Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 8. 20 febr. 1932
- Litteratur
- Anmälan: Internationella materialprovningsföreningens kongressbok, av J. O. R.
- Tekniska föreningar
- Tekniska föreningen i Uppsala, av E. K.
- Skånska ingenjörsklubben, av F. M.
- Tekniska föreningen i Västerås, av H. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
redogörelse för Statens provningsanstalts metoder. Vid
Zürich-kongressen förelågo nu värdefulla rapporter från
England, Tyskland och U. S. A.; även denna fråga kan
anses vara i tekniskt avseende tillräckligt utredd, och
möjligheten av enhetliga metoder är beroende på
möjligheten av internationell överenskommelse.
Värdefulla utredningar gåvos även över de olika
metoderna för bestämning av koksens beskaffenhet, askans
smältpunkt m. m.
Grupp D. Frågor av allmän betydelse.
Bestämning av kornstorleken hos pulverformiga
material. Denna provning, som har stor betydelse för
cement-, porslins- och andra industrier och som omfattar
bl. a. metoder för siktnings- och slamningsanalys,
behandlades i fyra representativa föredrag.
Kalibrering av och noggrannhet nos provningsmaskiner,
elasticitet och elasticitet, seghet och sprödhet;
egenskapernas samband och provning. Obestämdheten
i begreppsbetydelse och bedömning av provningsresultat,
som hittills är rådande såväl internationellt som
ofta inom ett och samma land, bidrager till många
missförstånd och feltolkningar. Det viktiga spörsmålet
hade därför samlat ett antal representativa föredrag och
diskussionsinlägg, som i hög grad bidrogo att klara
begreppen och möjliggöra mera överensstämmande
definitioner i olika länder.
Detaljerad innehållsförteckning över kongressboken
och upplysningar rörande föreningen lämnas av prof.
Roos af Hjelmsäter, Statens provningsanstalt,
Stockholm. J. O. R.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Tekniska föreningen i Uppsala
hade den 14 januari sitt årssammanträde å Gillet.
Därvid förrättades val av styrelse och funktionärer för år
1932. Till ordförande omvaldes ingenjör Thure
Gyllenberg och sedan docent Norinder bestämt förklarat sig
på grund av bristande tid ej kunna mottaga förnyat val
till vice ordförande fick styrelsen i övrigt följande
sammansättning: vice ordförande ingenjör Oscar Rising,
sekreterare och skattmästare civilingenjör Einar
Karsvik, övriga medlemmar av styrelsen major Gustaf
Ingelman och civilingenjör Gustav Hörsta. Till
styrelsesuppleanter valdes distriktslantmätare Sten-Otto Willén
och stadsarkitekt Gunnar Leche. Ledamöter i
valnämnden blevo civilingenjörerna Orvar Sturtzenbecker
och Ernst Engstrand samt ingenjör Simon Lindsjö med
ingenjörerna Sven Johansson, Olof Mannberg och David
Nordenman som suppleanter. Till föreningens
klubbmästare valdes major Ingelman och till materialförvaltare
ingenjör Mannberg. Revisorer blevo direktör Emil
Fredrikson och major Hjalmar Bylund med disponent
Sten Sjöstedt som suppleant.
Av styrelseberättelsen framgår att föreningen under
år 1931 haft sex sammanträden med föredrag, dessutom
har en utfärd till Enköping med besök vid Enköpings
verkstäder varit anordnad. Medlemsantalet var vid
årsskiftet 117.
Vid årssammanträdet hölls ett föredrag av fil. dr
Bertil Groth, Stockholm. Föredraget behandlade olika
metoder för rening av för kommunala och industriella
ändamål avsett förbrukningsvatten. Föredraget har
tidigare hållits för teknologföreningens avdelning för
Kemi och bergsvetenskap och finnes infört i häfte 46
och 50 av Teknisk tidskrift för år 1931.
Efter det intressanta föredraget följde sedvanlig supé
och samkväm. E. K.
Skånska ingenjörsklubben
höll under ordförandeskap av direktör H. M. Molin
klubbafton med damer på Kungsparkens restaurang i
Malmö fredagen den 15 januari. Högtidligen överlämnade
förre ordföranden direktör H. G. Evers såväl
ordförandeklubben som utmärkelsetecknet, en kråsnål i
form av en guldpropeller, till sin efterträdare, som
därefter hälsade de närvarande välkomna till årets första
sammanträde och meddelade, att styrelsen till ordinarie
klubbmedlem invalt civilingenjören Folke Setterwall.
Ordet överlämnades därefter till professorn vid Lunds
universitet Knut Lundmark, som höll ett med ljusbilder
illustrerat föredrag om "Några aktuella problem inom
den astrofysikaliska forskningen". Talaren påpekade
inledningsvis, att denna forskning icke endast avsåg
världsalltet i dess nuvarande gestalt utan även sökte
pejla gångna tidsåldrar och framtida skeden. Redan
antiken hade sysslat med astrofysik, men den moderna
forskningens egentliga stöd, Spektralanalysen och
fotometrien kommo till användning först under resp.
1700- och 1800-talen. Förutom dessa begagnar man
fotografien. Ljusstyrkan angives genom stjärnornas indelning
i storleksklasser, varvid man utgått från det subjektiva
intrycket på ögat. Det visar sig, att detta intryck
växer efter en aritmetisk serie, när ljusstyrkan växer i
geometrisk serie. Den moderna astrofotometern
grundar sig på jämförelse med en konstgjord stjärna, vars
ljusstyrka och färg ändras medelst Nicols prismor, tills
fullständig likhet erhålles. Den fotografiska metoden
går ut på att mäta den grad av svärtning, som uppstår
på en fotografisk plåt. Denna kan mätas på det sätt,
att genomfallande ljus får verka på termoelement.
Noggrannare resultat erhålles medelst selen-fotometer.
Spektralanalysen, som med ledning av de olika
våglängder, som varje grundämne i gasformigt glödande
tillstånd utsänder, redan för länge sedan kunnat upplysa
öm vilka grundämnen, som ingå i solen och andra
fixstjärnor, har fastställt, att det är samma grundämnen i
så gott som alla himlakroppar. Särskilt intressant är
uppmätningen av avstånden i världsrymden, där man
kommit så långt som till avstånd mellan 100 000 och en
million ljusår. Man har upptäckt milliontals
stjärnsystem, av vilka många äro lika omfattande som vårt
eget, vilket tidigare ansetts innesluta hela det materiella
universum. Beträffande arbetsuppgifterna för Lunds
observatorium uttalade föredragshållaren den förhoppningen,
att en filial med tiden skulle anordnas på södra
halvklotet, helst ovan molnen, varifrån man kunde
studera södra stjärnhimlens i vissa avseenden föga
utforskade marker. Efter förhandlingarna intogs
gemensam supé, under vilken åtskilliga tal höllos. Därefter
vidtog samkväm med dans, interfolierad med kör- och
solosång. F. M.
Tekniska föreningen i Västerås
höll den 26 jan. 1932 sitt första möte för vårterminen.
Sammanträdet var ägnat åt spörsmålet "Hur en tidning
kommer till", och föreningen hade lyckats som föreläsare
över detta ämne förvärva kamrer Mattias Pers vid
Vestmanlands läns tidning i Västerås.
Inledningsvis påpekade talaren, hurusom rationaliseringsproblemet
redan för många år sedan varit aktuellt
för tidningspressen, icke endast då det gällt de
redaktionella göromålen utan kanske framför allt inom
tryckerierna. Den korta tid, som står en tidning till
förfogande för tillverkning av ett nummer, nödvändiggör,
att varje minut tillvaratages för att tidningen icke skall
bliva försenad. Talaren kom så in på de olika medel
tidningarna använda för anskaffande av nyhetsmaterial,
tidningarnas förbindelse med tidningarnas
telegrambyrå och genom denna med de stora utländska
telegrambyråerna. Därefter behandlades den tekniska
utrustningen för ett modernt tidningstryckeri alltifrån
handsättningen till distributionen av den färdiga tidningen.
Talaren beskrev ingående sättmaskiner av olika slag
vidare olika metoder för stereotypering samt slutligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0093.html
