Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 10. 5 mars 1932
- Internationell kongress för bro- och byggnadskonstruktioner
- Pannslammets skadliga inverkan, av Hans Richter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1. Stabilitet och hållfasthet hos byggnadsdelar,
utsatta för sammansatt tryck och böjning. 2. Plattor
och tunnväggiga konstruktioner av armerad betong.
3. Svetsning av järnkonstruktioner. 4. Större
balkbroar av armerad betong. 5. Dynamisk inverkan på
broar. 6. Inverkan av materialets fysiska egenskaper
på statiska beräkningen av armerade betongkonstruktioner.
7. Sammansatta konstruktioner av betong och järnbalkar.
8. Forskning beträffande byggnadsgrunder.
Kongressprogrammet är så uppställt att kongressdeltagarna
kunna närvara vid såväl järn- som betongsammanträdena.
Inom varje ämnesgrupp hava av olika referenter
på förhand utarbetats sammanfattande rapporter,
vilka komma att tryckas och utsändas till
kongressdeltagarna i god tid före kongressen. Vid själva
kongressammanträdena komma de olika referenterna
blott att lämna en kort sammanfattning av sina
respektive rapporter. Diskussionen, som därefter
vidtager, inledes med anföranden av någon av de
internationellt mest bekanta representanterna för resp.
verksamhetsgrenar rörande olika synpunkter
lämpliga att diskutera. I diskussionen äger varje
kongressdeltagare rätt att deltaga efter på förhand gjord
anmälan till respektive generalsekreterare, professor
dr Karner för järnkonstruktioner och professor dr
Ritter för betongkonstruktioner. Tiden för varje
talare kommer att strängt begränsas i förhållande till
den tid, som står till förfogande för diskussion.
Anmälan om deltagande i kongressen skall ske
före den 15 mars till sekretariatet i Zürich på
särskilda formulär. Samtidigt med anmälan insändes
kongressavgiften, som utgör för medlemmar i den
internationella föreningen 40 schweiz. franc, för icke
medlemmar i internationella föreningen 60 schweiz.
franc, för damer, åtföljande kongressdeltagare 20
schweiz. franc.
Anmälningsblanketter jämte närmare upplysningar
om kongressen tilhandahålles av broinspektören R.
Kolm, k. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, av
regeringen utsedd som Sveriges representant vid
kongressen, och av Svenska betongföreningens sekreterare,
fyringenjören Rickard V. Frost, k. lotsstyrelsen.
PANNSLAMMETS SKADLIGA INVERKAN.
Av ingenjör Hans Richter, Hamburg.
Det är påfallande, att så ofta matarvattnets
skadliga inverkan på ångpannorna varit på tal, intresset
alltid varit riktat på pannstensbildningen. Med
detta problem har nästan varje ångteknisk fackman
sysslat, och ett otal medel och metoder att bekämpa
pannstensbildningen hava uppfunnits. Som bekant
hava stridens vågor gått höga i dessa frågor, och
endast under hänvisning härtill kan man förklara
hur det kommer sig, att en med pannstenen fullt
jämförlig skadegörare kunnat förbliva obeaktad och
ostörd kunnat fortsätta sin skadliga verksamhet.
Ändamålet med följande rader är att fästa
uppmärksamheten på denna skadegörare, nämligen
pannslammet, vilket synes förf. vara en trängande
nödvändighet. Det måste förutskickas, att orsakerna
till pannslammets uppkomst nära sammanhänga med
pannstensbildningen, och att pannstensproblemet kan
lösas först i samband med frågan om slammets
oskadliggörande. Alla åtgärder för bekämpande av
pannstenen, de må vara av termisk eller kemisk natur.
gå ut på att överföra pannstenen från fast form till
slam. Alla medel som minska pannstenen öka
därför i stället slammängden; i synnerhet är detta fallet,
då antipannstensmedlen införas direkt i pannan.
Men icke heller vid den kemiska förbehandlingen av
matarvattnet utanför pannan kan man förhindra den
följande slambildningen i pannan.
Slammets skadliga inverkan på pannplåten äro
nu tyvärr nästan okända eller obeaktade. I många
kretsar råder t. o. m. åsikten, att slammet icke är
farligt, så länge det icke kommer i direkt beröring
med eldytorna. Denna uppfattning är dock
fullkomligt felaktig.
För att kunna bedöma slammets egenskaper och
dess inverkan på pannplåten måste man känna de
kemiska omsättningar som ägt rum mellan de i
matarvattnet lösta ämnena före vattnets inträde i
pannan, de reaktioner som inträffa i det heta
pannvattnet samt huru slammet uppstår.
Matarvattnet innehåller som bekant i rått
tillstånd en hel del lösta ämnen, de s. k.
hårdhetsbildarna, som skola göras oskadliga antingen före
vattnets inmatning i pannan eller i själva pannan.
Som nämnts, uppstår i stället för pannstenen ett
slam, vilket avsätter sig dels i bottnen av pannan,
dels på eldytorna.
Det vanligen använda reningssystemet för
matarvattnet består däri. att råvattnet i särskilda
reningsanläggningar eller i själva pannan försättes med
soda, ev. tillsammans med andra kemikalier. Sodan
ingår kemisk förening med hårdhetsbildarna,
varigenom de i matarvattnet hittills lösta ämnena
omvandlas i olösliga sådana, vilka utfalla i form av
ett slam. I fig. 1 är matarvattnets rörelse tecknad
från inträdet i vattenreningsanläggningen till
inträdet i pannan. Genom sodatillsatsen i
reningsanläggningen bildas av den vanligaste
hårdhetsbildaren, det sura kalciumkarbonatet Ca(HCO3)2,
kalciumkarbonat CaCO3, vilket är olösligt och därför
utfaller som ett slam. Omsättningen sker enligt formeln:
A) Ca(HCO3)2 + Na2CO3 + CaCO3 + 2 NaHCO3.
Utom det neutrala kalciumkarbonatet, vilket medelst
filtrering kan avlägsnas ur vattnet, uppstår alltså
natriumbikarbonat, som, lösligt i vatten, medföljer
in i pannan. Men samtidigt medfölja även vissa
mängder av hårdhetsbildarna, ty den kemiska
omsättningen vid reningen av vattnet blir aldrig
fullständig. En resthårdhet av 3–4° kvarstår därför.
Vattnet har fortfarande en viss hårdhetsgrad, då det
tillsammans med natriumbikarbonat och ett visst
överskott av soda inkommer i pannan. Matarvattnet
är alltid tyngre än det heta pann vattnet och sjunker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0109.html
