- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
122

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 19 mars 1933 - Notiser - Statsförvärv av Kinnekulleverken? - De nya automobilskattebestämmelserna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pannbrännolja och 2 000 ton dieselmotorbrännolja, men
behovet kommer efter år 1933 att ökas, i den mån
ytterligare ersättningsbyggnad för flottan beslutes.
Krigsbehovet är givetvis ännu mycket större.

Marinförvaltningen har ansett, att en lagring av
importerad olja icke är tillfyllest för tillgodoseende av
marinens behov vid en eventuell importspärrning, vilken
borde mötas med åtgärder, som åsyftade upprättandet
av en inhemsk produktion. Bland de uppslag i denna
riktning som, framkommit har särskilt en av
bergsingenjör Sven V. Bergh uppfunnen metod för
destillation av olja ur alunskiffer tilldragit sig intresse.
Metoden har provats bl. a. vid Kinnekulle, där åren 1924–1925
ett skifferoljeverk uppfördes och där genom
statens försorg provdrift utfördes år 1929 under
ledning av ingenjörsvetenskapsakademien. Såväl av denna
provdrift som av försökseldningar å flottans fartyg
framgick, att metoden var tekniskt användbar för
framställning av pannbränsle. För erhållande av en
tillförlitlig uppfattning bl. a. av metodens ekonomiska
betingelser samt angående produktens användbarhet
jämväl som brännolja i dieselmotorer anställdes åren
1930–1931 ytterligare försök, vilka utföllo gynnsammare än de
tidigare företagna.

Marinförvaltningen och kommerskollegium hava
beräknat, att den nuvarande anläggningen vid en drifttid
av 275 dygn per år kan årligen producera 770 ton råolja
samt 840 000 ms okondenserbar, brännbar gas (använd
vid kalkbränning i schaktugn). Av den nämnda
kvantiteten råolja beräknas kunna utvinnas 715 ton
pann- och dieselmotorbrännolja samt 55 ton råbensin.
Tillverkningskostnaden per ton råolja har beräknats till 42
kr., i vilken kostnad dock ej ingå kostnaderna för ränta
och amortering å anläggningskapitalet. Dessutom har
förutsatts, att bensintillverkningsskatten skulle restitueras.

Ur Kinnekulleverken skiffertillgångar (15 mill. ton)
skulle ca 440 000 ton brännolja kunna utvinnas.
Landets totala, till oljeframstälming användbara
skiffertillgångar uppskattas till ca 3 000 mill. ton.

Mot de nämnda myndigheternas förslag, att staten
borde förvärva försöksanläggningen å Kinnekulle med
tillhörande skiffertillgångar hava, som torde vara känt,
dels ingenjörsvetenskapsakademien, dels vissa av
försvarsberedskapskommissionens ledamöter gjort vissa
erinringar. Bl. a. har anförts, att den Berghska metoden
nu vore att anse som tekniskt utexperimenterad och att
en av staten driven permanent försöksstation därför ej
vore av behovet påkallad, vidare att den enligt metoden
framställda oljan egentligen vore att anse som en vid
kalkbränningen uppstående biprodukt, och att det
därför vore omöjligt att överblicka de ekonomiska
konsekvenser som kunde komma att uppstå för staten, om
denna skulle driva skifferoljetillverkningen, medan
kalkbränningen vore beroende av ett arrendeavtal. Det
vore ur denna synpunkt lämpligare, om anläggningen
övertoges av ett privat industriintresse, varvid en
begränsad statssubvention för driften möjligen kunde
ifrågasättas. Slutligen har framhållits, att anläggningen
ur krigsberedskapssynpunkt saknade nämnvärd
betydelse och att i denna fråga erfordrades ytterligare
utredning rörande byggnadstid, byggnadskostnader,
personalbehov m. m. för en krigstidsanläggning icke endast
baserad på Kinnekullesystemet utan även enligt andra
tänkbara destillationssystem.

Försvarsministern har emellertid anslutit sig till
marinförvaltningens och kommerskollegii mening och
anser, att en fortsatt försöksdrift bör giva tillfällen till
metodens ytterligare fullkomning, att erfarenheterna
visat, att det privatekonomiska intresset icke lockas av
de nuvarande möjligheterna till inhemsk oljeproduktion,
att ingen annan metod hittills visat sig kunna tävla med
den Berghska i fråga om möjligheten att tillgodose
behovet av inhemsk brännolja, och att Kinnekulleanläggningen
vid behov snabbt kan utbyggas och driften
ordnas så, att en övergång till stordrift kan ske utan
betungande kostnader för tillredningsarbeten.
Marinförvaltningen har preliminärt beräknat, att
Kinnekulleverken på en tid av 7 månader kan utbyggas till en
årlig tillverkningskapacitet av 40 000 ton råolja, varav
skulle kunna utvinnas 33 300 ton pannbrännolja och 3 800
ton dieselmotorbrännolja, eller vad som beräknas
utgöra flottans årliga behov under en neutralitetsvakt.

Försvarsministern föreslår därför, att egendomen
Kinnekulleverken inköpes för ett belopp motsvarande
taxeringsvärdet, 260 500 kr., att för oljeverkets
iordningställande anslås 88 000 kr. och att säljaren gottgöres med
20 000 kr. för vissa kostnader, som han åsamkats för
oljeverket. Därjämte innebär godtagandet av
försäljningsanbudet, att det år 1924 beviljade lånet ur
manufakturförlagslånefonden å 200 000 kr. efterskänkes till
såväl kapital som ogulden ränta. Enligt de preliminära
avtal som träffats angående Utarrendering av
kalkbruksdriften och jordbruksfastigheten skulle sammanlagda
arrendeinkomsten per år uppgå till 13 600 kr.,
motsvarande något mer än 5 % å köpeskillingen.

De nya automobilskattebestämmelserna. Vid
framläggandet av finansplanen för budgetåret 1932/1933
omnämnde finansministern, att han tänkte föreslå en
ökning med 15 mill. kr. i motorfordonstrafikens
beskattning. Den väntade propositionen i detta ämne är nu
förelagd riksdagen. Det har, säger finansministern,
icke synats möjligt att lägga hela denna skatteökning
på ettdera av beskattningsföremålen, fordon, ringar
eller bensin, beroende på att så många hänsyn böra
vägas mot varandra vid fastställande av grunderna för
en rättvis avvägning av skattesatserna. Samtliga
skatteobjekten föreslås i stället skola tagas i anspråk, varvid
av den föreslagna ökningen 8 mill. kr. skola uttagas
genom höjning av bensinskatten, 5 mill. kr. genom
höjning av gummiskatten och 2 mill. kr. genom höjning av
fordonsskatten. Finansministern har vid fastställande
av de för ernående av dessa höjningar erforderliga
skattesatserna räknat med en bredare marginal, än som
under normala förhållanden skulle vara erforderligt.
Dessutom har föreslagits en beskattning av släpvagnar,
vilken beräknas komma att inbringa 200 000 kr. årligen.
I procent uttryckt betyda de föreslagna nya skattesatserna
en höjning av nuvarande fordonsskatt med ca
11 %, av nuvarande bensinskatt med 25 % och av
gummiringsskatten med 75 %.

Finansministern har icke ansett det möjligt att
begränsa bensinskattens ökning till ett öre per liter utan
föreslår en höjning av två öre. Skatten utgör f. n. 6
öre per liter, vartill kommer en 1931 beslutad
tilläggsskatt om 2 öre per liter. Enligt det nu framlagda
förslaget skulle skatten komma att uppgå till 10 öre per
liter. I detta sammanhang erinrar finansministern om
att bensinpriset år 1927, då skatten fastställdes till 6
öre per liter, utgjorde 31 öre, medan det nu nedgått till
22 öre per liter.

När bensinskatten infördes år 1924, särställdes
motorspriten i skattehänseende, så att skattefrihet
beviljades under fem år, under vilken tid
motorsprittillverkningen ansågs behöva detta stöd för bränslets
inarbetande i marknaden. Befrielsen från skatt har
sedermera utsträckts till den 1 juli 1933, varjämte bestämts,
att skatten från och med nämnda datum och ett år
framåt skulle utgå med 3 öre per liter. Vid
upprättandet av finansplanen har finansministern förutsatt,
att den till 8 öre höjda bensinskatten jämte den
särskilda tilläggsskatten av 2 öre skall utgå jämväl efter
den 1 juli 1933. Skattefrågan måste bliva föremål för
prövning även av nästa års riksdag, i vilket samband
även motorspritens beskattning torde komma att
upptagas till behandling. Därjämte kunna eventuellt andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free