Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 9. 27 febr. 1932
- Notiser
- Ny lagstiftning om mått och vikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NOTISER
Ny lagstiftning om mått och vikt. Föregående år
tillkallade finansministern tre sakkunniga med
uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag till
ändrad lagstiftning om mått och vikt, nämligen förste
ingenjören vid mynt- och justeringsverket Torsten
Swensson, direktör Rob. Lindell och assessorn vid Svea
hovrätt Knut H. Nissen. De sakkunniga avgävo i
december förslag till lag om mått och vikt samt till
justeringsförordning m. m., vilka förslag sedermera
remitterats för yttrande bl. a. till Svenska teknologföreningen,
vars styrelse uppdrog åt en särskild kommitté
att verkställa granskningen av förslagen. Denna
kommitté bestod av civilingenjör Berthold Smärt, direktör
Oscar A:son Alvring, disponent Sixten Stare och
civilingenjör Halvar Sjöström. Teknologföreningens
styrelse har i samband med överlämnandet av de
kommitterades utlåtande själv framlagt vissa önskemal i
fråga om nämnda lagstiftning. I samband med att
huvudpunkterna i dessa skrivelser här nedan refereras,
lämnas även en kortfattad översikt av de viktigaste
nyheterna i de sakkunnigas förslag.
I förslaget till lag om mätt och vikt har för första
gängen i svensk lagstiftning införts definitioner av
dessa begrepp. Med mått förstås alltså i denna lag
längd-, yt- och rymdmått och med mätning och vägning
varje bestämmande av längd, yta, rymd eller vikt
(massa) efter någon nu eller fordom, inom eller utom
riket i lag fastställd eller eljest vedertagen enhet. Här
i riket skola de nationella prototyperna (kopian nr 29
av den internationella meterprototypen och kopian nr
40 av den internationella kilogramprototypen) tjäna till
yttersta efterrättelse för bestämning av längd, yta,
rymd och vikt. Utom de nationella prototyperna skola
för metern och kilogrammet finnas huvudlikare, vilka
skola äga högsta vitsord för bestämning av längd, yta,
rymd och vikt, därest konungen icke förordnar om
användande av de nationella prototyperna.
Med mätnings- och vägningsredskap skall enligt
lagförslaget förstås varje redskap som är avsett för
mätning och vägning. I kommentarerna till förslaget
framhålles, att även redskap, såsom kartonger, säckar,
flaskor utan gradering m. fl., i lagens mening bliva
mätningsredskap, vilka visserligen äro undantagna från
justeringsplikt. Här hava teknologföreningens
kommitterade föreslagit den ändringen, att mätnings- och
vägningsredskap definieras som redskap, använt (ej
"avsett") för mätning och vägning, enär det torde vara
omöjligt att avgöra, om ett föremål är avsett för det
ändamål, till vilket det användes.
I förslaget har införts en definition av rymdenheterna,
vilka äro kubikmetern och litern, avledda
av resp. metern och kilogrammet. Vidare föreslås, att
i samband med uppräknandet av över- och
underenheterna till grundenheterna meter och kilogram
symbolerna för alla dessa enheter införas i lagen. De
sakkunniga hava föreslagit, att symbolerna för längdmått
böra vara desamma som de av internationella
kommittén för mått och vikt beslutade. Detta innebär ingen
annan nyhet gentemot gällande svenska bestämmelser, än
att enheten mikron (µ) införes såsom tusendels
millimeter. Beteckningen myriameter för 10 000 m har
däremot uteslutits, då den ej vunnit burskap i svenskt
språkbruk, oaktat den så länge funnits i lagtexten. Den
parallella beteckningen "ny mil" föreslås nu ändrad till
"mil", enär den gamla milen om 36 000 fot numera
alldeles kommit ur bruk. För ytmåtten har och ar hava i
förslaget införts de förkortade symbolerna ha och a,
varjämte qvkm, qvm osv. utbytts mot km2, m2 osv., allt
i enlighet med de internationella bestämmelserna.
Samma princip gäller enheterna för rymd, med undantag
av att stère och decaliter uteslutits. Däremot har för
konsekvensens skull och av praktiska skäl föreslagits
införande av underenheten milliliter (ml). Även
beteckningarna för vikt ansluta sig i huvudsak till de
internationella. Sålunda skola ton och gram betecknas t och
g. Som enhet för 100 kg föresläs deciton (dt). Den i
handeln med äkta pärlor och ädla stenar använda
viktsenheten metrisk karat (mk) = 200 mg har tidigare
erhållit sanktion i Sverige och är även upptagen i
lagförslaget.
Teknologföreningens kommitterade hava föreslagit,
att det i lagtexten använda ordet "justering", varmed
förstås ett mätnings- eller vägningsredskaps av
vederbörlig myndighet företagna undersökning, godkännande
och stämpling med stadgade justerings tecken, utbytes
mot ordet "kröning", enär ordet "justering" i
lagförslaget är dubbeltydigt. Det användes däri såväl i
betydelsen undersökning av ett redskap som rättande av
ett vid undersökningen funnet fel.
De sakkunniga hava ansett, att justeringsplikten bör
utsträckas längre, än vad nuvarande förordning gör och
därför föreslagit att endast justerade redskap må
användas vid köp och byte, då varor skola avlämnas eller
mottagas efter mått eller vikt, ävensom då eljest ekonomiskt
anspråk skall beräknas efter mått eller vikt.
Undantag från denna bestämmelse äro dock föreslagna,
nämligen beträffande sådan mätning, som sker uti
förvarings- och transportredskap, i vilket den uppmätta
varan transporteras och levereras och som märkts med
uppgift om rymden, eller uti emballage, vilket på grund
av sitt utförande icke giver intryck av att noggrann
mätning därmed företages (ex. flaskor, säckar, kartonger
etc.). Vid uppmätning av storleken av en arbetsprodukt
i och för beräkning av avlöningsförmåner skola enligt
förslaget även ojusterade redskap få användas, dock
endast försävitt erforderliga justerade redskap finnas
att tillgå för kontroll. De sakkunniga hava nämligen
ansett, att den noggrannhet som erfordras vid
uppmätning av en arbetsprodukt oftast icke är så stor som den,
vilken eljest är behövlig, och att redskapen ofta nyttjas
under förhållanden, som göra dem rätt otillförlitliga.
Gentemot denna uppfattning anföra teknologföreningens
kommitterade, att justerade redskap böra användas, då
fråga är om vägning av en arbetsprodukt, medan de
däremot i fråga om bestämmandet av dess längd, yta
och rymd ansluta sig till de sakkunnigas förslag.
I lagförslaget hava även intagits bestämmelser om de
tidsfrister, inom vilka justering av redskap bör äga
rum. Längdmått skola sålunda omjusteras vart sjätte
år och övriga redskap utom vågar vart tredje år samt
vågar vart annat år. Från dessa generella bestämmelser
stadgas dock undantag beträffande mätnings- och
vägningsredskap för speciella ändamål, vilkas justering
skall vara beroende av särskilda föreskrifter. Mot denna
viktiga paragraf hava teknologföreningens kommitterade
anfört vissa betänkligheter i det de framhålla, att
tidsfristen för omjustering bör stå i allra närmaste
sammanhang med mätnings- eller vägningsredskapens
konstruktion och tekniska utförande. Denna tidsfrist
bör därför icke fastställas i lagen utan i justeringsförordningen,
där man lättare kan genomföra de förändringar som
kunna anses motiverade.
Enligt förslaget skall ett redskap, för att kunna
justeras, vara inrättat efter de metriska enheterna. I vissa
fall skall dock undantagsbestämmelser kunna utfärdas.
Mot det föreslagna förbudet för användande av ett
reparerat redskap, förrän nyjustering skett, anföra de
kommitterade, att detta förbud till undvikande av
orimliga konsekvenser må kunna neutraliseras genom en
sorts provisorisk justering av reparatör, godkänd av
mynt- och justeringsverket. De sakkunniga hava
emellertid i motiveringen till lagförslaget övervägt
möjligheten av auktorisering av reparatörer men funnit att en
sådan auktorisering, oaktat den skulle innebära stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0100.html
