Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 20 febr. 1932 - Litteratur - Insänd litteratur - Anmälan: Internationella materialprovningsföreningens kongressbok, av J. O. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Department of Mines, Canada.
Investigations of mineral resources and the mining
industry 1930.
American Society for Testing Materials. Philadelphia
1931.
Index to A. S. T. M. Standards and Tentative
Standards. As of September 1931.
Kerbwirkung an Biegestäben, av Georg Fischer,
Berlin 1932, VDI förlag. Pris Rm 6:35.
Bokanmälan.
Internationella materialprovningsföreningens kongressbok.
91 föredrag med diskussioner, 2 vol. inb., ca
1 200 s. och 750 illustr, kostar vid beställning före den 29
febr. 1932 för medlemmar 45 schw. fr. och för icke
medlemmar 65 fr.; vid senare beställning 60 resp. 80 fr.
Nya internationella materialprovningsföreningens
första kongress avhölls i Zürich den 6–12 september
1931, besökt av ca 500 personer, därav 12 från Sverige.
Kongressen var i alla avseenden mycket lyckad, vilket
omdöme icke minst gäller den sakliga och tekniska delen.
Mer än ett år i förväg hade de olika kongressämnena
utvalts och de olika rapportörerna eller föredragshållarna
från skilda länder utsetts. Härigenom blevo de
olika kongressämnena mångsidigt och sakkunnigt
behandlade och, då därtill kom, att samtliga föredrag
förelågo i tryck och de flesta blivit tillsända intresserade
deltagare före kongressen, blev även diskussionen
mycket givande.
Förhandlingarna omfattade i huvudsak följande ämnen.
Grupp A. Metaller.
Provning av gjutjärn. Föredrag förekommo från fem
länder beträffande provstycken och dessas uttagande.
De flesta deltagande uttalade sig för att provstycken
böra uttagas ur särskilt gjutna ämnen (såsom är
föreslaget i Sverige), vilka provas för drag- och böjning. I
särskilda fall borde provstycken även uttagas från det
gjutna föremålet.
Hållfasthet vid höga temperaturer. Rapporter
förelågo från de ledande laboratorierna i England,
Frankrike och Tyskland särskilt med hänsyn till klarare
uppfattning och bestämning av krypgräns m. fl. begrepp
ävensom möjligheten att ersätta de tidsödande direkta
förlängningstids-proven med snabbare korttids-prov.
Utmattning. Efter de senaste 10 årens ivriga arbeten
på detta område voro de översiktliga och sakrika
rapporterna från de på området ledande länderna välkomna.
Särskilt beaktansvärda voro de av Gough, England, och
Mc Adam, U. S. A.
Slagprov på stål. Bestämningen av ståls slag-seghet i
pendelhammare (charpy-prov) har vunnit allt större
praktisk användning och har under senare åren varit
föremål för fördjupat forskningsarbete. Av de mycket
klargörande föredragen från fem länder framgick, att
frågan om en standardiserad provstycksform numera
står nära sin lösning. Enär stålets slaghållfasthet har
ett kritiskt temperaturområde just vid vanliga
temperaturer mellan –40 °C och +100 °C, måste detta i högre
grad än hittills beaktas vid stålets provning.
Framsteg inom metallografien. Inom denna grupp
förelågo fem rapporter från olika forskningsområden,
däribland av Benedicks och Löfquist, Sverige, över
slagginneslutningar i stål.
Grupp B. Icke metalliska, oorganiska material.
Naturlig sten. Föredragen berörde huvudsakligen
den petrografiska undersökningen som underlag för
bedömning av stenens användbarhet och beständighet för
byggnads- och vägändamål samt frågan om skyddsmedel
mot förvittring och atmosfäriska angrepp.
Förstöring av cement och betong genom kemiska
angrepp. Över detta särskilt för Sverige så viktiga och
aktuella ämne gåvos föredrag av Roos af Hjelmsäter,
Sverige, och Wiegner, Schweiz. Av dessa och av
diskussionen framgick den stora betydelsen, dels av betongens
täthet mot genomsippring av vatten, dels angreppets
beroende av vattnets kemiska aggressivitet, vilken numera
kan bestämmas genom direkt provning och i de flesta
fall bedömas genom kemisk analys.
Cement med hydrauliska inblandningar och aluminatcement.
Omfattande undersökningar i olika länder avse
att finna lämpliga hydrauliska tillsatser i cement för
att minska dess utlösbarhet i vatten, och häröver
förelågo ett antal rapporter. Även om någon avgörande
framgång ännu icke är uppnådd, synes dock på denna
väg avsevärda förbättringar vara möjliga med relativt
enkla medel.
Provning av portlandcement. Detta alltid aktuella
tema hade samlat ca 10 föredrag, bl. a. berörande dels
önskemålen om mera enhetliga internationella
provningsmetoder, dels även behovet av nya standardmetoder,
vilka bättre än de gamla ansluta sig till cementets
moderna användning i gjutbetong.
Aluminatcement. Den vetenskapliga behandlingen
och undersökningarna av aluminatcementen hava icke
följt med den snabba utvecklingen av fabrikationen och
användningen. Allmänt efterlyses därför systematiska
provningar av hållfastheten icke endast efter kort tid
utan även efter 5 och 10 år, ävensom värmeutvidgning,
krympning och svallning m. fi. egenskaper av väsentlig
betydelse för den praktiska användningen.
Betongs hållfasthet, elasticitet, vattengenomsläpplighet
m. m., armerad betong. Ett tiotal föredrag
återspeglade de senare årens omfattande och intensiva
arbete för att genom forskning utröna betongens olika
egenskaper och nyttiggöra resultaten för praktiken.
Större uppmärksamhet än hittills anses böra ägnas åt
betongens hållfasthet mot utmattning, väderbeständighet,
krympspänningar m. m. Målmedvetet arbetas på
rationell kontroll och höjning av betongens kvalitet vid
framställningen och att nyttiggöra de högvärdiga
cementens goda hållfasthetsegenskaper.
Från Urbana Coll., U. S. A., förelågo värdefulla
undersökningar över spiralarmerade betongpelare.
Grupp C. Organiska material.
Asfalt och bitumen. Detta tema hade upptagits på
programmet i avsikt att bidraga till enhetlighet i
nomenklatur och undersökningsmetoder, särskilt med hänsyn
till materialen för vägändamål.
Åldring av organiska material. Denna fråga
tillmättes stor betydelse för ett stort antal ämnesgrupper såsom
oljor, kautschuk, asfalt, fibermaterial m. m. och hade
samlat fyra föredrag.
Viskositet. De i olika länder använda skiljaktiga
empiriska metoderna och enheterna för mätning och
angivande av viskositeten hos oljor och andra vätskor
hava framhävt behovet av mera allmänt införande av
en enhetlig metod för bestämning av den absoluta
viskositeten. Frågan behandlades i två rapporter och synes
till nästa kongress kunna bringas i form för ett slutligt
avgörande.
Provning av trävirke. Icke mindre än åtta föredrag
från de ledande laboratorierna i Europa, däribland av
Chaplin från engelska Forest Products Laboratory och
Schlyter, Stockholm, klargjorde på ett överskådligt sätt
de gängse åsikterna. Metoderna för provning av
trävirkes mekaniska egenskaper anses härmed vara så pass
klarlagda, att frågan om enhetliga metoder numera är
att anse mogen för internationell överenskommelse.
Provtagning och provning av bränsle. Vid kongressen
i Amsterdam 1927 hade från svensk sida den viktiga
frågan om rationella metoder för provtagning av stenkol
upptagits till behandling, och därvid hade lämnats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
