Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 FEBR. 1932
TEKNISK TIDSKRIFT
61
i april 1927 med några beundransvärt väl lagda
sicksackkurser strax öster om Filipinerna det största
hittills kända oceandjupet, 10 790 meter, beläget i
en kvadratisk grav av 3-4 km sida med djup
allestädes mer än 10 km.
Ett banbrytande vetenskapligt arbete, i vilket
eko-lödning ingått som väsentlig del är dr Vening
Mei-nesz’ fleråriga expeditioner kring världshaven i
holländska undervattensbåtar. Han har föresatt sig och
löst uppgiften att genom pendelobservationer under
vatten bestämma tyngdkraftsanomaliernas regionala
fördelning och deras samband med världshavets
bottenskulptur, vilken samtidigt bestämts med ett
ekolod av Admiralty-modell. Vening Meinesz’ ännu
ej slutberäknade undersökningar synas leda till
slutsatser av betydande allmängiltighet rörande
kontinenternas och bergskedjornas bildning.
Av arbeten i våra närmare omgivningar må
nämnas den bathymetriska karta1 över Bottenviken som
blivit uppgjord av dr Henrik Renqvist vid Finska
havsforskningsinstitutet på grundval av lödningar
med en Admiralty-apparat somrarna 1927-29.
Apparaten var icke självregistrerande;
noggrannheten vid djupavläsningen uppgår enligt Renqvist
till l-2 decimeter.
De svenska sjömätningsfartygen Falken och Svalan
ha sedan resp. en och två somrar arbetat i
Stockholms skärgård och i dess omgivningar i öppen sjö.
Bland deras resultat äro en upplodning av Östersjöns
djupaste grav, Landsortsdjupet samt upptäckten av
tre förut okända grund med mindre än tio meters
djup till sjöss utanför Huvudskär och Sandhamn.
Även en svensk forskningsexpedition har gjort
oceanlodningar med ekolod, ehuru i mindre skala,
nämligen byrådirektör J. W. Sandströms första
Golfströmsundersökning vid Spetsbergen. Grönland och
No va ja Semlja, i vilken artikelförfattaren deltog som
sjömätare och astronom. Här som på andra ställen
visa ekolodningarna att oceanbottnen är mycket mer
kuperad än man föreställt sig på grundval av de
glesa tidigare oceanlodningarna med wire. Den
bifogade bilden (fig. 5), som här publiceras, anger en
del av vår expeditions resultat i form av en profil
över Grönlandshavet ungefär efter parallellcirkeln
i Bathymetric chart of the Bothnian Bay and the North
Kvark, Fennia 52, nr 6 Hfs 1930 Statsrådets tryckeri.
Hold with Hopc
72° N, förlängd med en Skematisk profil över
Skandinaviska halvön till Haparanda. De vertikala
linjerna ange lodskott och den prickade konturen
bottnen enligt de omgivande äldre lödningarna.
Likheten i ytskulptur mellan land och hav är ej
ägnad att förvåna. På jordytan verkar det rörliga
vattnet och isen som en mäktig skulpterande kraft,
som visserligen gräver ut dalar och flodfåror i smått,
men i stort småningom nivellerar jorden, förtärande
bergskedjorna och igenfyllande lågländerna. På
oceanbottnen verka endast de som det vill synas
ytterst långsamt utjämnande isostatiska
förflyttningarna och kalkslambildningen. Sålunda vilar
jordens mäktigaste bergskedja på Atlantiska oceanens
botten, och djupgravar sådan som Kongoflodens och
Hudson rivers fortsättningar synes man förgäves få
söka ovan vattenytan.
Som vi i inledningen framhöllo, behöver
ekolod-ningen principiellt ingalunda begränsas till vattnet
som medium.
Dr Behm har sålunda konstruerat ett ekolod för
luftnavigering, som tillåter att direkt bestämma
höjden över marken i tjocka eller mörker och alltså kan
göra flygningen oberoende av aneroiden och
lufttryckets variationer under flygningen. Denna
apparat har använts såväl i flygmaskiner som i de stora
Zepp elinluftskepp en. Det är även känt att den
nyligen förolyckade professor Alfred Wegeners
expedition utfört ekolodningar på Grönlands inlandsis och
enligt pressen gjort mycket intressanta upptäckter
rörande dess mäktighet.
Ekolodets användningsmöjligheter ha säkerligen
ännu icke utnyttjats till fullo. Vi ha nämnt
användningen för flygning och uppmätning av inlandsisen
på Grönland. Av vad som sades i början av denna
uppsats framgår även den teoretiska möjligheten att
mäta lösa jordlagers mäktighet, ehuru detta såvitt
mig bekant ännu ej utförts eller försökts.
Ekolodningens noggrannhet ligger för närvarande
vid omkring 2 dm för mindre djup, motsvarande en
tidslängd av 0,00026 sek. Det förefaller sannolikt att
denna noggrannhet bör kunna fördubblas. Åtmin-
-2000m
Iföjdskala omkr 200 * längdskalan.
Fig. 5. Djup- och höjdprofil, Grönland-Haparanda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
