- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
94

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 27 febr. 1932 - Litteratur - Anmälan: De tekniska vetenskaperna, band II:1, av J. Arvid Hedvall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ingenjör V. Porsdals uppsats om margarin är en
kort men översiktlig framställning av det viktigaste
man på detta område behöver veta. Det är med en
viss tillfredsställelse man här finner i tryck uppgifter
om tillsatsmedel, som fabrikerna emellanåt tro sig
böra bevara som en intern hemlighet. De statistiska
uppgifterna äro av intresse, men man tycker, att de
kunde sträckt sig en smula längre fram i tiden; den
danska slutar 1928 (vilket måhända är året före
uppsatsens författande), den svenska 1925 och den norska
1926. Tyvärr finns ingen förteckning över de
skandinaviska fabrikerna på detta område.

Om socker skriver ingenjör Widström på 110
sidor. Som oftast måste man även här lovorda den
rent tekniska beskrivningen. Det finns åtskilligt av
värdefulla, belysande tabeller, och det finns goda
teckningar och till och med instruktiva beräkningar i
samband med apparaturen. Men här ha vi just ett exempel
på en möjlighet att spara vad textfigurer beträffar,
något som borde vara av största betydelse för ett verk,
som ändå ställer sig så dyrt. Jag tror, att det här i ett
flertal fall hade varit lämpligt att hänvisa till
docenten Ömans uppsats om kemiska apparater i ett för ett
par år sedan utkommet band. Bilder sådana som nr
113, 114, 115, 116, 119 och 120 äro i varje fall alldeles
onödiga. En tabell över sockerhaltens förändring under
betans förädling och i allmänhet något mera om
betodlingens agrikulturkemi hade varit välkommet. –
Varför skall det i teknisk litteratur aldrig bli ett
slut på sådana kristallografiska beskrivningar, som
t. e. att "sockret bildar i rent tillstånd vackra, väl
utbildade kristaller, bildande sexkantiga prismor, avslutade
av takformiga ytor". I ett fall, där kristallografiska
data spela en så utomordentligt viktig roll som här,
borde åtminstone en exakt metod att beskriva ha valts.
Vi sakna överhuvudtaget en översikt över de viktiga
undersökningar, som bedrivas över inflytandet av
sådana faktorer som sockrets spontana kristallisationsförmåga,
dess kristallisationshastighet och dess föroreningar
på kristallisationsprocessen och därmed i samband
stående smak- och luktproblem. Eljest är denna uppsats
givetvis en av de bättre. Det finns till och med en
redogörelse för driftslaboratoriets arbete, vilket borde vara
obligatoriskt för varje uppsats. Man får även en skymt
av "sockerpolitiken".

Men vad man inte får, vare sig här eller någon annan
stans, det är en redogörelse för de problem, som för
närvarande sysselsätta de speciella forskningslaboratorierna.

Varje artikel i ett verk som detta skulle absolut
innehålla en exposé över vad det är som "rör sig"
just nu på vederbörande författares område. Då blir
det forskningens rika och till utveckling manande liv
över det hela och icke detta osympatiska fullgångna,
som ändå ingen människa med fantasi tror på. En
förstklassig litteraturförteckning i slutet med
angivande av handböcker och in- och utländska tidskrifter
av värde är ju absolut ofrånkomlig och för författaren
naturligtvis ytterligt enkel att åstadkomma. Icke desto
mindre saknas den ofta och är långt ifrån sällan, då
den finns, tämligen underhaltig.

När man i doktor Fitgers artikel om stärkelse finner
att stavningen Sverge är en avsiktlig felstavning, så
väntar man sig onekligen även i fortsättningen en
hel del modernitet. Men därav blev nu ej mycket,
dvs. vad stärkelsekemien beträffar. Visserligen är här
ännu mycket ouppklarat, men det är också en hel del
gjort, som jag föreställer mig, att en renodlad tekniker
kanske ej så lätt kommer åt och som därför här hade
varit önskvärt. I övrigt synes uppsatsen just ha lagt
an på att klara upp en del begrepp och korrigera diverse
oriktiga föreställningar inom hithörande tekniska och
kommersiella kretsar. Litteraturförteckning saknas.

Med spriten och pressjästen äro vi åter i Danmark.
Filterpressens verkningssätt får vi nu i oss åtminstone
för tredje gången. Någonting om destillations- eller
ångtryckskurvor och dylika ting, som här äro av
grundläggande betydelse, kan jag emellertid inte finna, och
jag har förgäves letat efter den i flera hänseenden
intressanta framställningen av 100 %-ig sprit, så som den
t. e. förekommer vid våra verk i Skoghall. Någon
jäsningskemi i egentlig mening kan jag heller inte
upptäcka. Av litteraturförteckningens läroböcker i
hithörande teknik finnes en med årtalet 1929, en från 1920
och av de övriga (som äro många) ingen senare än
1915. Jag känner inte till denna litteratur, men tar för
givet att det finns nyare saker.

Det vattnas i munnen vid tanken på "Gammel Carlsberger",
då man ser, att också ölet skall serveras av en
inbyggare från det land, som en gång var ölkulturens
förnäma utpost mot norr. Våra demokrater, jag menar
de politiska förstås, ha tyvärr aldrig insett vilken god
hjälp de skulle kunna haft i utbredandet av denna den
mest allmänmänskliga av alla drycker. Låt folk få en
gemensam sällskapsdryck, som smakar någonting, så
faller så småningom även många andra skrankor än
de, som rests mellan drickande. Jag tror att,
åtminstone för svenskt vidkommande, det hade varit av
intresse med en del tabeller över ölets förfall. Eljest
synes mig denna uppsats mycket instruktiv. Det är nu
emellertid med öl som med vin. Man vill gärna veta
något om andra sorter. Personligen skulle jag således
gärna sett en exposé över de olika tyska ölslagen och
vad som utmärker dem. Nu finns endast några ord om
olika typer. Jag skulle också önskat en utredning över
förhållandet mellan extrakthalt, viskositet och
kolsyretillsats hos öl.

I artikeln om ättikfabrikation av cand. pharm.
LeDous saknas alla figurer. Vidare finns inte, så vitt
jag kunnat upptäcka, ett ord om ättikframställning ur
gråkalk, en åtminstone i Sverige viktig metod.
Ingenting finnes heller om ättiksyrans mångsidiga
användning, ingenting om dess roll vid diverse katalytiska
processer, ingenting om de olika nordiska fabrikerna men
väl en betydligt åldrig litteratur.

Nästa artikel, som egentligen enligt hänvisningarna
skulle varit den första, om fruktvinfabrikation är av
samme författare. Denna fabrikation har tydligen
förnäma anor, och enligt författaren tycks den numera
verkligt gamle Hippokrates njutit denna dryck under
sin 253 år långa levnad ("630–377 før Kristus").

Om man skiljer på fruktviner och "riktiga viner",
som författaren gjort, och det synes mig nu fullkomligt
berättigat, så väntar man sig ju av en särskild artikel
om "Vinfremstilling" en något så när fyllig behandling.
Så är dock ingalunda fallet. Fortfarande finns inte en
enda figur och synnerligen obetydligt beträffande data
från fabrikation och egenskaper på detta dock
allmänmänskligt Intressanta område. Jag tycker nästan man
får lära sig mera av Richter-Fricks "Boken om Vinet".

Direktör Holst-Andersens "Utvinding af
vegetabilske og animalske olier o. s. v." är ett gott arbete med
förträffliga, instruktiva tabeller, ehuru kanske väl stor
sparsamhet i bildmaterialet. Tryckfelen, ty vi skola väl
kalla dem för det, ha koncentrerat sig till franska ord
både i denna och någon föregående uppsats.
Litteraturförteckningen är inte särdeles rikhaltig, och några ord
om bekanta forskningslaboratorier och deras arbete
finns varken här eller annorstädes.

De båda följande kapitlen av doktor Nordenson
handla om fettspaltning, glycerinframställning och
stearinljusfabrikation, dvs. Liljeholmens tillverkningsprogram.
Det är en kort och klar framställning både av
de olika kemiska metoderna och de tekniska
förfaringssätten, som torde vara fullt tillräcklig, om man utgår
ifrån att tvål- och såpframställningen får sin egen
behandling. Av särskilt intresse synes mig redogörelserna
för destillation av fettsyror och glycerin, som i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free