- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
72

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 13 febr. 1932 - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

år kaffekvarnsaxeln ett varvtal av 400 v/m.
Motorn kan i minuter stå fastbromsad utan att taga
skada på grund av för hög uppvärmning. Inga
gnistor kunna uppstå vid motorn, som eljest störa
radion, enär motorn saknar borstar, kommutator och
släpringar. (Siemens Zeitschrift, h. 12, s. 575).

I U. S. A, frångår man att använda säkringar i de
lågspända kabelnäten och låter kortslutningar där
brännas bort. I Berlin har man däremot infört 3 000
st. säkringar av speciellt slag för 200 A, som
användes för alla kablar oavsett arean, och vilka visat sig
kunna bryta 25 000 A vid 400 V och 35 000 A vid
240 V. Den önskade selektiviteten ernås genom
att göra dem tröga, så att de vid 15 000 A smälta efter
0,12 s kortare tid än vid 7 500 A och vid 2 500 A är
tiden 2,5 s kortare än vid 6 500 A, varvid totala
bryttiden är ca 3,5 s. (Elektrizitätswirtschaft 1931,
s, 651). Kablar upp till en spänning av 66 kV anses
numera driftsäkrare än luftledningar. Om en
kabel utsättes för tryck (12–15 atm), så kan
isolationshållfastheten stegras så, att minst dubbla
driftspänningen kan användas, varvid dessutom 1,4 à 1,6
ggr den normala strömmen kan tillåtas, så att
sålunda kabeln blir i stånd att överföra en 3 gånger så
hög effekt som i normala fall. Kvävgas användes
härför i sammansvetsade Mannesmannrörsträngar om
500 m längd. (Engineering 19321, s. 55).

Philips och Osram ha i Europa infört en ny
glimlampa, som har fördelarna hos såväl neon- som
kvicksilverlamporna och som kan avgiva vilken färg
som önskas. Den utföres som rakt rör eller i U-form
med ändarna infästade i en vanlig glödlampssockel.
Den användes för 110 V likström eller växelström
och giver 3 à 5 gånger mera ljus för samma effekt
än en vanlig glödlampa. (Electrical World 1931 II.
s, 788). För framställning av "destillerat" vatten
genom elektrolys har utförts en enrummig cell, i
vilken vattnet elektrolyseras vid ganska låg
elektro-osmotisk effekt. I cellen finnes tvenne diafragmor,
den ena av bränd lera och den andra av asbest.
Vatten innehållande 150–600 mg salt per l kan renas
till 6 à 9 mg/l salthalt. Processen tros bliva billigare
än vanlig destillation. (Electrical World 1931 II,
s. 947). I nya halvwattlampor med glödtrådspiralen
i ett plan inträffar vid trådbrott under drift att
ljusbågen blir bestående i timtal och då stör radion.
Efter urkoppling är störningen definitivt borta, enär
ljusbågen ej åter tänder sig. Ljusbågen kan brinna
ännu vid 7 mm avstånd mellan trådarna. (Norsk
Elektroteknisk Tidsskrift 1932, h. 2, s. 20). För
röntgenfotografering särskilt av rörliga delar behöver
man anordningar för exponering under kort tid med
hög effekt. Med i marknaden förekommande
apparater har man nu vid 50 kV nått en maximal
momentanström av 1 000 mA och vid 80 kV 2 000 mA.
Tidreläet för inkopplingen måste ha stor precision för
att få en jämn exponering och för att ej skada
wolframanoden. Med synkronmotortidrelä har man en
exponeringstid av 0,1 s med ± 5 % noggrannhet men
för en belysningstid av 0,02 s erfordras ett
elektromagnetiskt system liknande det, som användes vid
autornattelefonväljare. (Siemens Zeitschrift, h. 12, s. 555).

Tre faktorer ha stått hindrande i vägen för ett
allmännare införande av växelströmssvetsning,
nämligen en hög och farlig tomgångsspänning, ostadig
ljusbåge och svårigheten att använda små strömstyrkor.
Ett nytt svetsaggregat för växelström har förts
i marknaden, som består av en svetstransformator
med reglerbart motstånd samt en svängningskrets
innehållande en spänningstransformator jämte
motstånd, kondensatorer och induktiva motstånd, som
gör ljusbågen lika lätt att hantera som en
likströmsljusbåge genom att bana väg för gasernas jonisering.
(Electric Journal, h. 12, s. 665). Fördelarna med att
svetsa kranar äro: 1) materialbespaiing, emedan
knutplåtar etc. bortfalla, varigenom kranen belastas
mindre med egen vikt, vilket återigen ger lättare
konstruktioner och mindre effekt, och energiåtgång,
2) en svetsad ram är styvare än en nitad, varav
följer en mindre förslitning hos de mekaniska delarna i
förra fallet, 3) underhållskostnaderna äro mindre än
vid nitade konstruktioner. En svetsad bromsskiva
av Siemens-Martin stål ger med träbromsklotsar
betydligt större friktionskoefficient än gjutet gods.
(Bulletin Oerlikon 1932, h. 32, s. 679). Chicago
Great Western Railway har hittills använt nitade
Självlossande godsvagnar med 25,6 t egen vikt och
64 t last. Nya svetsade dylika ha nu utförts, som
för samma lastförmåga väga blott 20,8 t eller närmare
20 % mindre. Varje vagn har en sammanlagd
svetsskarvlängd av 450 m. All plåt elektrosvetsas
och de grövre delarna gassvetsas. (Organ für die
Fortschritte des Eisenbahnwesens, h. 24, s. 509).

120 000 skenskarvar finnas nu vid de tyska
riksjärnvägarna utförda med aluminotermisk svetsning.
1 000 km "långskenespår" finnas utlagda, dvs. där
rälsen är sammansvetsad i längder om 60 m. Helt
genomgående svetsad räls användes på en sträcka
av 65 km, varvid rälsen nedbäddas till rälshuvudet.
Merkostnaden för helsvetsad räls i jämförelse med
vanlig räls är ca 4 000 kr./km eller ca 5 % av
anläggningskostnaden. (Verkehrstechnische Woche,
h. 52, s, 677). Kolstål ersattes av manganstål i
växlar och korsningar, emedan det är mera
motståndskraftigt mot stötar. Påsvetsning av sådant material
på förslitna delar blir 25 à 35 % billigare än
nyanskaffning och sker med beklädd manganelektrod. Om
vatten finnes tillgängligt för kylning av svetsen, så
går proceduren fortare. (Journal of the American
Welding Society, h. 12, s. 51).

Vid ett elektrolytverk tillhörande Canadian Copper
Refiners Ltd svetsas på kopparskenor, som föra
15 000 A och ha en area av 342 X 76 mm och 6,6 m
långa, längsgående triangulära kontakter av 325
mm2 area, på vilka skenorna upphängas och där
frätning ej får äga rum. Både gas- och elektrisk
svetsning användes. (The Engineering Journal, h. 12,
s, 600). Av elektronmctall är särskilt gjutna
legeringar lätta att svetsa. Tunn plåt under 1 mm
erfordrar ännu så länge speciell sakkunskap vid
svetsning. En bensintank, som väger 17,7 kg i mässing,
väger blott 6,7 kg, då den svetsas av elektronmetall.
Som svetsmaterial användes avfall eller helst tråd av
samma elektronlegering som arbetsstycket.
Som flussmedel användes lösningar innehållande Lithium.
Klorider böra undvikas, enär de angripa magnesium,
Endast gassvetsning användes och under
användning av stumma fogar. (Automobiltechnische
Zeitschrift, h, 33, s. 762).                 Frithiof Holmgren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free