Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 6 febr. 1932 - Ekonomisk översikt, av F. Oberger - Notiser - Chalmers tekniska institut - Järnmarknaden i Sverige år 1931
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förut. Även för stål var det sista kvartalet av
föregående år relativt förmånligt och tillverkningen uppgick
till 1,36 mill. ton mot 1,21 mill. ton under fjolårets tredje
kvartal och 1,3 o mill. ton under 1930 års sista tre
månader. Inom ylleindustrien var läget vid årsskiftet
bättre än ett år tidigare, kapaciteten utnyttjades till 15
à 20 % mer än ett år tidigare. Inom bomullsindustrien
pågår ett guerillakrig med smålockouter och strejker,
som givetvis verkar synnerligen oförmånligt, och som
såväl arbetar- som arbetsgivarorganisationerna söka komma
tillrätta med. Trots det rådande läget i Indien har
efterfrågan därifrån på bomullsvaror varit relativt stor.
Arbetslösheten i England visar en svag nedgång sedan
november. De arbetslösa utgjorde 20,9 % av de
arbetslöshetsförsäkrade per den 21/12 mot 21,4 % den 23/11 i fjol
och 20,2 % den 22/12 1930; antalet försäkrade uppgick
vid nyssnämnda tillfälle i december i fjol till cirka 9,59
mill. Antalet fullständigt arbetslösa var vid samma
tidpunkt 2,00 mill. mot 2,07 mill. en månad tidigare och 1,68
mill. ett år förut. Den engelska fondmarknaden har icke
visat fullt samma starka kursfall under december som
den amerikanska men däremot under januari företett
ungefär samma utveckling som den på New Yorkbörsen.
Den franska industriens sysselsättning visar en
fortsatt sakta nedgång. Den för november föreliggande
officiella produktiorisindexsiffran (1913 = 100) är 115
mot 117 för oktober och 135 för november 1930.
Gruvindustrien visar för nämda månad en ytterligare
stegring med en point mot 2 för oktober till 108, men det
meddelas redan nu, ehuru generalindexen för december
icke föreligger, att förutnämnda gruppsiffra för
december indicerar minskad sysselsättning, ty de två sista
månadernas stegring har borteliminerats. I övrigt
märkes en nedgång på 4 points för maskinindustrien till
124 och för metallurgiska industrien på 4 points till 89.
Produktionsminskningen för automobilindustrien har
däremot avstannat; indextalet för densamma har endast
fallit 2 points till 490, medan motsvarande fall för
oktober var 22 points. Textilindustrien visar den i
förhållande till 1913 oförmånligaste utvecklingen, i det
indexsiffran för densamma är endast 62 för november; för
samma månad i fjol var den 86.
Den franska prisnivån fortfar att sakta falla. Den
officiella indexsiffran för december var 413 mot 417 för
november och 423 för oktober samt 498 för december
1930. Prisfallet är något starkare för importvaror än
för inhemska varor, ty de förra ha fallit med
genomsnittligt 16 % under det de senare sjunkit knappa 10 %.
Indextalet för livsmedelsgruppen visar en stegring på 7
points till 463, medan nedgången från råmaterial
framgår av indexsiffrorna 383 för november och 370 för
december.
Tillverkningssiffrorna för den tunga tyska industrien
för december äro mycket oförmånliga. Den framställda
kvantiteten tackjärn innebär nytt bottenrekord med
0,35 mill. ton mot 0,43 för november och 0,61 mill. ton
för december ett år sedan. Ståltillverkningen visar
samma ogynnsamma utveckling och den producerade
kvantiteten uppgick endast till 0,44 mill. ton eller 0,11
mill. ton mindre än under november och 0,30 mill.
mindre än under december 1930. Den kontinentala
textilindustrien och framför allt den tyska lider svårt av de
engelska tullarna och de allmänt växande tullbarriärerna
i olika länder. Framför allt har den tyska trikåindustrien
– ull, bomull, silke och konstsilke – som täckt
ungefär 50 % av den engelska importen av dylika varor
drabbats hårt.
De nu föreliggande siffrorna för vår handelsbalans
under det gångna året ge vid handen, att under
detsamma importen överstigit exporten med 312 mill. kr.
och att december månad varit något förmånligare än
väntat. Det senare torde snarare bero på tillfälliga
omständigheter än på verkningar av valutaförsämringen.
För 1930 var motsvarande siffra 112 mill. kr.
Fraktnettot beräknades för 1930 till 189 mill. kr. och räntorna
på våra utländska placeringar till cirka 20 mill kr. För
det nu tilländalupna året måste dessa siffror uppvisa
en avsevärd nedgång, och trots den kapitalimport –
enligt bankinspektionens beräkningar cirka 37 mill.
kr. – som ägt rum under året, måste uppenbarligen
betalningsbalansen för fjolåret visa ett underskott å
cirka 100 mill. kr. Motsvarande siffra beräknades av
kommerskollegium för 1930 till 245 mill. kr. Under
sistnämnda år användes endast cirka 30 mill. kr. av vår
valutareserv för täckande av denna balans. Under
fjolåret har däremot icke mindre är 300 mill. kr. av vår
valuta- och guldreserv måst tagas i anspråk för att
täcka det gångna årets och det närmast föregående
årets hopade anspråk. Grunden till vår likviditetskris
framträder fullt tydligt av ovan angivna siffror liksom
också möjligheten av att i tid förebygga alltför stor
flytande skuld genom åtgärder från de för vår valutas
vård ansvarigas sida.
Riksbankens valutareserv börjar åter visa en sakta
stegring, sedan kronan efter en återhämtningsperiod
legat relativt stilla och exportörerna funnit tidpunkten
lämplig sälja sina skeppningsväxlar. Enligt senaste
rapport uppgår valutainnehavet hos riksbanken till i det
närmaste 80 mill. kr. Denna årstid brukar vanligen
visa ökade anspråk på valuta från exportörerna. Det
ovissa handelspolitiska läget och det på grund därav
rörliga prisläget på flertalet marknader i förening med
det allmänna konjunkturläget inbjuder tydligen till
största försiktighet från importörernas sida. Nedgången
i kreditanspråken på riksbanken efter årsskiftet är
närmast något starkare än normalt. Den stora labiliteten
på snart sagt alla det ekonomiska livets områden är
givet ägnad att starkt begränsa alla kreditanspråk, och
de höga räntesatserna och den tillämpade
kreditpolitiken medverka härtill.
Läget i vårt land och i flertalet andra länder i Europa
kännetecknas i allra högsta grad av den ovisshet, som
egna och andra länders handelspolitiska åtgärder –
tullar, importkvotering och importförbud – kunna komma
att resultera i för den egna exporten och produktionen.
Även om den finansiella krisens högspänning visar
tecken att sakta mattas, så har det handelspolitiska kriget
fört in ett ovisshetsmoment i den närmaste tidens
ekonomiska utveckling av minst lika ödesdigert och
säkerligen mera svåravvecklat slag. Tecknen till ljusning i
läget äro svåra att skönja och även om ett
konjunkturomslag skulle kunna födas ur den lättade
kreditgivningen i U. S. A., så är det fara värt, att de
handelspolitiska åtgärderna för Europas del kunnat komma att
fördröja och försvaga en dylik gynnsam utveckling.
F. Oberyer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
