- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
106

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 5 mars 1932 - Notiser - En omstridd levnadskostnadsundersökning - Chalmers tekniska institut - Archimedes 25 år - Svensk vägkalender

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I publikationen återgivas utförligt de uppgifter, som
erhållits från olika städer, och lämnas en förklaring av
den metod, som kommit till användning för beräknandet
av de olika utgiftsposterna för resp. städer. Av
den svenska socialstyrelsen hade föreslagits en särskild
metod för beräkning av livsmedelskostnaderna, enligt
vilken bl. a. totalutgifterna för livsmedel delas i två
delar, den första hänförande sig till vanliga
konsumtionsartiklar och den andra till återstoden av
födoämnesbudgeten. Viss hänsyn tages också till
födoämnenas kalorivärde i och för jämförelse mellan
budgeter av olika sammansättning. I publikationen
anmärkes, att den av socialstyrelsen föreslagna metoden
i viss mån lämnar rum för godtyckligheter och att
metoden synes förlora i noggrannhet i samma mån som
de bägge delarna av livsmedelsbudgeten äro av
inbördes olika storlek å de orter jämförelsen gäller.
Metoden ifråga har emellertid subsidiärt kommit till
användning för beräknandet av levnadskostnaderna i
Stockholm i förhållande till Detroit och har därur
framgått ett lägre relationstal för Stockholm än det enligt
arbetsbyråns metod erhållna.

Undersökningen avser i främsta rummet att vara en
metodologisk studie och ingår därför icke på någon
närmare jämförelse mellan sifferuppgifterna för de särskilda
städerna. Emellertid meddelas (s. 29) en översikt, som
utger sig för att vara en sammanställning av indextal
utvisande levnadskostnadernas relativa storlek i de
städer, varom fråga är. översikten visar följande
relationstal för levnadskostnaderna i januari 1931,
utgående från den förutsättningen att levnadskostnaderna
i Detroit betecknas med 100.
Stad Relationstal Stad Relationstal
Berlin . . . 83–90 Antwerpen . . . 61–65
Frankfurt a/M . . . 85–93 Rotterdam . . . 65–68
Köpenhamn . . . 83–91 Manchester . . . 70–74
Stockholm . . . 99–104 Cork . . . 85
Helsingfors . . . 83 Warszawa . . . 67
Paris . . . 80–87 Barcelona . . . 58
Marseille . . . 75–81 Istambul . . . 65


Av denna översikt skulle framgå, att Stockholm är
den dyraste staden och t, o. m. dyrare än Detroit,
därefter de i översikten upptagna två tyska städerna samt
Köpenhamn, Cork och Paris. De billigaste städerna
skulle vara Barcelona, Antwerpen, Istambul och
Warszawa, medan Helsingfors, Marseille, Manchester och
Rotterdam intaga en mellanställning. Att levnadskostnaderna
i Stockholm skulle överstiga kostnaderna i en
amerikansk industristad som Detroit, är givetvis ägnat
att förvåna, liksom att levnadskostnaderna i en engelsk
industristad som Manchester skulle vara åtskilligt
lägre än i Berlin och Frankfurt a/M. De uppgifter
arbetsbyrån tidigare publicerat rörande kostnaderna
för livsmedel, bränsle, lyse m. m. i olika länder äro ej
heller härmed på långt när överensstämmande. Den
bristande överensstämmelsen mellan de bägge serierna
av uppgifter synes delvis kunna förklaras därav, att
den amerikanska bostadsstandarden applicerad på
svenska och tyska förhållanden giver en relativt mycket hög
kostnadssiffra till resultat.

Vid sammanträdet med arbetsbyråns styrelse i
januari 1932 riktades skarpa anmärkningar mot
undersökningen, och beträffande vissa städer betecknades
dess resultat såsom missvisande. Det framhölls också,
att det material, som legat till grund för den till
jämförelse med europeiska förhållanden använda
levnadskostnadsundersökningen i Detroit, var alldeles för litet
omfattande (endast 100 familjer), för att därav skulle
kunna dragas några mera säkra slutsatser. Vidare
anmärktes, att den levnadsstandard, från vilken man
utgått, nämligen en inkomst av 7 dollars per dag, numera
icke kunde anses som karakteristisk för en amerikansk
arbetarfamilj. Härtill kommer också, att de amerikanska
industriarbetarna, icke minst de i Detroit, drabbats
av en mycket omfattande arbetslöshet.

Endast den engelska editionen av undersökningen
har tillsvidare utgivits av trycket. Vid arbetsbyråns
förenämnda styrelsesammanträde beslöts, att, innan
den franska och eventuellt tyska editionen utgives av
trycket, resultaten av undersökningen skola
underställas styrelsens kommitté för löne- och
levnadskostnadsstatistik.

Chalmers tekniska institut har nu utsänt katalogen
för vårterminen 1932. Antalet inskrivna elever utgör i
högre avdelningen 309 och i lägre avdelningen 238.
Fjärde årskursen räknar 13 elever, därav 12 väg- och
vattenbyggare och en kemist. Tredje avdelningens
elevantal är 46, därav 9 mekanister, 9 kemister, 2
husbyggare, 2 skeppsbyggare, 15 elektriker och 9 väg- och
vattenbyggare. Av andra avdelningens 114 elever äro 29
mekanister, 20 kemister, 6 arkitekter, 9 skeppsbyggare,
31 elektriker och 19 väg- och vattenbyggare.

Archimedes 25 år. A.-b. Archimedes i Sundbyberg
har med anledning av sitt i dagarna inträffande
25-årsjubileum utgivit en vackert utstyrd och mycket
läsvärd broschyr om firmans och dess tillverkningar
utveckling under denna tid. Bolaget stiftades den 2
februari 1907 med ändamål att tillverka fotogenmotorer
av en av de kända konstruktörerna O. W. och C. A.
Hult utarbetad typ. Tillverkningen av utombordsmotorer
började först år 1912 och har blivit firmans
förnämsta. Den första utombordsmotorn hade styrkan
2 1/2 hkr och förmådde giva en fart av hela 5 knop.
Belysande för utvecklingen på detta område är, att år
1914 en 5 hkr motor hade den avsevärda vikten 83 kg,
medan den sista modellen av samma styrka väger
endast 27 kg. Samtidigt har farten vid drift med
standardmotorer kunnat ökas från ca 6 till 15 knop. Den
snabba takt, med vilken de olika motortyperna avlöst
varandra, framgår av de broschyren åtföljande diagrammen.

Om talesättet "kärt barn har många namn" äger
giltighet, torde jubilaren ej behöva klaga över brist på
uppskattning, enär broschyren jämte många andra
nöjsamma upplysningar meddelar en lista över
befängda stavningar av namnet "Archimedes", varav
"Arkesmedicks" och "Akemedus" bära ett oförtydbart
vittnesbörd om ingående bekantskap med den gamle
greken.

Svensk vägkalender har i dagarna utkommit med sin
fjärde årgång, vilken i fråga om innehåll och uppställning
nära ansluter sig till sin närmaste föregångare.
Den innehåller efter vanligheten en kalenderavdelning
av största praktiska nytta för vägmän och vägintresserade.
En nyhet för året är den med kommentar av
kapten Ragnar von Segebaden försedda, rikhaltiga
formulärsamlingen för vägstyrelsernas skrivelser. De
statistiska uppgifterna angående vägskatt, väglängd,
permanenta beläggningar och vägunderhållet i distrikten,
städernas gatuväsende etc. gälla den l januari 1932 och äro
sålunda så aktuella som möjligt.

Kalendern innehåller även en del uppsatser av
intresse. I den genom årgångarna fortlöpande revyn över
vägväsendet i länen har turen nu kommit till Småland,
som i detta avseende skildras av landshövdingarna
Malmroth, Falk och Beskow, översikten över "vad sig
inom vägväsendet tilldragit år 1931" är ju rätt mager,
om den jämföres med motsvarande redogörelse för det
händelserika året 1930. Forstmästare G. Murelius har
redogjort för normer och tariffer vid försäkring av
väg-distriktens motorfordon. Ett rätt stort utrymme har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free