- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
102

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 5 mars 1932 - Ekonomisk översikt, av F. Oberger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utan att sedeltäckningsbestämmelserna skulle behöva
överskridas, eller att guldkassan skulle kunna
reduceras med $ 1 500 mill. utan att sedelmängden skulle
behöva minskas.

Det råder intet tvivel om att man kommer att göra,
vad man kan, för att lätta kreditmarknaden, vilkens
svårigheter synnerligen pregnant komma till synes i
stagnationen inom byggnadsbranschen under de senaste
månaderna. Totalbeloppet av de under januari slutna
byggnadskontrakten uppgå icke till mer än omkring 1/3 av
de under samma månad i fjol slutna och 1/4 av 1930 års
motsvarande siffra. Men kreditvolyrnens ökning
innebär givetvis å andra sidan icke, att någon ohejdad
inflation kommer att uppammas, utan Federal Reserve
Board håller säkerligen sin vakande hand över
kreditvolymens tillväxt. De fall, i vilka direkta krediter
hittills lämnats, ha alla granskats på ett synnerligen
affärsmässigt sätt, och anspråken blivit tillmötesgångna
endast i starkt begränsad utsträckning. Reconstruction
Finance Corp:s verksamhetsfält är emellertid
synnerligen omfattande, enbart vad gäller lättande av hårt
tyngda banker, såsom framgår därav, att under fjolåret
icke mindre än 2 229 affärsbanker med en sammanlagd
omslutning av 4 % av landets samtliga bankers gingo
i likvidation. Den nya kreditkassans föregångare
National Credit Corp. har, innan den nu uppgår i den nya
kassan, undsatt icke mindre än 575 banker och för
ändamålet tagit i anspråk $ 155 mill. Det fortskridande
prisfallet i U. S. A. – sedan vår övergång till
pappersvaluta dryga 7 % – är man enig om att söka
stoppa, och man syftar säkerligen till en verklig
devalvering av guldet för att uppnå en efter de
produktionsekonomiska förhållandena mera lämpad prisnivå
än den nuvarande. Största svårigheten är uppenbarligen
att kunna övervinna de psykologiska faktorer, som hålla
kreditanspråken nere och förlamar företagsamheten. En
inflation i U. S. A. inom, som man har all anledning att
vänta, relativt snäva gränser skulle med all sannolikhet,
särskilt med hänsyn till det stora antal länder som
lämnat guldet, resultera i en värdeminskning på guldet och
att försämringen av dollarkursen blir av endast
tillfällig natur. Man har all anledning att tro att den
amerikanska betalningsbalansen, sedan amerikanarna blivit
så grundligt avskräckta för utländska placeringar, som
nu är fallet, skall lämna tillräckligt överskott att i
förening med överflödigt guld förslå till eventuellt
erforderlig återbetalning av de korta utländska
placeringarna i New York utan att dollarkursen pressas.

Det synes icke uteslutet, att exemplet från U. S. A.
kommer att få efterföljare i Europa. Förespråkarna för
en inflation i den utsträckning, att den leder tillbaka
till den prisnivå, vi hade för ett par, tre år sedan, ha
på sista tiden vuxit kraftigt i antal även bland de
teoretiska ekonomerna. Några bärande skäl mot en
försiktig och planmässig prisstegring föreligga ej heller,
ty det råder ju intet tvivel om att den ekonomiska
apparaten är bättre anpassad efter ett högre
penningvärde än det nuvarande. Den stegring, som ägt rum
under de sista åren är betydligt mera påfrestande
för näringslivet än den en återgång skulle vara
under själva denna rörelse. Några moraliska
invändningar, som äro starkare, än de som kunna
riktas mot den tidigare prisstegringen, kunna ej
heller göras. En omvärdering av myntet medför
alltid förluster på en punkt och vinster på en annan,
och en återgång kommer på grund av under
mellantiden inträffade förändringar endast att delvis
utjämna dessa men därutöver medföra ytterligare
"oberättigade" vinster och förluster. Från löntagarnas sida
innebär tydligen en dylik återgång en förlust av en
tidigare vinst inen, därest lönesänkningar hinna komma
emellan, ock ytterligare förlust därutöver. De
farhågor, som uttalats för vad en inflation eventuellt
skulle kunna medföra, ha i främsta rummet haft sin
grund i de under kriget och därefter gjorda erfarenheterna.
Man hyser dubier beträffande möjligheterna
att kunna effektivt kontrollera en dylik avsiktlig
inflation men drager härvid säkerligen oberättigat
paralleller från nyssnämnda tid, då övriga förutsättningar
för en dylik kontroll saknades. Framför allt är det
svårt att se, huru lantbruket i stora delar av Europa
och den övriga världen skall kunna bära sina fixerade
räntebördor, därest dessas starkt stegrade varuvärde
bibehålles eller får ytterligare växa. Även om man
skulle kunna enas om ett program, som ginge ut på
att höja prisnivån på nyssnämnt sätt eller åtminstone
stoppa prisfallet, så är emellertid icke därmed
problemet löst. Det gäller ock att bringa de för dessa
verkningar erforderliga betalningsmedlen ut i rörelsen.
Den svårighet, som här möter, är givetvis att
övervinna de psykologiska faktorer, som hålla tillbaka
kreditbehoven och hämma företagarinitiativet. Dock torde
ett av ett flertal länder omfattat, klart framlagt
program av ovannämnt slag redan i och för sig ha en
utomordentlig psykologisk effekt. Det amerikanska
försöket kommer därför att följas med det allra största
intresse över hela världen och tendenser i samma
riktning på andra håll noga iakttagas. Även om man icke
har rätt att hysa samma starka optimism beträffande
den amerikanska åtgärdens verkan, som avspeglades i
kursstegringen på New Yorkbörsen, så innebär den
dock en förändring i förmånlig riktning. Det kraftiga
bakslaget på sistone på nyssnämnda fondbörs är icke
ett tecken på inträdande motsatt uppfattning utan
endast en följd av att vinstrealisationerna på grund
av den politiska utvecklingen förstärkes av en kraftig
baisserörelse.

Såsom förut nämnts äro de under månaden framlagda
produktionsstatistiska data till vida övervägande
del oförmånliga. Den amerikanska stålindustriens
sysselsättning har sjunkit ned till 25 % av
kapaciteten, vilket innebär nytt bottenrekord. Normalt brukar
vid denna tid på året inträda en säsongsmässig
förbättring. Tackjärnstillverkningen har uppgått till 0,99
mill. ton mot 1,74 mill. ton för januari i fjol, och
motsvarande siffror för stål voro resp. 1,48 och 2,50 mill.
ton. Byggnadsindustrien har, såsom förut nämnts,
drabbats hårdare än någonsin hittills och bilindustriens
svaga återhämtning har visat sig icke kunna
upprätthållas. Januarisiffran för ståltrustens
orderreserv var den lägsta hittills sedan kriget.
Textilindustrien har en förhållandevis bättre sysselsättning än
övriga industrier, men industriens bomullskonsumtion
har dock under januari varit något lägre än för ett
år sedan. Den amerikanska utrikeshandeln visar, såsom
man med hänsyn till den allmänna utvecklingen av
det internationella varuutbytet kunde vänta, starkt
reducerade siffror. Importen har sjunkit från $ 183
mill. under januari i fjol till $ 136 mill. i år, och
exporten har samtidigt reducerats ännu kraftigare, i det
densamma sjunkit $ 100 mill. till $ 150 mill.
Exportöverskottet har minskats från $ 67 mill. till $ 14 mill.

Den engelska industrien synes alltjämt stimuleras av
övergången till pappersvaluta, även om förbättringen
framför allt inom den tunga industrien icke varit så
snabb, som nian hoppats. Textilindustrien har relativt
god sysselsättning. Efterfrågan från Kina på
bomullsvaror har ännu icke blivit starkare märkbar, men i
stället har Indien gjort betydande köp. Det återstår
att se, i vad mån de stora tullhöjningarna kunna komma
att medföra en åtminstone tillfällig ytterligare
stimulans. De svårigheter handelskriget medför för den
engelska kolmarknaden äro betydande. Den tyska
marknaden är alltjämt stängd, men den franska
15 %-tilläggstullen har man lyckats få upphävd. Man
väntar en ökning av exporten till Frankrike, som under
januari varit starkt begränsad.

Krisen i Tyskland visar en fortsatt skärpning. De

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free