- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
100

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 5 mars 1932 - Pannslammets skadliga inverkan, av Hans Richter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

därför sakta mot pannans botten, vilket framställes
av strömningspilarna i fig. 1. Medan det sjunker
nedåt, uppvärmes matarvattnet så småningom, och
nu fortsattes utfällningen av kalciumkarbonatet dels
på grund av fortsatt kemisk omsättning med sodan,
dels genom termisk inverkan. Ur resthårdheten
uppkommer alltså pannslam, huvudsakligen bestående
av neutralt kalciumkarbonat. Samtidigt inträder på

illustration placeholder

Fig. 1. Det renade mattar vattnets rörelse samt slamavsättning och gasutveckling i

en panna.



grund av trycket och temperaturen i pannan en
hydrolys av natriumkarbonatet enligt formeln:

B) 2 NaHCO3 = Na2CO3 + H2O + CO2 (1)

Det bildas alltså vid denna hydrolytiska sönderdelning
bl. a. soda och kolsyra. Den gasformiga
kolsyran fäster sig in statu nascendi delvis vid de
sjunkande slampartiklarna och kvarstannar i det slam,
som avsätter sig på pannans botten. Natriumbikarbonatets
hydrolys förlöper naturligtvis långsamt, och
kolsyreutvecklingen fortsätter därför inuti
bottenslammets massa. Kolsyreblåsorna kunna icke
genomtränga slamtäcket utan kvarstanna på den plats där
de bildats.

Den i slammet inneslutna sodan sönderfaller även
hydrolytiskt, raskare, ju högre trycket är i pannan.
Detta sönderfall sker enligt formeln:

C) Na2CO3 + H2O = 2 NaOH + CO2 (2)

Vid denna omsättning uppstår alltså mera kolsyra
samt natriumhydroxid. Reaktionen äger rum
huvudsakligen i slamlagret, som anrikas på kolsyra och
natronlut. Det torde vara väl bekant, att natronlut
har en mycket skadlig inverkan på koppar och järn.
Mindre känd torde kolsyrans skadlighet vara. Den
angriper emellertid järnet i högsta grad, särskilt när
den kan inverka ostört under ett skyddande
slamtäcke. Slammet hindrar nämligen vattencirkulationen
i pannan, och kolsyreblåsorna kunna därför sätta
sig fast vid pannplåten. Enligt nyare forskningar
angriper kolsyran järnet i kokande vatten, även då
ingen luft är närvarande (3). Den tidigare åsikten,
att kolsyran angriper järn endast i närvaro av luft,
är alltså felaktig; tvärtom är den starka
rostbildningen i fuktig luft att tillskriva enbart kolsyran.
Genom kolsyrans inverkan uppstå under gasblåsorna
små svampiga bildningar av järnoxid (Fe2O3), som
tilltaga i storlek och så småningom sönderfalla,
efterlämnande håligheter i plåten. Dessa håligheter
kunna få 4–5 mm djup och försvaga plåtens hållfasthet,
så att pannan efter inspektion antingen
måste repareras eller arbeta vid lägre tryck.

Mycket ofta uppträder denna korrosion på
undersidan av eldrören och i springorna i nitförbandet
mellan eldröret och panngaveln; korrosion på dessa
ställen beror på den kolsyra, som kunnat lämna
slamskiktet i pannans botten.

Fig. 2 visar tydligt, vilka enorma skador
korrosionen genom kolsyra kan åstadkomma.
Dylika skador torde vara bekanta för
vilken fackman som helst men hava
hittills antagits bero på helt andra orsaker
än kolsyran, varför man ej kunnat
effektivt bekämpa dem.

I förstärkt grad uppträda skadorna
genom natronlut och kolsyra, om sodan
införes direkt i matarvattenbehållaren eller
i pannan, ty härigenom blir den bildade
mängden slam mycket större, och
sodaöverskottet säkert mycket mera
betydande, till följd varav stora mängder
natriumhydroxid och’kolsyra kunna
bildas. Det må för övrigt ihågkommas, att
en mångfald antipannstensmedel
innehålla soda, som på denna väg kan
inkomma i pannorna. Men icke endast sodan
orsakar kemiska reaktioner i pannan, utan samma
verkan inträder vid andra reningsförfaranden, t. e.
permutitförfarandet. När matarvattnet flyter genom
permutitmassan, som här må betecknas med P,
uppkommer reaktionen:

D) Ca(HCO3)2 + Na2P = 2 NaHCO2 + CaP.

Det bildas alltså av natriumpermutit en kalciumpermutit
samt dessutom natriumbikarbonat, vilket
såsom varande lösligt i vatten genomgår filtret och
inkommer i pannan. Även i detta fall bliva
slutprodukterna natriumhydroxid och kolsyra. Också det
under senare år allt oftare använda trinatriumfosfatet
bildar soda och kolsyra samt genom sodans

illustration placeholder

Fig. 2. Av kolsyra korroderad pannplåt.



hydrolytiska sönderfall natriumhydroxid och kolsyra.

Vidare är att märka, att även då inga kemiska
preparat tillsättas råvattnet likväl kolsyreutveckling
inträder i pannan genom kalciumbikarbonatets
sönderfall. Denna termiska klyvning sker enligt
formeln:

E) Ca(HCO3)2 = CaCO3 + H2O + CO2.

Här frigöres alltså åter kolsyran i samband med
slambildningen, varför dess bortgång ur vattnet
förhindras.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free