andra huvudtypen av det
ultra-soniska lodet kallas ekometer och är
vida enklare och mera lättskött samt
saknar registrering. Djupavläsningen sker
på samma sätt som i Behmlodet.
Det franska ekolodet arbetar med
ohörbara svängningar av perioden
l : 40 000 sek. Idén härrör från fysikern
Langevin och för ändamålet användes
en skiva piezoelektrisk kvarts, vars
egen-period är ungefär den nämnda. När
kvartsen passeras av en elektrisk
oscil-lation av nämnda period, avger den till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
